Ingen säger väl mot mig när jag säger att Coca-Cola och Pepsi, några av världens starkaste varumärken, finns distribuerade i världens alla hörn och i samtliga samhällsklasser. Samtidigt är det få av alla läskkonsumenter som funderar djupare kring, vilka är det som egentligen dricker läsk och till vilka kostnader? Forskare världen över är bekymrade över den eskalerande läskkonsumtionen, och därför menar jag att det är hög tid att lyssna, agera och lansera sockerskatt (som våra grannländer Danmark, Island och Norge) och läskförbud på skolor, till att börja med.
Författarinnan, gymnasielärarinnan Anneli Önneby, har flera goda argument men jag håller inte med om att en sockerskatt är en framkomliv väg. I det korta perspektivet kan det förefalla förnuftigt, men man behöver bara tänka lite längre än näsans bredd för att se hur platt förslaget faller. Men det fanns en stabil 86% majoritet bland DN-s läsare i frågan när jag tog denna skärmdump, möjligen insåg dom inte att röstningen gällde två frågor samtidigt.
Läskföretagen tillsätter inte sockret för att djävlas med kunderna utan för att det tilltalar deras smak. Mer sötma stimulerar försäljning, så enkelt är det. Om en lag skulle beskatta vitt socker, HFCS och andra raffinerade sockerprodukter kommer naturligtvis läskeblaskindustrin att söka den söta smaken på annat håll, en källa skulle bergsäkert vara ”naturliga” juicer av diverse slag. Ska sockerskatten ha verkan måste den alltså även slå mot juicer vilket är politiskt fullkomligt omöjligt.
Att motverka automatförsäljningen i skolor är möjligt men inte självklart. Får man inte sälja läsk kanske man slår sig på politiskt korrekta men lika söta juicer istället. Men skulle de bara få säljas i pappförpackningar som inte tål trycket från kolsyra samt rumsvarma så försvinner nog en hel del av marknaden.
En sockerskatt skulle dessutom vara inkörsporten till nya ”uppfostringsskatter” av de mest skilda slag. Danmark försökte sig på en sådan skatt på mättat fett för några år sedan, men den sket sig tämligen omgående.
Nej, det kommer inte att gå fort och utbildning i form av tillrättavisande informationskampanjer från diverse instanser utan nämnvärt folkligt förtroende hjälper heller inte långt.
Först när vår samlade bildningsnivå blir tillräckligt hög kommer effekten.