Inlägg märkta ‘mättade fettsyror’

vLCD-studie som stöder LCHF-tänket!

Publicerat: 2016-05-07 i Blodsocker, Diabetes typ 2, Fetter, glukos, GLUT4, Glykogen, Insulin, interventionsstudie, Kolhydrater, lågkolhydratkost, MUFA - enkelomättade fettsyror, SFA - mättade fettsyror, sockersjuka, triglycerider
Etiketter:, , , , , , , , , ,
2

Dagligen åt deltagarna något mindre än 75 gram kolhydrater, 13 gram fett och 45 gram protein, sammanlagt 600 kcal, en svältkost som Stefan Rössner och andra InoUtare utan nämnvärd framgång försökt promota hos frilevande människor. Under en följd av år har de som förespråkar magoperationer av diverse schatteringar visat fördelar av en påtvingad svältkost, men frågan är hur det fungerar på sikt, när de egna fettlagren sinar?

Normalisation of both beta cell function and hepatic insulin sensitivity in type 2 diabetes was achieved by dietary energy restriction alone.

Källa: Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol

  • Om vi antar att det krävs 2500 kcal/dag (eller vilken siffra du tycker är motiverad) så går det inte att i längden klara sig på studiens 600 kcal/dag, inte heller är det seriöst att räkna på den mindre mängden och dra slutsatser med detta som bakgrund.

Jag skulle uppskatta om någon/några kan peka på (åtkomliga) studier som tydligt tar hänsyn till detta. De kanske finns, även om jag aldrig stött på dem.*

  • Gemensamt för alla som går ner kraftigt i fettmassa, speciellt under kort tid, är att de använder stora mängder av det egna kroppsfettet. Här är det i medeltal 12,6 kg på 8 veckor, alltså 225 gram per dag, motsvarande fettmängden i mer än ett halvt normalstort smörpaket!**

Tumregel: Varje kilo nedgång som sker från fettväv innebär 830 gram naturligt animaliskt fett som måste räknas in, kvantitet såväl som kvalité. (1 kg fettväv = 7500 kcal, absolut inget vegetabiliskt fleromättat fett!). Eventuella hälsofördelar i uttalade svältstudier måste därför bedömas mot denna bakgrund. Att äta några gram här och där av diverse ”nyttiga näringsämnen” i en svältkost lär ge ett marginellt bidrag, sett i ljuset av helheten.

Min åsikt: Utgå från den sammanlagda metabolismen och dra slutsatserna baserat på detta.

Ju mindre och långsammare viktnedgång desto mindre bidrag från de naturliga animaliska fetterna ur kroppens eget lager, sannolikt även avsevärt färre upplevda/rapporterade hälsofördelar. Hos den som äter en ”balanserad energimängd” av blandkost och förblir viktstabil kommer en del kolhydrater att mellanlagras som glykogen, fettsyror eller rent fett allt mellan sekunder till några timmar, men de ackumuleras inte till störande viktuppgång.

vLCD - Insulin sensitivity
Tester av s.k. insulinkänslighet*** gjordes under studiens gång. Den perifera känsligheten ute i kroppen visade sig, förmodligen till studieförfattarnas förtret, inte förbättras. Av det skälet kommenteras denna observation knappt alls. Som jag ser det är observationen fullt logisk och i linje med de faktiska händelserna i kroppen.

  1. Energi i form av glukos är ytterst platskrävande, en enda glukosmolekyl drar med sig ett följe av 190 molekyler vatten.
  2. Av det skälet ryms inga stora mängder i en cell och trots att insulinet mycket väl kan ha öppnat GLUT4-transportörerna på vid gavel så passerar bara små mängder in. Varför?
  3. Cellerna anpassas till fettmetabolism och har fullt upp med energi från fett/fettsyror/ketoner. Då redan lagrat glukos i form av glykogen inte förbrukas nämnvärt kommer det utrymmeskrävande blodsockret inte in!
  4. Nedsatt insulinsvar är då en logisk följd av att cellerna har gott om energi och ingen plats finns i härbärget.
  5. Eventuellt är det nedsatta insulinsvaret (nedsatt insulinkänslighet) en misskreditering av ett helt normalt fysiologiskt förlopp hos personer som är väl anpassade till fettmetabolism, som t.ex. LCHF-are.

