Diabetes kan i huvudsak delas upp i två varianter, dels typ 1 som beror på låg eller ingen insulinproduktion (jo, jag vet att den fullständiga definitionen är lite mer detaljerad), dels typ 2 där insulin i normala mängder inte når den önskade reglereffekten.
- Diabetiker typ 1 kallas även insulinberoende då de inte, annat än under begränsad tid, klarar sig utan exogent (utifrån tillfört) insulin.
Insulin har flera uppgifter i kroppen, de vi tydligast märker av är inverkan på blodsockret* och fettmetabolismen. Självklart är det viktigt för diabetiker av alla schatteringar att hålla ett blodsocker som inte är skadligt, i praktiken både lågt och jämnt, helst i paritet med ickediabetikers.
- För insulinberoende diabetiker (typ 1 eller motsvarande) är den stora faran att tappa kontrollen över fettmetabolismen vilket sker vid uttalad insulinbrist. Detta kallas DKA (diabetisk ketoacidos) vilket innebär att blodet samtidigt översvämmas av energibärande ketoner och blodsocker i mängder som kroppen under inga omständigheter kan utnyttja.
- Märk väl att höga blodsocker beroende på att man äter olämplig blodsockerhöjande mat inte följs av DKA, för att det ska inträffa krävs insulinbrist!
En mycket stor skillnad mellan eget och injicerat insulin är den väg det följer i kroppen, något jag beskrivit här: Är injicerat insulin ”naturligt”? De två viktigaste platserna där det egna insulinet förhindrar DKA är inne i bukspottkörteln och i levern. Efter detta kommer kraftigt utspätt insulin ut i fett– och muskelceller där dess främsta uppgift kan beskrivas som att ”sänka blodsockret”. Injicerat insulin tar motsatt väg från subkutan fettväv via ett till en början glest och långsamt kapillärnät vidare in i blodomloppet till övriga fett- och muskelceller för att sedan i starkt utspätt skick nå levern samt de glukagonproducerande alfacellerna i bukspottkörtelns langerhanska öar.
En diabetiker som är insulinberoende kommer därför att sannolikt använda betydligt mer insulin än en ickediabetiker med samma nivå av blodsockerkontroll utan att för den skull vara lika flexibel vad gäller mat och motion. Insulin är dessutom kärlretande, därför är det logiskt att undvika att använda större mängder än nödvändigt. Alla diabetiker riskerar långsiktiga skador av olika slag, de flesta anses med goda skäl bero på illa reglerat blodsocker. Så mycket intressantare då när det dyker upp en artikel där man kopplar samman förbättrad kärlhälsa med minskad insulinanvändning hos barn med insulinberoende diabetes.
The study suggested that in addition to vascular health, metformin also improved HbA1c levels and reduced total daily insulin dose.
Min tolkning: Studien antyder att metforminbehandlingen även förbättrar HbA1c (”långtidsblodsocker”) samt minskar den sammanlagda insulinanvändningen.
Två kända effekter av metformin är att reducera glukosupptag ur tunntarmen och dämpa utsläpp av glukos från leverns glykogenförråd samt nyproduktion (glukoneogenes). Båda samverkar med en reducerad mängd injicerat insulin till att hålla blodsockret på en önskvärd nivå.
Min hypotes är att LCHF i kombination med metformin kan reducera behovet av insulin och resultera i förbättrad blodsockerkontroll hos alla diabetiker inklusive de i varierande grad insulinberoende. Mitt förslag till de senare är att använda långtidsverkande insulin för att täcka upp merparten av behovet för att eliminera risken för DKA, diabetisk ketoacidos.
Studien är gjord på barn från 8 till 18 års ålder med diabetes typ 1 och ett förhöjt BMI, men jag ser inga rimliga skäl att de positiva effekterna av att använda metformin i tillägg till insulin är begränsade till denna grupp.
*) Vart tar blodsockret vägen då du medicinerar?
Se även Improving Vascular Function in Pediatric T1D With Metformin
MatFrisk Blogg 
Vad tror du om Metformin och Diabetes 2 när man inte har några som helst problem med bukfetma eller fetma över huvud taget.
Det är något jag går och grunnar på när det gäller min man. Han äter naturligtvis LCHF.
GillaGillad av 1 person
Ungefär 80% av diabetiker typ 2 är överviktiga eller feta när de får sin diagnos. Den vanliga tolkningen är att övervikt/fetma är orsaken, en beskrivning jag ifrågasätter. Sambandet finns, men enligt min mening är ordningsföljden viktig. Som jag ser det är den nedsatta insulinfunktionen (= diabetes typ 2) som hos de flesta leder till viktuppgång.
Min övertygelse är att metforminets andra effekt, att hämma utsläppet av det stora leverglykogenförrådet (100 gram glukos eller mer), är till stor fördel för ett väl kontrollerat blodsocker.
GillaGilla
Tack för svaret. Jag skall ta Metformin i övervägande på nytt. Det vore bra om man hade så mycket förtroende för sin doktor att man kunde diskutera detta utan att misstänka att hen bara är intresserad av att kränga ”läkemedel”.
GillaGillad av 1 person
Tycker absolut att du skall testa metformin – själv gick jag ned drygt 34 kg snabbt efter att jag fick metformin. Prova gärna D-vitamin oxå om du inte redan tar tillskott – det sänker BS- och insulinhalter med cirka 7% enligt forskning och mina egna erfarenheter,,,
GillaGillad av 1 person
Då jag har lågt C-peptid (senast 0,13) är jag beroende av insulin (Abasaglar långtidsverkande, f.n. 16E varje morgon. Detta håller min glukagonproduktion i tyglar och till det kommer 2 x 1 metformin till måltider för att dämpa utsläpp av glukos från levern. Det tog en del övertalning
för att få recepten. – ”Jag kan skriva och förklara mitt resonemang i detalj.” – ”Gör inte det. jag kommer inte att läsa.”
GillaGilla
Så läkaren ville inte veta?
Det är ju alltfler som får dubbla och tredubbla diagnoser T1+T2+T3 och T2+T1+T3 där T3 är demens,,,
Rätt använd är metformin jag anser vara befogad – många T2 slutar ta metformin för tidigt. Mätte man insulinhalten istället skulle mycket vara vunnet!
GillaGilla
Chefen tillstyrkte mina önskemål. ”Med såna värden och om han mår bra så låt honom fortsätta.”
GillaGilla
Sjukvården är i en djup kris eftersom de försöker reparera folk när de blivit sjuka – och det blir vi ju i en allt ökande takt. Man måste börja i andra änden och se till att folk håller sig friska – det kommer att rensa ut många framöver när pengarna till sjuka vården inte längre finns där,,,,
GillaGilla