Inlägg märkta ‘diabetes’

”Alla” påstår att fibrer i maten är oundgängligt och leder till god hälsa. Ja, inte alla kanske, snarare är det högljudda traditionalister bland dietister och andra kostexperter. Inte att förglömma de matindustrier som tjänar pengar på sådant som annars skulle hamna på tippen när man raffinerar annat.

The patients were randomly assigned to a high-fiber diet group or to an AHA diet group. Participants in the high-fiber group received instruction on increasing their fiber intake to at least 30 g/day. Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol). Neither group was given any instruction on physical activity.

Källa: Diabetes In Control

Studien gäller två olika ingrepp i kosthållningen hos 240 personer med metabolt syndrom, där kontrollgrupp saknas. Det senare är ett större problem för tolkningen än man först tänker sig. I studier på människor måste man ta i beräkning placeboeffekten som på ett svårförklarligt sätt påverkar deltagare i en studie utan att komma från behandlingen självt. Placeboeffekten varierar i storlek från studie till studie men kan ofta utgöra 20-30% av den faktiska behandlingseffekten. En studie utan kontrollgrupp är därför av sekunda kvalitet alldeles oavsett resultat, den kan enbart utgöra en utgångspunkt för att göra vidare forskning och omöjligt utgöra hypotesprövning, möjligen idéskapande. Att studien framhåller sig själv som randomiserad spelar i ljuset av detta föga roll, noll gånger vilken annan siffra som helst blir ändå alltid noll.

De 240 deltagarna var (i genomsnitt) 52 år gamla, 72,1% kvinnor, 87,4% vita och 86.1% hade minst collegeutbildning (eftergymnasialt). Min gissning till det påtagligt sneda urvalet (övervikt av kvinnor och högutbildade) var för att eftersträva hög följsamhet. Man borde kanske istället siktat på sjuksköterskor eller bankkassörer. Fast de senare finns knappt längre.Bild _av_studie

Den ena gruppen tillhölls att äta minst 30 gram fibrer per dag medan den andra uppmanades att följa de något mer komplexa AHA*-råden.

Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol).

Min tolkning för AHA-gruppen: Mer fibrer, individuella mål för mättade fetter samt kalorireduktion, ät fisk två gånger i veckan, minska socker och salt samt begränsa alkohol.

At 12 months, there was no significant difference in the amount of weight lost between the two groups, at 2.1 kg in the high-fiber group (95% confidence interval [CI], 2.9 – 1.3 kg) compared with 2.7 kg (95% CI, 3.5 – 2.0 kg) in the AHA diet group. Moreover, both groups showed improvements in blood pressure, dietary quality, insulin resistance, and fasting plasma insulin levels.

Min tolkning: Efter 12 månader var viktminskningen liten, -2.1 kg för högfibergruppen och -2.9 kg för AHA-gruppen. Skillnaden var inte statistiskt säker ens på den löjligt slappa 5%-nivån där majoriteten av studier vanligtvis håller sig.

Genant nog för högfibergruppen och direkt mot vad dess förespråkare brukar hävda:

There was a trend whereby patients in the high-fiber group were somewhat more likely than those in the AHA diet group to develop diabetes: seven patients in the former group became diabetic vs one patient in the latter.

Min tolkning: I högfibergruppen utvecklade 7 deltagare diabetes (HbA1c >= 6,5% = 47.5 mmol/mol) mot 1 i AHA-gruppen.

 I avsnittet där man redovisar studiens svagheter finns följande:

Definitive conclusions cannot be made about dietary equivalence because the study was powered for superiority.

Jag har inte tidigare stött på begreppet ”powered for superiority” och en stunds googlande har hittills bara lett till text där det används i svårtolkade sammanhang, inte till förklaringar. Min gissning är att studien och det statistiska knådandet i förväg utformats med förutsättning att endera utfallet antogs vara självklart och det andra osannolikt.

Conclusion: The more complex AHA diet may result in up to 1.7 kg more weight loss..

Så utomordentligt fånigt att framhålla den största skillnaden i viktändring mellan grupperna när medeltalet var mesiga 0.6 kg (CI, −0.5 to 1.7 kg). Hur mycket av detta utgjordes av placeboeffekten jag nämnde i tredje stycket?

