Inlägg märkta ‘statiner’

Kostprofessor hyllar ägget

Publicerat: 2015-03-26 i Fetter, Kolesterol
Etiketter:, ,

Ernæringsprofessor hyller egget

Egget er så næringsrikt at det omtrent er som å spise kjøtt og fisk samtidig.

Källa: forskning.no

Ägg är en fantastisk näringskälla men under lång tid har den ansetts vara ”farlig”. Sedan några få år sedan har Livsmedelsverket (SLV) lättat något på bannlysningen (artikel av Irene Mattisson 2012). För att finna SLV-s senaste ståndpunkter i ämnet googlade jag på livsmedelsverket ägg men fann ingen relevant (från SLV) träff på de första tio sidorna. Beror kanske på att Livsmedelsverket nyligen har ”uppdaterat” sin webbsida, vad vet jag.

Egget er den matvaren som er rikest på mineraler, vitaminer og andre viktige næringsstoffer. Egget er dessuten en av de få gode kildene på land til D-vitamin og selen. Og som om ikke det var nok, så har proteinet høy kvalitet, noe som betyr at det er meget effektivt for å bygge for eksempel muskler.

Man kan betrakta ägget som en (näst intill, befruktningen kanske saknas) komplett Legolåda avsedd att ”självbygga” en levande kyckling på tre veckor. Till de få saker som inte används fullt ut är förpackningen, skalet. Det tunnas ut under utvecklingen, kalken används för skelettbildningen, men förblir ett skydd intill kläckningen dag 21.

– I tillegg til at egget slår knockout på de fleste animalske produkter når det gjelder innhold av vitaminer og mineraler, så inneholder det bare ti prosent fett, noe som er mindre enn mange andre animalske matvarer. Så egget bidrar i liten grad til fedme, sier (Birger) Svihus.

Här visar herr Svihus att han fortfarande står fast förankrad i övertygelsen att fett i maten är betydelsefullt/avgörande för människors fetma.

For de fleste er ikke kolesterolinnholdet i egg noe problem, og siden de fleste har god evne til å håndtere stort inntak av kolesterolholdig mat, er det heller ikke lenger noen anbefalt øvre grense for inntak av egg.

– Men rundt 20 til 30 prosent av befolkningen som har fått påvist høye kolesterolverdier i blodet, bør begrense inntaket.

Jag antar att herr Svihus har betydande kunskaper om lipider i blodomloppet, men här förfaller han till att till att tala om ”kolesterol”. Det är ett komplicerat område där det krävs betydande pedagogiska färdigheter att reda ut begreppen, men professor Svihus borde tackla ämnet bättre än i följande mening.

Kolesterolet er et resultat av at det transporteres fett i kroppen. I så måte er overvekt og mengden av fett i kroppen som skal transporteres i blodårene, et større problem enn inntaket av kolesterol, ifølge Svihus.

Kolesterol är (jag talar här om molekylen kolesterol) är så avgörande för kroppens funktion att det kan produceras i (närapå?) alla kroppens celler även om levern och tarmarna är viktigast. Kolesterol har många funktioner, på grund av sin formstabila uppbyggnad ger det stabilitet till cellmembran om de byggs med för stor andel fleromättade fettsyror. Kolesterol ”isolerar” även nervbanor så att signaler genom den inte sprids ut och hamnar fel, alternativt bara försvinner. En av statinernas (”kolesterolsänkare”) mindre önskvärda effekter är depression.

Kolesterol wiki

Vad herr Svihus inte nämner, alternativt inte uppmärksammat/förstått, är att kost baserat på lågkolhydrat och högt fettintag, LCHF, generellt sänker mängden fett som cirkulerar i blodet. Detta anges som TG (triglycerider) i labbrapporter.

Referenser till studier som tillstår att forskningen om ”kolesterol” är kontroversiell och mångtydig. Forskningen har pågått sedan kolesterolkramarna fick tillgång till hanterliga analysmetoder på 50-talet utan att för den skull ge entydiga och oemotsägliga resultat. Som man frågar brukar svaret bli, skrik i en tunna så kommer ekot fort.

