Epigenetik, vad är det?

Publicerat: 2016-12-14 i Okategoriserade

Satsning på epigenetik ska bekämpa diabetes

Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet, får Europeiska Forskningsrådets Consolidator Grant. Pengarna, två miljoner euro över fem år, ska användas till att ta fram nya metoder för att förutse, förebygga och behandla typ 2-diabetes.

Källa: Diabetesportalen

Epigenetik är en tjusigare benämning på hur vi påverkas av miljöfaktorer. Vi har många gånger hört hur vi är en produkt av arv och miljö. Under många år har forskning om arvsmassan som den uttrycks i DNA haft hög status medan miljön hamnat i bakgrunden.

dna_structurekeylabelled_swetranslDNA är en lång (i storleksordningen ett par meter!) sträng som finns i var och en av kroppens cellkärnor.

DNA är en nukleinsyra som är uppbyggd av två långa kedjor av nukleotider. Varje nukleotid kan sägas bestå av tre delar: en molekyl av sockerarten deoxiribos, en fosfatgrupp och en av de fyra kvävebaserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T). Kvävebasernas ordningsföljd i DNA-molekylen bestämmer uppbyggnaden av kroppens alla proteiner.

Källa: Wikipedia

DNA kan i någon mån liknas vid hur information sparas i datorminnen. Datorer använder två lägen, 0 och 1, den är digital. I DNA används fyra baspar, vilket gör att man kan spara ohyggligt mycket mer information. Utöver lagrad information, oavsett om det gäller datorer eller DNA, krävs ”programvara” samt sensorer, tangentbord och liknande för att anpassa utfallet efter omständigheterna.

Diabetes är till viss del en ärftlig sjukdom, men ärftligheten kan bara förklaras till omkring 20 procent. I epigenetik studerar man därför inte bara våra gener, utan även det som finns bortom (epi-) dem, mekanismerna som styr dessa och som vi till stor del kan påverka med vår miljö och livsstil. Människans alla gener kallas genom, epigenomet utgörs av genomet och alla de faktorer som styr genaktiviteten.

Epigenetik kopplar samman kroppens sensorer, vårt beteende och i vilken miljö vi befinner oss medan DNA är hårdkodad, knappelunda möjlig att uppgradera. Visserligen jobbar man intensivt med genmodifiering, men frågan är hur smart det är.

Charlotte Ling får 2 miljoner € för att studera hur miljön påverkar utvecklingen av diabetes typ 2, kroppens nedsatta förmåga att hantera kolhydrater i maten. Mitt tips är att lägga några timmar på facebookgruppen Smarta Diabetiker för grundforskning i miljöfaktorer som fungerar på individnivå.

kommentarer
  1. Björn Hammarskjöld skriver:

    OK att det är fyra baser A, C, G och T.
    Men de avläses som tripletter (tre baser bildar ett ord om tre bokstäver) vilket innebär att det då finns 4*4*4=64 möjligheter till avläsning i stället för det binära systemets två lägen.
    Sedan finns det 6 läsramar
    5 baser i ordningen ACGTA kan läsas ACG (läsram 1), CGT (läsram 2), GTA (läsram 3), och sedan baklänges ATG, TGC och GCA det blir 6 oika läsramar.
    Sedan kommer epigenetiken med styrsignaler i form av metylerade baser här och var,
    Så det är litet mer komplicerat ändå

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.