Jag har inte läst studien i sin helhet och kan därför inte utesluta att den innehåller något vettigt bakom den meningslösa ytan.


*) AHA = American Heart Association

Single-Component Versus Multicomponent Dietary Goals for the Metabolic Syndrome: A Randomized Trial – Abstract

The prevalence of pharmacologically treated diabetes increased moderately during 8 years of follow-up, while the incidence decreased modestly. This is in contrast to the results reported by most other studies. The total prevalence of diabetes (both pharmacologically and non-pharmacologically treated) in Sweden is relatively low, from a global viewpoint.

Källa: Prevalence and incidence of diabetes mellitus: a nationwide population-based pharmaco-epidemiological study in Sweden, Abstract

Glädjande nog har läkemedelsbehandlad diabetes typ 2 ökat endast måttligt medan nytillkommande minskar något.

A decreasing time trend in incidence for men of 0.6% per year (0.994, 95% CI 0.989–0.999) and for women of 0.7% per year (0.993, 95% CI 0.986–0.999) was observed.

Den observerade minskningen är inte dramatisk i storlek men ett trendbrott så gott som något. Att antalet (”prevalence”) diabetiker typ 2 ändå ökar kan förklaras av att ”vår” förväntade livslängd numera snabbt närmar sig befolkningens normalnivå.

Förv_återst_liv_50

Källa: Behandling av diabetes i ett hundraårigt perspektiv sidan 18. Andra grafer finns, t.ex. en som utgår från 70 års ålder.

Observera hur dramatiskt den förväntade återstående livslängden för en 50-åring ökat från ett par-tre år in på 2000-talet och framåt. Från 26 till 32 år på klart mindre än 10 år! Nu skiljer det bara ett par år upp till riksgenomsnittet och ökar otroligt snabbt.

Variationer från medelvärdet finns naturligtvis och illustreras av de två prickade linjerna. Medelvärdet ligger väldigt nära bästa utfallet vilket får mig att tro att det bara är ett fåtal personer som drar den återstående förväntade livslängden neråt.

– Att vi får allt färre insjuknanden i diabetes är väldigt positivt, men också paradoxalt eftersom förekomsten av övervikt och fetma blir vanligare i samhället, vilket i sig ökar risken för diabetessjukdom. Exakt vad den minskade diabetsförekomsten beror på vet vi inte ännu, men sannolikt handlar det om en kombination av friskfaktorer i form av bra kost och aktiv livsföring i befolkningen som kompenserar för de ökade risker som övervikt och fetma medför, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin, Umeå universitet, som är en av studieförfattarna.

Källa: Pressmeddelande från Umeå Universitet

”…bra kost..” låter inte fel i mina öron, finns kanske ett möjligt tidssamband mellan när LCHF gjorde sitt intåg i våra medvetanden och den förväntade livslängden började sin sanslösa ökning enligt grafen ovan.

Däremot är professorn kvar i gammeltänk när han skyller övervikt och fetma som orsak till diabetes typ 2. Sambandet är sannolikt det omvända, en begynnande diabetesutveckling börjar med minskad förmåga att använda kolhydrater som energikälla, glukosnivån i blodet driver fram mer insulin som i sin tur ökar fettlagringen med övervikt och fetma som resultat. Till slut diagnosticeras diabetes typ 2, läkaren ser en överviktig eller fet patient framför sig och drar snabbt slutsatsen att ordningsföljden är den motsatta.

Statins, the cholesterol-lowering drugs prescribed to prevent heart attacks, are not as effective nor as safe as we have been led to believe, researchers say. Statins produce a dramatic reduction in cholesterol levels, but have failed to substantially improve cardiovascular outcomes, they add, stating that ‘statistical deception’ has been used to inflate claims about their effectiveness.

Källa: Science Daily

Statiner, ”kolesterolsänkande” preparat, förefaller ha mycket stora och positiva effekter på hjärtsjukdomar. Beroende på vilken artikel du läser så kan de minska risken för insjuknande och eventuellt död med flera tiotals procent jämfört med obehandlade. Men för att få en rättvisande bild måste man backa ett par steg och betrakta helheten.