Jean-Michel Lecerf og Michel de Lorgeril. Dietary cholesterol: from physiology to cardiovascular risk. British Journal of Nutrition, 106, pp 6-14, 2011. doi:10.1017/S0007114511000237. Abstract.

Barona, J. og Fernandez, M.L. Dietary Cholesterol Affects Plasma Lipid Levels, the Intravascular Processing of Lipoproteins and Reverse Cholesterol Transport without Increasing the Risk for Heart Disease. Nutrients 2012, 4, 1015-1025. doi:10.3390/nu4081015. Abstract.


Artikeln är skriven av en journalist och därför inte nödvändigtvis Birger Svihus uppfattning i detalj. Hoppas jag.

Tack till E för tipset.

 

Rätt information om lipidbehandling* handlar inte om att tala om risk att dö under 10 år framåt, utan att om chans att överleva. Det är missledande för patienten att säga att behandlingen ger en 40-procentig riskminskning (från 5 till 3 procents risk), men betydligt rimligare att säga att behandlingen ändrar chansen att överleva i 10 år från 95 till 97 procent.

Gunnar Nyberg
docent, specialist i ­invärtes medicin, Mölndal
ggnyberg@glocalnet.net

Källa: Läkartidningen

En eller annan medicinbehandling ”minskar risken att insjukna eller dö” av åkomman X med 50% eller något liknande. Klart de flesta vill minska sådana risker, men vad kan det egentligen betyda? Mediciner som gör påtagliga ingrepp i kroppsfunktioner för med sig biverkningar, ibland med lika stora eller större negativa konsekvenser än de är avsedda att åtgärda.

I dag anses att kardiovaskulär risk (oftast beräknad med HEART­SCORE-algoritmen som tar hänsyn till ålder, kön, rökning, blodtryck och kolesterol) ska vara vägledande för behandling. LDL-kolesterol ska ner så långt som möjligt, även hos friska symtomlösa individer med normalt blodtryck, om SCORE-risken är 5 procent eller högre. Här brister läkarkåren i att ge patienten rätt information, dels vad gäller vinsten med behandlingen, dels vad gäller biverkningar. Som konsekvens kan patienten inte bli delaktig i behandlingen på rätt sätt.

Dagens läkare har under lång tid överösts med medicinindustrins ensidiga information/reklam om ”blodfetter” vilket förstärks av att de åläggs ”behandlingsmål”, att patienter med vissa labbvärden regelmässigt skall förskrivas mediciner, i detta fall statiner. I och med det folkbildningsuniversitet som Internet kan utgöra undergrävs medicinindustrins trovärdighet och patienter ställer allt större krav på sina vårdgivare. Att bildade läkare reciterar ur reklamblad är snart ett minne blott, övriga försvinner med stigande ålder och inflyttning i ”ettan med lock”.


* Lipidbehandling innebär numera att man via statiner ingriper i kroppens egen produktion av kolesterol, ett utgångsmaterial för att bilda t.ex. testosteron, östrogen, progesteron, kortisol, aldosteron och D-vitamin. Som en oönskad effekt dämpas även produktionen av coenzym Q1o vilket är viktigt för cellernas omsättning av näringsämnen till kroppens faktiska energivaluta ATP. Det visar sig ofta genom påtagligt svagare muskler, ibland nästan invalidiserande.

Largest Risk for Diabetes With Statins Yet Seen, in New Study

Statin therapy appears to increase the risk for type 2 diabetes by 46%, even after adjustment for confounding factors, a large new population-based study concludes.

Källa: MedScape

Min tolkning: Behandling av ”förhöjda blodfetter” förefaller öka risken för typ 2 diabetes, ”sockersjuka”, med 46% även efter att man justerat för diverse störande faktorer.