Uppföljningen efter 12 veckor:

  1. Blodsockret föll när kolhydratbelastningen minskade till 75 gram/12E%.
  2. Lika väntat är att deltagarna ökade i vikt när kosten sannolikt ”normaliserades” efter studieperioden, + 3,1 kg/4v = +111 gram/dag att jämföra med viktnedgångens 15,3 kg/8v = -273 gram/dag.
  3. Inte oväntat att de övriga värdena förblev goda fram till 12 veckor, deltagarna hade under 8 veckor lotsats ut ur det hörn man befunnit sig och det tar säkert mer än 4 veckor för dem att ställa sig där igen.
  4. Att fasteblodsockret stigit från lägstavärdet 5,7 till 6,1 mmol/l är hanterbart. Att tre av deltagarna återvänt till diabeteslägret, bedömt genom en glukosbelastning, är illavarslande.

En andra uppföljning borde därför ha skett efter minst lika lång tid som studietiden, alltså vecka 16 eller senare. Med tanke på den uppmätta viktuppgången på 111 gram/dag vore det motiverat att göra ytterligare en uppföljning, (15300/111 = 138 dagar) 20 veckor efter studiens avslut.

En sidoobservation; 75 gram tillfört glukos/dygn räckte för att upprätthålla ett ”normalt” blodsocker, detta trots att hjärnan antas behöva cirka 120 gram glukos/dygn. Min övertygelse är att behovet är betydligt lägre än så, baserat på egna långvariga erfarenheter med i huvudsak mindre än 20 gram/dag.

This study demonstrates for the first time the time course of a return of normal beta cell function and hepatic glucose output by acute restriction of dietary energy intake in individuals with type 2 diabetes.

Diabetes typ 2 kan alltså förbättras avsevärt, enligt studieförfattarna till och med reverseras i sitt förlopp, om man ändrar sin mat så att kolhydratmängden sjunker avsevärt samt att fettmängden och kvalitén stiger till den som en dedikerad LCHF-användare siktar mot. Att fördelarna kommer av en ”drastisk minskning av energiintaget” är påtagligt enögt beskrivet. All förändring av energimängden innebär ändring av en eller flera av dess beståndsdelar.

Plocka fram studier där deltagarna gått ner ordentligt i vikt under en relativt kort tid och gör motsvarande beräkningar som ovan. Sannolikt kommer du att bli lika förbluffad som jag över resultaten, särskilt när du samtidigt tar hänsyn till de lovord som studiernas författare brukar använda om de uppnådda fördelarna.

Fysiologin bakom diabetes typ 2 är ofullständigt utforskad men här får vi vetenskapligt stöd för ett enkelt och praktiskt verktyg att hantera den, LCHF, nödtorftigt maskerad som svältkost.

Kunskaper att bära med sig:

  1. Diabetiker typ 2 bör minska sin kolhydratkonsumtion drastiskt och på så sätt förbättra sin blodsockerprofil. (Lägre genomsnitt och mindre variation)
  2. Studien visar att naturliga animaliska fetter är inte bara ofarliga utan ökad metabolisering av dem (till en början genom viktnedgång, sedan via konsumtion typ LCHF) är förknippade med förbättrade hälsoparametrar.
  3. Kraftigt ökad fettmetabolism, i vart fall från kroppens egna lager, reducerar leverförfettning och ger bättre fettstatus i bukspottkörteln.

Ska bli intressant att se hur de ”konventionella diabetesbehandlarna” tar sig an detta.

*) Detta påstående gällde åtminstone hösten 2011 när jag fann studien och större delen av denna serie skrevs.

**) Smör innehåller 80% fett vilket innebär att det finns 400 gram fett i ett halvkilospaket.

***) Jag ogillar begreppet insulinkänslighet och nedsatt insulinkänslighet och vill ersätta det med nedsatt insulinsvar. Fenomenet är lätt att mäta, så tillvida existerar det, men förklaringarna bakom spretar åt olika håll.