Det är skillnad på absolut risk och relativ risk. Låt säga att vi betraktar något som under en viss tidsperiod inträffar hos 3% av obehandlade personer men 1.9% av behandlade. Den absoluta risken sjunker 1.1%, inte obetydligt men knappast dramatiskt heller. Om du nu skulle vilja sälja den ganska kraftlösa drogen, hur skulle du då förfara?

Fokusera på det möjligt positiva, bortse från och/eller förneka resten. Om 30 obehandlade personer av 1000 (från exemplet ovan) råkar ut för något obehagligt och 19 behandlade av 1000 så är den relativa risken ”bara” 19/30 ungefär 64% vilket kan även kan ses som en risksänkning med fantastiska 36%! Självklart har företagets PR-avdelning mycket lättare att sälja in en risksänkning med 36% än 1.1%, eller hur? Men den faktiska risken för Medelsvensson minskar trots allt ”bara” från 3% till 1.9%.

Men i den verkliga världen finns även baksidor, de oönskade som vanligen kallas biverkningar. Där är medicinindustrins PR-avdelningar inte fullt så aktiva, åtminstone inte förrän de tvingas ut på arenan för att försvara företaget.

Bland påvisade negativa följder av statiner finns bland annat cancer, grå starr, diabetes, negativ inverkan på nervsystem samt muskler. En del av dessa tar lång tid att utveckla och nödvändiga statinförsök anses vara färdiga innan en del av dem märks.

Nevertheless, studies have shown a greater incidence of cancer in people who take statins, and one long-term study demonstrated a dramatic increase in the incidence of breast cancer among women who had used statins for more than 10 years.

I bukspottkörteln finns de Langerhanska cellöarna där bland andra hormonerna insulin och glukagon produceras och vid behov frisätts.

Insulin har en mängd olika uppgifter i kroppen och frisätts som svar på stigande blodsocker och protein. Glukagon deltar i styrningen av fettmetabolismen och regleras via insulinet. Båda hormonerna förekommer samtidigt, men när insulinet stiger kommer det att hämma glukagonet. Vanligen beskrivs insulinet utifrån en av sina egenskaper, att det ”sänker blodsockret”.

Det är känt att bukspottkörtelcancer är en synnerligen allvarlig cancerform då den drabbar ett organ som har central roll i ämnesomsättning och homeostas. Symtomen är inledningsvis diskreta och diffusa och tar inte ordentlig fart förrän tumören i stort sett är icke behandlingsbar med nuvarande metoder. Länge har man iakttagit att cancerdrabbade utvecklar diabetes.

Blood glucose concentration and risk of pancreatic cancer: systematic review and dose-response meta-analysis

Objective To evaluate potential linear and non-linear dose-response relations between blood glucose and risk of pancreatic cancer.

Design Systematic review and dose-response meta-analysis of prospective observational studies.

Källa: British Medical Journal

Ur ett stort antal tänkbara studier vaskade man fram nio som fyllde de uppställda kraven. De var observationsstudier, omfattade 2408 patienter med bukspottkörtelcancer och var prospektiva, man tittade ”framåt” för att iaktta hur sjukdomen utvecklade sig.

Om man alls skall kunna ange vad som är orsak och verkan så måste det finnas ett dos-beroende utfall, alltså att en liten dos ger ett litet utfall och en hög dos ger ett stort. Dessutom skall variationen vara någorlunda kontinuerlig, gärna linjär.

BS_bukspottkortelcancer

Conclusions Every 0.56 mmol/L increase in fasting blood glucose is associated with a 14% increase in the rate of pancreatic cancer. As prediabetes can be improved or even reversed through lifestyle changes, early detection of prediabetes coupled with lifestyle changes could represent a viable strategy to curb the increasing incidence of pancreatic cancer.

Det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan förhöjt fasteblodsocker och bukspottkörtelcancer. Då prediabetes, alltså innan diabetesen ”brutit ut”, kan motverkas eller till och med reverseras (?) genom livsstilsförändringar så kan det vara en möjlig strategi att dämpa den ökande förekomsten av bukspottkörtelcancer.

