MatFrisk Blogg

Vatten, eller snarare dess frånvaro, har hamnat i fokus under senare tid. Långvarig värme och frånvaro av regn ger problem som vi ”vanliga svenskar” inte upplever annat än enstaka dagar i stöten. Gräsmattor torkar, blommor slokar och bilister korkar igen vägarna till populära badplatser. Dessutom strular bränder i terrängen till det. Allt detta tenderar att hamna i bakgrunden inför personliga problem vi upplever av värme.

Självklart kan en del av dem vara riktigt allvarliga, till och med livshotande, men oftare är det obehag i form av dålig nattsömn och svett som överväger. Den som har tillgång till AC kan skatta sig lycklig, men även dessa är tvungna att förlita sig på vad kroppen själv kan erbjuda. Vi har ett mycket effektivt kylsystem som utnyttjar avkylning vi får av vattengas från lungor och hud.

Vattengas? Du är säkert mer bekant med vattenånga, men det ordet ger intryck av att det sker ovanför en kastrull på spisen. Vattengas finns i alla temperaturer där en människa kan vistas, från Sibirisk iskyla till en finsk bastu. Det senare är intressant då en bastu mycket väl kan ha temperaturer på 100 grader och däröver trots att våra kroppar tar skada redan vid 41-42 grader, hur kan det komma sig?

Vatten är ett ämne med egenskaper som är avgörande för livet som vi känner det. Jag har skrivit om det tidigare, något som du kanske har nytta av att känna till. En av dem är att det kräver en avsevärd mängd värme för att avdunsta, något vi använder för att reglera kroppsvärmen.

Låt säga att du iakttar en skål vatten under några dagar. Nivån kommer gradvis att minska, vattnet avdunstar, det bildar vattengas. Ju högre temperatur dess snabbare, är den omgivande luften fuktig sker det långsammare. Om vi iakttar det riktigt närsynt ser vi att vattenmolekyler rör sig, snabbare när temperaturen stiger. Molekylerna i flytande vatten binder till varandra via vätebindningar men de är, var för sig, både svaga och kortvariga. I sin mest strukturerade form, is, binder molekylerna till exakt 4 andra. I flytande vatten sjunker antalet vätebindningar till i genomsnitt 3,4*. Den lilla skillnaden är tillräcklig för att skapa hållbar is!

Precis vid vattenytan är förhållandena annorlunda, de molekylerna har lite färre bindningar ”inåt” vattnet och det räcker med den molekylrörelse vi kallar värme för att de skall skaka loss om än bara för mycket kort tid. I den omgivning människor vanligen bor finns redan ett avsevärt antal vattenmolekyler samt den gasblandning vi kallar luft som tillsammans utgör en svårforcerad barriär för den vattenmolekyl som gör ett sådant ”hopp”. De allra flesta knuffas helt enkelt tillbaka ner i vattnet igen.

Då och då kommer en sådan rymling att vara lite snabbare än de övriga (varmare!) och tar sig loss mer permanent. Den är då en bland många andra ”fria” vattenmolekyler som utgör vattengas/vattenånga. Eftersom en förutsättning för att ta sig loss var en högre rörelseenergi betyder det att vattnet förlorat lika mycket, det kallnar en yttepytte-mängd.

• När lufttrycket sjunker hindras inte vattenytans molekyler lika mycket och kokpunkten sjunker från vanliga 100 grader till under 70 grader!
• Om luftfuktigheten är låg hindras inte vattenytans molekyler lika mycket och avdunstningen ökar

Om luften nära vattenytan står stilla ökar den lokala luftfuktigheten till nära 100% och den spontana avdunstningen avstannar. Ett effektivs sätt att motverka detta är att använda en fläkt som ersätter denna fuktmättade luft med en torrare. Den kyleffekt man upplever från en fläkt beror på att den rörliga luften avlägsnar varm vattengas som huden avger. När det sker finns plats för ytterligare avdunstning/avkylning. Avkylningen till följd av fläktar förutsätter att du dricker tillräcklig mängd vatten, dess temperatur har underordnad betydelse. Klarar du av att förbruka 1 liter vatten (via hud och lungor) utan att svetten pärlar så har du kylt bort cirka 540 kcal.

Takfläkt?

I ett forum jag läser debatteras takfläktar och jag är förbluffad över den massiva okunnigheten hos många som skriver där. Rotationsriktningen hos fläktbladen har betydelse då den avgör om du befinner dig i en koncentrerad luftström (under fläkten) eller en ”utspädd” (längs med väggarna).

Är det effektivare att duscha kallt?

Självklart, men den extra effekten är snabbt övergående och förutsätter att ”kallt” verkligen är Gulag-kallt och rätt länge. En ordinär dusch utan att torka dig torr kan vara både behagligare och lika effektiv. Behåller du dessutom en T-shirt på i duschen kan du hoppas på ytterligare kanske 100 kcal kyla. Varje dl vatten i blöta kläder som får torka på kroppen motsvarar 54 kcal kyla.

Dricka varmt eller kallt?

Skillnaden finns men är minimal. Att det känns behagligt att dricka kallt är inget jag tänker förneka, men det viktigaste är att dricka tillräckligt för att ha ”kylvätska” så det räcker.

Salt och andra elektrolyter

Ät tillräckligt salt mat. Själv gillar jag salt som krydda men föredrar att använda grovsalt snarare än finmalt salt på tungan då smaken inte blir så intensiv som om det blandas i dricksvattnet.

Aptit och periodisk fasta

Min aptit sjunker när temperaturen stiger. Om det gäller även för dig så utnyttja det för att äta mindre eller till och med fasta. Typiskt är att de som ”svältbantar” är småfrusna (kanske inte just nu) och de som går upp i vikt svettas lätt.

Småtips

• Spola kallt vatten på handledernas insida, där ligger blodkärl ytligt och svalkan sprider sig i kroppen.
• Vill du bli kvitt svett i t.ex. pannan så använd en blöt, gärna kall, handduk. Torka dig inte torr om kyleffekten ska bli optimal. Minns att avdunstning av vatten är långt effektivare än kyla!
• Ett annat ställe där kyleffekten är god är fötter och anklar. Ett svalt fotbad är inte att förakta.

---

*) Lägg märke till ordet genomsnitt! Ingen enskild molekyl kan ha 3,4 bindningar, de har 0, 1, 2, 3 eller 4. I flytande vatten dominerar 3 över 4, övriga är betydligt sällsyntare.