Döda genom att förtiga fakta?

Publicerat: 2016-04-13 i CVD (hjärtsjukdom), dubbelblind, dubbelblind studie, Hjärtsjukdom, PUFA - fleromättade fettsyror, randomiserad, RCT, SFA - mättade fettsyror, Vetenskap
Etiketter:, , , ,
2

När ”kolesterol” hamnade i fokus rådde inga tvivel om att där fanns svaret på det långa livets gåta. Studier gjordes där målet var att hamra in kunskapen i såväl vården som hos allmänheten. Man satsade stora pengar i experiment som med de bästa avsikter designades för att eliminera tvivel om behandlingens positiva verkan och hur den skulle utföras.

En sådan var Minnesota Coronary Experiment som pågick under åren 1968 – 1973.

The MCE (1968-73) is a double blind randomized controlled trial designed to test whether replacement of saturated fat with vegetable oil rich in linoleic acid reduces coronary heart disease and death by lowering serum cholesterol. Recovered MCE unpublished documents and raw data were analyzed according to hypotheses prespecified by original investigators.

Min tolkning: MCE är en dubbelblind, kontrollerad och randomiserad studie avsedd att studera om man kan minska hjärtsjukdom och död genom att ersätta mättade fetter med vegetabiliska fetter rika på linolsyra (en 0mega-6-fettsyra med 18 kol) genom att sänka ”kolesterol”*. Återfunna och opublicerade dokument och rådata analyserades efter de ursprungliga hypoteserna.

Källa: Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) BMJ – Open Access

För att studien snabbt skall nå statistiskt säkerställda nivåer görs den med noggrann övervakning och kontroll: Deltagarna kommer från en vårdinrättning (nursing home) och sex mentalsjukhus i Minnesota.

Unpublished documents with completed analyses for the randomized cohort of 9423 women and men aged 20-97; longitudinal data on serum cholesterol for the 2355 participants exposed to the study diets for a year or more; 149 completed autopsy files.

Min tolkning: Data återfanns i opublicerade dokument för 9423 personer i åldrarna 20-97 år. Data för ”kolesterol” över tid fanns för 2355 deltagare som utsattes för experimentkosten under ett år eller mer. Till det kom 149 fullständiga obduktionsprotokoll.

Serum cholesterol lowering diet that replaced saturated fat with linoleic acid (from corn oil and corn oil polyunsaturated margarine). Control diet was high in saturated fat from animal fats, common margarines, and shortenings.

Min tolkning: En ”kolesterolsänkande” kost med linolsyra från majsolja samt margarin. Kontrollgruppen fick animaliskt fett rikt på mättat fett, ”vanligt”(?) margarin samt shortenings**.

Sänkningen av ”kolesterolet” var tydlig om ändå inte uppseendeväckande.

The intervention group had significant reduction in serum cholesterol compared with controls (mean change from baseline −13.8% v −1.0%; P<0.001).

Min tolkning: Interventionsgruppen (där man förändrade kosten) hade en statistiskt säkerställd minskning från utgångsvärdet med -13,8% jämfört med kontrollgruppens -1,0%. (P<0,001 betyder att utfallet bara hade 1 chans på 1000 att vara slumpmässigt)

Så redovisar man utfallet som hälsa/ohälsa.

Kaplan Meier graphs showed no mortality benefit for the intervention group in the full randomized cohort or for any prespecified subgroup. There was a 22% higher risk of death for each 30 mg/dL (0.78 mmol/L) reduction in serum cholesterol in covariate adjusted Cox regression models (hazard ratio 1.22, 95% confidence interval 1.14 to 1.32; P<0.001).

Min tolkning: Grafer visade inga överlevnadsfördelar i interventionsgruppen som helhet, inte heller i någon förutbestämd subgrupp. Risken för död ökade med 22% för varje 0,78 mmol/L sänkning av ”kolesterol”. Risken var 1,22 med 95% av mätvärdena inom intervallet 1,14 till 1,32, P<0,001.