Prediabetes och diabetes av alla former kännetecknas av att blodsockret stiger utöver en ”normal” nivå. En frisk vuxen person på 70 kg har en blodvolym om cirka 5.5 liter med en fastemängd glukos om cirka 5-6 gram. Redan en ständig ökning om ett par gram ger på sikt de vanliga skador som kännetecknar diabetes, dessutom enligt studien ovan, en 50% ökad relativ risk för bukspottkörtelcancer. I absoluta tal är risken dock måttlig, se kartan från Wikipedia.Bukspottkortelcancer_karta

Studien tycks ge en påtaglig, kanske direkt, koppling mellan cancer och förhöjt blodsocker. Att sedan insulin är ett anabolt (stimulerar celldelning och tillväxt) hormon är säkert en bidragande, om inte dominerande, orsak. Antag att samma mekanismer finns vid uppkomst av andra cancerformer?

De kostråd som Livsmedelsverket sprider (till ”friska”) innebär att vi bör äta 250 gram eller mer kolhydrater (CHO) per dag och i praktiken kommer 150 gram eller mer att utgöras av blodsockerhöjande glukos.

Som kontrast innebär en medvetet glukosbegränsande LCHF bara 10-20 gram CHO per dag vilket knappt ger någon märkbar blodsockerhöjning.

Nutrition Revolution—The End of the High Carbohydrates Era for Diabetes Prevention and Management

Increased dietary carbohydrates contributed to the escalating prevalence of obesity and type 2 diabetes. From the late seventies, several medical societies recommended reducing fat intake and replaced it with carbohydrates. These mistaken recommendations contributed to poor diabetes control, abnormal lipid profile and increasing insulin resistance without reduction in cardiovascular mortality. Over the last few years, strong evidence suggest reducing carbohydrates intake for patients with type 2 diabetes to less than 40%. The era of high carbohydrates came to an end.

Källa: Osama Hamdy, MD, PhD – touchEndocrinology.com

Osama Hamdy är inte vem som helst. Han skriver som representant för högt ansedda Joslin Diabetes Center vid Harvard Medical School i Boston. Deras hittillsvarande råd och dåd har sällan varit i linje med ”våra” intressen, de har ståndaktigt representerat rådande konsensus i den amerikanska diabetesvården och till följd av detta även resten av världen inklusive Sverige. Joslin Diabetes Center grundades redan 1898 av diabetesspecialisten Elliott P. Joslin (Läs mer på Wikipedia)

Carbohydrates restriction was particularly successful before the discovery of insulin, where Elliot P. Joslin successfully treated his patients diagnosed with fatty diabetes (later known as type 2 diabetes) with a diet that contained only 2 % carbohydrates and 75 % fat.7

Vanligen brukar kommentarer om den tidiga diabetesvården centrera runt hur fruktlöst det var att behandla det vi kallar diabetes typ 1 innan insulinet introducerades i början av 20-talet. I citatet ovan nämner Osama Hamdy hur Joslin ”…framgångsrikt behandlade fetmadiabetes med en kost som endast innefattade 2% kolhydrater och 75% fett…”

Fatty diabetes” har jag aldrig tidigare stött på som beskrivning av sockersjuka, det de nogräknade numera kallar diabetes typ 2. Fyndigt och beskrivande. Ska kanske ta in det i min vokabulär i fortsättningen.

Nåja, säg det som varar beständigt. Under många år har även Joslin Diabetes Center befunnit sig på en lång ökenvandring där inget för diabetespatienter fruktbart växer. Nu har emellertid bomben släppts av Osama Hamdy och han gör det som om Joslin Diabetes Center alltid haft kursen rätt. För mig är det skit samma, det är nu och framåt som är viktigt. Kritiker kommer med all säkerhet att gräva i historien och fläcka många forskares namn. Läs gärna The Big Fat Surprise, Why Butter, Meat & Cheese Belong in a Healthy Diet av Nina Teicholz.

Now, it is obvious that increasing carbohydrates in the diet increases glucose toxicity and consequently increases insulin resistance, triglycerides level, and reduces HDL-cholesterol. Recently, the ADA departed from the recommendation of high carbohydrates intake and recommended individualization of the nutrition needs.

Lägg märke till att han skriver ”glucose toxicity”, blodsockrets giftverkan. Normalt brukar traditionalister (läs dietister och motsvarande) framhålla glukosens livsnödvändighet och välsignelse för kroppen. Man bortser gärna från att det är farligt redan om blodsockermängden i blodet varaktigt ökar med bara ett par gram.