Diabetes typ 2 är en nedsättning i kroppens förmåga att hantera glukos (blodsocker) i blodomloppet och därmed även kolhydrater i maten. Hos ickediabetiker regleras blodsockermängden inom tämligen snäva gränser och rör sig under större delen av dygnet mellan ungefär 4 – 5 – 6 gram på hela blodmängden om cirka 5.5 liter. Efter en måltid kan mängden under de närmast två timmarna stiga med ett par gram men sjunker snart tillbaka till utgångsvärdet. Siffrorna är individberoende och  att betrakta som exempel. Redan om den genomsnittliga mängden på ett varaktigt sätt stiger med 2 – 3 gram kommer det att förorsaka både övergående och varaktiga skador. Ett hormon, insulin, produceras och frisätts från bukspottkörteln som svar på ett förhöjt blodsocker och har både mycket lokal och perifer inverkan.

  • Till den lokala hör att insulin dämpar produktionen av glukagon från alfacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar i direkt anslutning till de betaceller som insulinet kommer från. När glukagon är aktivt stimuleras fettmetabolismen att utnyttja fett i maten samt fett från kroppens egna fettlager. När insulinet dominerar startar bland annat inlagring av blodsocker som fettsyror/fetter.
  • Insulinet passerar praktiskt taget direkt (lokal verkan) levern på sin väg ut i kroppen och där absorberas uppåt 90 % av allt insulin vilket leder till produktion av fettsyror/fett för export via blodet alternativt korttidslagring på plats. Om det senare sker i alltför stor omfattning kallas det fettlever.
  • Den mest omtalade effekten kommer från dess perifera inverkan, att signalera till fett– och muskelceller att ta upp blodsocker.

Hos diabetiker typ 2 fungerar detta inte fullt ut, blodsockret stiger snabbt och högt efter maten, bukspottkörteln försöker kompensera med extra stora insulinmängder vilket i 8 fall av 10 syns på att redan nydiagnosticerade diabetiker typ 2 är feta eller åtminstone överviktiga. Detta beror sannolikt på att insulinets glukagonhämmande och fettlagrande effekter åtminstone under den inledande tiden av diabetesutvecklingen.

Konventionellt tänkande säger att muskelcellernas insulinkänslighet är nedsatt. Man kan även beteckna det som att muskelcellerna är insulinresistenta. För egen del är jag inte övertygad om detta, jag väljer än så länge att se det som att kroppen, trots kraftfull insulintillförsel, inte gör något önskvärt av glukosen i blodet. Däremot tycks fettbildningen fungera.

Med tiden tröttas betacellerna och kan inte längre leverera de stötvis doser som ickediabetiker har. Insulinet sipprar fram under lång tid istället vilket ökar hämningen av glukagon och ger en försämrad fettmetabolism. Man får ett kraftigt förhöjt blodsocker som läcker glukos förbi njurarna med urinen och man är ständigt törstig. Och pinknödig. Och törstig i en sammanhängande störtspiral. Till slut står man framför läkaren som tittar upp, ser en överviktig/fet person med fail på glukosbelastningen och konstaterar utan entusiasm att ”du har diabetes typ 2 och det beror på din övervikt”. Sedan får du order att ”äta mindre och springa mer”, ett eller flera diabetespreparat, blodtryckssänkare samt statiner. Kanske mer. Du tillhör från och med nu en ”riskgrupp”.

Lovastatin

Detta något om diabetes typ 2, nu tillbaka till studien. Under en lång följd av år har medicinindustrins överlägsna kassako varit statiner, preparat som sänker ”kolesterol”. På senare år har det dykt upp misstankar om att dessa preparat kan höja risken för att ”få” diabetes typ 2.

This suggests a higher risk for diabetes with statins in the general population than has previously been reported, which has been in the region of a 10% to 22% increased risk, report the researchers, led by Henna Cederberg, MD, PhD, from the University of Eastern Finland and Kuopio University Hospital, and colleagues, who published their study online March 4 in Diabetologia.