Available evidence from randomized controlled trials shows that replacement of saturated fat in the diet with linoleic acid effectively lowers serum cholesterol but does not support the hypothesis that this translates to a lower risk of death from coronary heart disease or all causes.

Min tolkning: Tillgängliga utfall från randomiserade och kontrollerade (ej observationsstudier!) visar att när linolsyra (en fleromättad omega-6-fettsyra med 18 kol) ersätter mättade fetter så sjunker ”kolesterolvärdet”, men stöder ej hypotesen att detta medför en lägre risk för vare sig död i hjärtsjukdom eller död oavsett orsak.

Findings from the Minnesota Coronary Experiment add to growing evidence that incomplete publication has contributed to overestimation of the benefits of replacing saturated fat with vegetable oils rich in linoleic acid.

Min tolkning: Fynd från MCE kan läggas till den sammanlagda bilden att utebliven publicering av studier har bidragit till en överskattning av nyttan med att ersätta mättade fetter med vegetabiliska som är rika på omega-6-fettsyran linolsyra.

Endast några få randomiserade och kontrollerade studier (ej observationsstudier) har testat den traditionella Diet-Heart-hypotesen***. Två av dessa studier redovisades ej i sin helhet. Författarna av denna studie har även grävt fram data från Sydney Diet Heart Study (SDHS, 1966 – 1973) och i efterskott visat att ersättning av mättade fetter med fleromättade omega-6-fettsyror ökade såväl risken för hjärt-kärlhändelser såväl som död av vilken som helst orsak. Utfallet var statistiskt säkerställt trots att det sänkte ”kolesterolet”.

Självklart är både företrädarna för Diet-Heart-tänket och preparatindustrin oerhört irriterade på att en randomiserad, dubbelblind och kontrollerad studie med hög statistisk säkerhet går dem tvärs emot. ”Förr i tiden” löste man problemet genom att avstå från att publicera resultaten i sin helhet. Sedan några år är regelverket uppstramat så att en påbörjad studie inte får avbrytas utan goda skäl och dessa skall redovisas.

The experiment was funded by the US Public Health Service and National Heart Institute through the R01 mechanism (HE 09686), with Ivan Frantz as principal investigator and Ancel Keys as co-principal investigator.

Ständigt denne Ancel Keys. Hans skötebarn var att mättade fetter var roten till i stort sett allt ont.

Vi får en indirekt uppskattning av fettsyror som motbalanserar de studerade omega-6-fettsyrorna.

Based on the traditional distribution of polyunsaturated fatty acid species in US diets (about 90% of which are linoleic acid), this baseline hospital diet provided about 3.4% of calories as linoleic acid.

Min tolkning: Baserat på den traditionella fördelningen av fleromättade fettsyror i amerikansk kost (av vilka 90% är linolsyra) innehöll den initiala kosten ungefär 3,4% linolsyra.

Det innebär att omega-3-fettsyrorna utgjorde ungefär 0,4%. I stort sett är omega-6-fettsyror råmaterial för ämnen som är proinflammatoriska (prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner) och omega-3-fettsyror motbalanserar detta. Båda behövs då inflammationer i styrd omfattning är en viktig del av immunförsvaret. I idealfallet bör balansen omega-6/omega-3 ligga mellan 1:1 och som sämst 4:1.

Så återkommer vi till en intressant fråga: Hur påverkas kvinnors hälsa av sänkt ”kolesterol”

MCE kvinnor

Den övre grafen visar det ackumulerade andelen döda kvinnor i alla åldersgrupper. Röda streck betecknar kontrollgruppen och heldragen blå är de behandlade. Inte vid något tillfälle har de behandlade kvinnorna någon fördel. Den nedre grafen gäller kvinnor från 65 års ålder. Efter ungefär 450 dagar på ”kolesterolsänkande” kost med vegetabiliska fetter och minskad andel mättade fetter börjar skadeverkningarna göra sig gällande för att sedan öka tydligt.