Sista meningen är riktigt roande, även ADA (American Diabetic Association) släpper hittillsvarande rekommendation om mycket kolhydrater till diabetiker och förordar ”individualisering”. Det där har florerat ett tag bland svenska dietister också, man hänvisar till gummibandsargumentet ”individuella råd”, förmodligen för att undvika en fruktlös diskussion med sina många kritiker. Fegt och platt.


7. Westman EC, Yancy WS, Humphreys M. Dietary Treatment of Diabetes Mellitus in the Pre-Insulin Era (1914-1922). Perspect Biol Med. 2006;49(1):77-83.

Vill du vara med i utvecklingen av ett nytt behandlingsverktyg för typ 2-diabetes? Se anmälan längre ned. Typ 2-diabetes beror på en kombination av livsstilsfaktorer och biologiska faktorer. Studier har visat att motivationsstöd till livsstilsförändringar är lika effektivt som läkemedelsbehandling.

Källa: Inlägget citerar ett nyhetsbrev från Diabetesportalen

Tyvärr finns det idag små resurser i sjukvården att ge strukturerat livsstilsstöd till patienter. Vi kommer därför att utveckla ett nytt behandlingsverktyg som sätter patienten i centrum och tar ett helhetsgrepp kring sjukdomen. Detta verktyg kommer att vara Internet-baserat. Det finns en stor potential i Internet-baserade hälsoverktyg eftersom de till låg kostnad kan nå många patienter.
Personliga övningar, information och inspiration
Internetverktyget kommer att innehålla ett antal personliga övningar kring livsstil och hälsa, ett rikt bibliotek av information och inspiration i form av texter och videor, samt ett stort socialt nätverk där diabetespatienter kan dela med sig av erfarenheter och stötta och inspirera varandra. Det finns en rad olika Internetsidor kring hälsa men denna ansats är unik genom att den har en tydlig bas i forskning och inkluderar patienterna redan från första spadtaget. Att få patienternas synpunkter tidigt i utvecklingen av verktyget ökar chansen att det blir användarvänligt och relevant.
Välkomnar synpunkter på utformningen
Under hösten 2015 kommer vi att bjuda in de första patienterna som får börja använda en tidig version av verktyget och ge synpunkter på utformningen inom ramen för en forskningsstudie. Allt deltagande sker hemifrån via Internet men deltagarna kommer att skicka in långtidssocker per post (via ett rutinförfarande i vården) så att vi kan mäta vad användandet av verktyget har för effekt på sjukdomskontrollen. Studien syftar alltså till att dels låta deltagarna ha synpunkter på utformningen, dels undersöka vad verktyget har för effekt på sjukdomen. Allt deltagande är frivilligt och man kan när som helst hoppa av. Studien drivs via Lunds Universitet.
Nationell internetportal för patienter
Vi kommer under hösten 2015 samt under 2016 att vidareutveckla verktyget med hjälp av studiedeltagarna för att sedan öppna upp verktyget för allmän användning bland patienter med typ 2-diabetes. Målet är att detta ska utgöra en nationell Internetportal för diabetespatienter.
Vi har idag en väntelista med patienter som vill vara med och utveckla detta verktyg, och om Du är intresserad av att delta går det bra att anmäla Ditt intresse. Vi kommer i så fall att kontakta Dig under hösten och Du får då mer information om studien. Intresseanmälan är inte bindande på något vis. Du anmäler Ditt intresse till vår forskningssjuksköterska Helene Ferm.
Helene.Ferm@med.lu.se

Initiativet är lovvärt och då man säger sig vilja inkludera deltagarna i utvecklingen av verktyget så ökar chansen att ”vi” kan få in den allra effektivaste parametern, en kost som tveklöst påverkar blodsockret i positiv riktning. Det hittillsvarande Nationella Diabetesregistret nämner knappt kosten, man kan sorteras in som ”kostbehandlad” eller ej. Ingen som helst precisering vad det innebär. Att vara ”tallrikskostbehandlad” har föga inverkan på blodsockernivåer jämfört med att följa någon variant avLCHF.

Anmäl dig snarast, ditt deltagande kan spela roll både för egen del men även andra som inte har initiativförmåga eller kunskap att agera.