Min tolkning: Rapporter har tidigare lagts fram som tyder på att statiner ökar risken för diabetes typ 2 i storleksordningen 10 – 22%.

Studier som kopplat statiner till ökad risk för diabetes har tidigare utförts på patienter med förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar vilka inte är representativa för medelbefolkningen. Ofta har dessa studier byggt på patienternas egna rapporter om diabetes samt blodsockernivåer vilket lett till en underskattning av diabetesförekomsten.

Denna nya studie undersökte effekten av statinbehandling på blodsocker samt risk för typ 2 diabetes hos 8749 icke ännu diabetiska män i åldrar från 45 till 73 under en uppföljningstid på 6 år ur Metabolic Syndrome in Men (METSIM) i Kuopio, Finland.

Statiner användes av 2412 personer och resulterade i en 46% ökad risk för diabetes typ 2 även efter justeringar för ålder, BMI, midjeomkrets, fysisk aktivitet, rökning, alkoholkonsumtion, familjehistoria av diabetes, blodtryckssänkare samt vätskedrivande preparat. Riskökningen vid statiner var dosberoende (vilket ökar sannolikheten för att statinerna var orsak). Statinanvändare hade en 24% lägre effekt av insulin samt en 12% minskning i insulinproduktion i förhållande till de som ej använde statiner.

Flera olika fabrikat användes och det fanns skillnader i utfallen men svåra att kvantifiera då vissa preparat användes av få patienter.

Nevertheless, senior author Markku Laakso, MD, from the University of Eastern Finland and Kuopio University Hospital, toldMedscape Medical News: ”Even if statin treatment is increasing the risk of getting diabetes, statins are very effective in reducing cardiovascular risk.

Min tolkning: ”Även om statiner ökar risken för diabetes är de effektiva för att sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.”

”But in primary prevention, especially in women, who are at a lower risk of getting cardiovascular disease, maybe we should be more careful when we start statin treatment?” he ventured. ”Statins are not meant to be a treatment for everybody.”

Min tolkning: När det gäller förebyggande användning hos kvinnor, som har en lägre CVD-risk, kanske vi skall vara återhållsamma med statiner. Statiner är inte menade att vara en behandling för alla.”

Kommentar av Alvin C Powers från Vanderbilt University School of Medicine, Nashville, Tennessee

Studien visar oknådade rådata på hur stor det faktiska utfallet var för hur många som drog på sig diabetes i det olika grupperna, 5.8% utan statiner mot 11,2% i statingruppen

Mina kommentarer:

  • Medicinindustrin prisar entydigt statinernas lov men trots det dyker det upp studier med motsägelsefulla resultat.
  • Nyare studier presenterar bara förbättringar vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar, aldrig total dödlighet oavsett orsak. 
  • Sedan det för några år sedan visade sig att statingruppen i en studie hade högre förekomst av cancer redovisas cancerförekomsten inte längre.
  • Om man lyckas klura ut den totala dödligheten i statinstudier är de jämförbara oavsett med eller utan statiner, snarare något högre för statingruppen. Man byter helt enkelt dödsorsak.
  • Statiner har många redovisade biverkningar, läs gärna för respektive preparat i FASS eller motsvarande. En del av dem så allvarliga att de kan tänkas bidra till en viss överrepresentation av det som brukar kallas ”våldsam död”, självmord.
  • Om statiners totala effekt på sin höjd är plus minus noll och samtidigt kan öka risken att dra på sig diabetes typ 2 till 11.2%, hur smart är det då att ordinera dem i förebyggande syfte?

This work has been supported by the Academy of Finland, the Finnish Diabetes Research Foundation, the Finnish Cardiovascular Research Foundation, the Strategic Research Funding from the University of Eastern Finland, Kuopio, and a grant from Kuopio University Hospital. The authors have reported no relevant financial relationships.

Diabetologia. Published online March 4, 2015. Article

 

Kolesterolkritiken sprider sig

Publicerat: 2015-02-22 i Kolesterol
Etiketter:,

Kolesterolkritiken som jag nyss bloggade om sprider sig som en löpeld.