En kvinna som vill bli gammal ska definitivt inte sikta mot att sänka sitt ”kolesterol” med fleromättade vegetabiliska fetter.

*) Jag skriver ”kolesterol” då det är stor skillnad mellan molekylen kolesterol och ett eller flera av de lipoproteiner man mäter.

**) Shortening is any fat that is solid at room temperature and used to make crumbly pastry and other food products. Shortening is used in pastries that should not be elastic, such as cake. Although butter is solid at room temperature and is frequently used in making pastry, the term ”shortening” seldom refers to butter, but is more closely related to margarine.

***) Diet-Heart-hypotesen säger att den ”kolesterolsänkande” effekten av att byta mättade fetter mot fleromättade omega-6-rika vegetabiliska fetter minskar avsättningar i artärer, ”åderförkalkning” och hjärt-kärlhändelser samt förbättrar överlevnad.

Något om resistent stärkelse samt kanske en överraskning

Publicerat: 2015-08-16 i Fetter, Fibrer, Kemi, Ketoner
Etiketter:, ,
2

Kolhydrater av nämnvärd betydelse för vår ämnesomsättning kännetecknas naturligtvis av sina beståndsdelar, de enkla sockerarterna (monosackariderna) glukos, fruktos och galaktos, men även av molekylär sammansättning och kemiska bindningar.

De ”snabbaste” kolhydraterna är, förutom monosackariderna, de som våra enzymer lätt kan spjälka. Vi kan nämligen inte ta upp annat än enskilda monosackarider genom tarmslemhinnan.

De allra ”svåraste” kallas fibrer (lösliga resp. olösliga). Dessa spjälkas inte alls förrän de når tjocktarmens bakterieflora som till yttermera visso även bearbetar dem till kortkedjiga fettsyror, t.ex. butansyra (smörsyra) en mättad fettsyra med 4 kol som tillskrivs goda egenskaper för en välfungerande tjocktarm och även lär motverka cancer.

Resistent stärkelse, RS, intar en slags mellanställning och kan variera beroende på temperaturen hos maten. Kolhydraterna i varm potatis, t.ex. är mycket lätt att spjälka till glukos, men om den serveras kall byter bindningarna i kolhydraterna karaktär och resistenta mot nedbrytning.

Låt oss titta närmare på uppbyggnaden av butansyra/smörsyra:

smörsyraDet finns en annan välkänd molekyl som är väldigt lika, tyvärr brukar den presenteras på ett sätt som gör att den verkar helt främmande:

Beta-Hydroxybutyric_acidHär används ett kortfattat notationssätt som är självklart för kemister och utgår från att läsaren skall känna till att alla ändar, vinklar och förbindningar i streckteckningen representerar en kolatom. Dessutom förutsätter man kunskapen att kolatomer har 4 (fyra) bindningar till andra atomer samt att om dessa inte är särskilt identifierade så är det väteatomer (H). Låt oss se hur molekylen ser ut om vi skriver ut den som i första exemplet:

Betahydroxybutyrat

Nu syns likheten tydligare, en OH-grupp vid andra kolatomen från omega-änden/metyländen har ersatt väteatomen i smörsyran.

Vilken är nu denna molekyl som också kan beskrivas på ett ännu krångligare* sätt:

Beta-hydroxybutyratDet är beta-hydroxybutyrat, den viktigaste av ketonerna.

Vid närmare eftertanke vill jag förtydliga följande: En av de korta fettsyror (från RS) som ”alla” brukar hylla för sina goda egenskaper är mättad samt att den knappt skiljer sig från en av de ketoner som många är skiträdda för.

*)  Tips för att klura ut sista bilden: Karboxylgruppen (COOH) finns till höger i de två första bilderna.

Fara för folkhälsan?

Publicerat: 2015-06-10 i Debattartikel, Dietist, Skolmat
Etiketter:,
4

Vilka är en fara för folkhäldan

Källa: Sydsvenskan

Efter det publicerade Helsingborgs Dagblad en chatt med kostekonomen, dietisten och läraren Birgit Josefson som skrivit inlägget ovan. Länk till chatten, den är intressant.

Så replikerar forskaren Uffe Ravnskov: Experter som tror de vet bäst är en fara för folkhälsan samt författaren Lars Erik Litsfeldt: Acetonet i smöret kommer från kossan, Facebook med den oavkortade texten här.

Detta är brevet som politikerna i Svedala fick:

Hej

Några föräldrar från er kommun har bett mig hjälpa dem med att ändra skolmaten. Jag har fått veta att ni ska fatta beslut om detta och jag hoppas att ni kommer att ändra kosten till det bättre. Vad det bättre är ska jag förklara.

Jag har forskat inom området kost och kolesterol sedan 25 år, publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar och flera böcker om ämnet. Min konklusion av detta är att kolesterolkampanjen är den största medicinska skandalen i modern tid. Den värsta effekten är kampanjens kostråd, som publicerades i början av 80-talet. Ett par år senare startade nämligen en fetma- och diabetesepidemi, som har spritt sig till de flesta av världens länder, inklusive Sverige.

Jag förstår att dietisterna följer Livsmedelsverkets rekommendationer Tyvärr följer deras experter inte med i den medicinska litteraturen. I åtskilliga år har jag och några av mina kolleger bett Livsmedelsverket om att hänvisa till de studier, som de påstår bevisar att mättat fett är farligt och att man hellre bör äta en mat som innehåller mycket kolhydrater. Det vanliga svaret har varit att ”det finns tusentals”. Våren 2009 publicerade Livsmedelsverket äntligen en lista på 72 studier som de påstod skulle visa att mättat fett är farligt för hälsan. Tillsammans med elva kolleger granskade jag listans alla artiklar och vi kom fram till att endast två kunde sägas ge stöd åt detta påstående. Vår kommentar publicerades i Dagens Medicin 2009: Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten. Och vi är inga amatörer. En av underskrivarna var, som det framgår, Lars Werkö, den dåvarande chefen för SBU; en annan var Tore Schersten, före detta sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

Ulf Boman på Livsmedelsverket svarade att deras råd endast var riktade till friska personer. Vår kommentar  till hans svar kan läsas här: Var finns Livsmedelsverkets expertis när den behövs bäst?

Sedan dess har de flesta internationella experter erkännt att varningarna mot det nättare fettet är grundlösa. En av dem är den danska professorn Arne Astrup, som i många år har varnat mot det mättade fettet. Nyligen publicerade han emellertid denna artikel  A changing view on SFAs and dairy: from enemy to friend, och det finns många fler experter, som har förstått att de feta mejeriprodukter och alla andra födoämnen med en hög halt av mättade fettsyror.är nyttiga. Den senaste är Richard Smith, tidigare redaktör på British Medical Journal, en av världens mest respekterade medicinska tidskrifter. Jag har bifogat hans artikel.

Att ersätta smör med margarin har till och med visat sig vara hälsovådligt. Barn som äter mycket margarin och omega-6 löper en större risk att få astma och allergiska sjukdomar. Dessutom innehåller margarin många toksiska kemikalier vars hälsoeffekter på längre sikt är okända; läs till exempel denna artikel i Aftonbladet

Jag tycker därför att ni bör lyssnar på föräldrarna. Det är inte farligt att ändra åsikt. Jag hyser stor respekt för människor som offentligt erkänner att de tagit fel. Dessutom är Livsmedelsverket hälsofarliga råd endast rekommendationer; ingen kan tvingas att följa dem.

Med vänlig hälsning
Uffe Ravnskov, med dr, docent
Ordförande för THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics
www.ravnskov.nu/svuffe, Mina böcker, My newsletters, Wikipedia

Apropå en passus i Birgit Josefsons första inlägg:

Vi har sedan 2011 en lag som säger att skolan ska servera näringsriktig mat som bygger på de näringsrekommendationer som finns (NNR 2012).

Kan någon hjälpa mig att finna detta lagrum?