ScienceDaily,  EurekAlert,  ZeeNews,  EmaxHealth,  Business Standard,  Engineering Evil,  topix,  Alternative News Ntwork,  ht Syndication,  UK News (Daily Mail),  Daily Mail,  iMagazine,  Health.India,  Medicalxpress,  Disabled World,  A1PAKISTAN,  Mainenewsonline,  The Siasat Daily,  The Free Press,  Finlandia Pharmacy & Natural Health Centre,  Indo Asian News Service ,  New Scientist Magzine,  eScience News,  StoneHearthNews,  The Edge,  OrlandoIndian

Statins, the cholesterol-lowering drugs prescribed to prevent heart attacks, are not as effective nor as safe as we have been led to believe, researchers say. Statins produce a dramatic reduction in cholesterol levels, but have failed to substantially improve cardiovascular outcomes, they add, stating that ‘statistical deception’ has been used to inflate claims about their effectiveness.

Källa: Science Daily

Statiner, ”kolesterolsänkande” preparat, förefaller ha mycket stora och positiva effekter på hjärtsjukdomar. Beroende på vilken artikel du läser så kan de minska risken för insjuknande och eventuellt död med flera tiotals procent jämfört med obehandlade. Men för att få en rättvisande bild måste man backa ett par steg och betrakta helheten.

Det är skillnad på absolut risk och relativ risk. Låt säga att vi betraktar något som under en viss tidsperiod inträffar hos 3% av obehandlade personer men 1.9% av behandlade. Den absoluta risken sjunker 1.1%, inte obetydligt men knappast dramatiskt heller. Om du nu skulle vilja sälja den ganska kraftlösa drogen, hur skulle du då förfara?

Fokusera på det möjligt positiva, bortse från och/eller förneka resten. Om 30 obehandlade personer av 1000 (från exemplet ovan) råkar ut för något obehagligt och 19 behandlade av 1000 så är den relativa risken ”bara” 19/30 ungefär 64% vilket kan även kan ses som en risksänkning med fantastiska 36%! Självklart har företagets PR-avdelning mycket lättare att sälja in en risksänkning med 36% än 1.1%, eller hur? Men den faktiska risken för Medelsvensson minskar trots allt ”bara” från 3% till 1.9%.

Men i den verkliga världen finns även baksidor, de oönskade som vanligen kallas biverkningar. Där är medicinindustrins PR-avdelningar inte fullt så aktiva, åtminstone inte förrän de tvingas ut på arenan för att försvara företaget.

Bland påvisade negativa följder av statiner finns bland annat cancer, grå starr, diabetes, negativ inverkan på nervsystem samt muskler. En del av dessa tar lång tid att utveckla och nödvändiga statinförsök anses vara färdiga innan en del av dem märks.

Nevertheless, studies have shown a greater incidence of cancer in people who take statins, and one long-term study demonstrated a dramatic increase in the incidence of breast cancer among women who had used statins for more than 10 years.

The nation’s top nutrition advisory panel has decided to drop its caution about eating cholesterol-laden food, a move that could undo almost 40 years of government warnings about its consumption.

Källa: The Washington Post

I USA har det sedan ett 40-tal år funnits råd som pekar ut kolesterol i mat som en allvarlig hälsofara. Dessa kan nu vara på väg att fasas ut sedan en rådgivande kommitté i December beslöt om att uppdatera kunskapsläget.

Walter Willett, chair of the nutrition department at the Harvard School of Public Health, also called the turnaround on cholesterol a “reasonable move.”

“There’s been a shift of thinking,” he said

Att lämna aktivt motarbetande av kolesterolkonsumtion är ett mycket stort steg framåt. I Sverige har vi inte haft sådana råd, men vi kan hoppas att det nuvarande trycket på vården att regelmässigt förskriva statiner (kolesterolpåverkande preparat) i förebyggande syfte kommer att minska.