Studie: Mättat fett ökade inte risken för hjärtdöd

Publicerat: 2015-02-14 i Fetter, Hjärtsjukdom, Kort om studier, Matvanor, SFA - mättade fettsyror
Etiketter:,
0

2.412 pasienter med hjertesykdom ble inkludert i studien, som er publisert i The Journal of Nutrition.

– Etter fem år så man at det ikke var mer hjerteinfarkt, hjertedød eller samlet dødelighet blant de pasientene som spiste mye mettet fett, enn blant de som spiste lite, sier førsteforfatter Nathalie Genevieve Puaschitz ved Seksjon for preventiv kardiologi, Hjerteavdelingen, Haukeland universitetssjukehus.

Källa: Norska Dagens medisin

Begreppet mättat fett cirkulerar ständigt i kostdebatten och har under lång tid varit något av det fulaste man kan säga om mat. Livsmedelsverket (SLV) och andra ”experter” vidhöll fram till för några få år sedan att man kunde bunta samman transfetter och mättade fetter och att den gruppen som helhet hade negativa egenskaper.

Flertalet transfetter kom tidigare från industriprocessade vegetabiliska oljor som genom aggressiv behandling under högt tryck och hög temperatur i vätgasatmosfär och med nickelspån som katalysator gjorts fasta för att bli hållbara och kunna säljas som margarin och liknande. Industritillverkade transfettsyror, som är den korrekta benämningen, har länge varit kända för att ha negativ hälsopåverkan, men genom industrins framgångsrika lobbyverksamhet har deras betydelse tonats ned. Deras faktiskt skadliga roll har i praktiken bara kommit fram i samlingsbegreppet ”mättade fetter och transfetter”.

Men tiderna förändras och sedan ”vi” bland LCHF-förespråkarna häcklade SLV tillräckligt många gånger för detta uppenbara tokfel (Transfettsyror är alltid enkel– eller fleromättade, aldrig någonsin mättade!) så har man backat och använder inte längre (?) detta.

Nu har en norsk studie dykt upp där man försöker kvantifiera mättade fetters betydelse för infarkt och hjärtdöd. Detta var en observationsstudie och som sådan gör man inga ingrepp i deltagarnas livsstil, man bara frågar, observerar, mäter och väntar att något skall ske. Det blir lite som att iaktta när cement stelnar.

Det är välkänt att den som haft en hjärthändelse av något slag har en ökad risk att det händer igen. Av det skälet valde man ut 2412 patienter, 81% var män, medelålder på 61.7 år ur Western Norway B-Vitamin Intervention Trial som fick fylla i en matvaneundersökning.  Alla deltagarna hade någon form av hjärtsjukdom.

Under en uppföljningstid om 4.8 år (median) upplevde 292 (12%) deltagare åtminstone en större hjärthändelse ( experienced at least one major coronary event).

High intake of SFAs was associated with a number of risk factors at baseline.

Min tolkning: Hög konsumtion av mättade fettsyror (SFA) kopplades vid studiens inledning till ett antal riskfaktorer.

Jag har ej läst studien i fulltext och har därför ingen aning om författarna hade någon förförståelse (förutfattad mening) om vad man hade att vänta. I vart fall skriver dom:

However, there were no significant associations between SFA intake and risk of coronary events [age- and sex-adjusted HR (95% CI) was 0.85 (0.61, 1.18) for the upper vs. lower SFA quartile] or any secondary endpoint. Estimates were not appreciably changed after multivariate adjustments.

Man observerade inget statistiskt säkerställt samband mellan konsumtion av mättade fettsyror och hjärthändelse, inte ens efter justering för andra samband.

CONCLUSIONS: There was no association between dietary intake of SFAs and incident coronary events or mortality in patients with established CAD.

Slutsats: Det observerades inget samband mellan konsumtion av mättade fettsyror och hjärthändelser inklusive död bland deltagare med ursprungligt hjärtfel.

I Dagens medicins artikel står:

-Vår studie viser at hjertepasienter kan spise normalt, slik som folk flest. Mange hjertepasienter har vært svært redde for mettet fett, noe det generelt ikke ser ut til å være noen grunn til, sier Puaschitz.

Senare inlägg