Den Israeliska koststudien löpte över två år och jämförde en lågfettkost, inspirerat av American Diabetic Association (ADA) med en Medelhavskost och en Atkinsliknande kost och fick på sin tid stort mediagenomslag.
Alla omdömen var inte lika och annat är inte att vänta, men i stort sett var det positivt och tenderade att stödja LCHF. Jag fokuserar gärna på helt andra saker än de traditionella, och dietisternas insats i sammanhanget förtjänar uppmärksamhet. Den får vanligen inte många ord i studier annat än som en bisats, men här får vi lite fylligare information. Jag börjar med att citera ur TV4:s Morgonsoffeprogram där Dietisternas Riksförbunds ordförande Elisabeth Rothenberg möter LCHF-företrädaren docent Ralf Sundberg i en kort debatt.
–Elisabeth, vad drar du för slutsatser?
–Ja först och främst vill jag instämma med Ralf, det är en fantastiskt välgjord studie. Och det jag tycker är så roligt är att den visar att när man jobbar väldigt strukturerat … Alltså de här personerna, de arbetar på ett kärnkraftverk i en öken faktiskt.. de fick 18 besök hos en dietist under två år, och dessutom sex telefonuppföljningar. Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting. Och det såg man gav resultat.
-Och hur ser du på resultatet då?
–Jag tycker att det är väldigt positiva resultat.. eh… riktigt så som Ralf tolkar resultaten gör inte jag och de.de..det tror jag inte vi skall klyva hår om här. Eh.. man kan säga att kvinnorna gick ner bäst på medelhavskosten, och diabetikerna svarade delvis också bäst på medelhavskosten. Men den slutsatsen som författarna själva drar är ju att vi måste individualisera mer. Och det är ingen nyhet för mig som dietist. För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.
Transkriptionen från Kostdoktorn Det är alltid knivigt att tolka det talade ordet till text. Nyanser i tal samt kroppsspråk försvinner lätt. Men jag sammanfattar ändå Rothenbergs uttalanden:
• …det är en fantastiskt välgjord studie
• …den visar att när man jobbar väldigt strukturerat … (så blir det ett bra resultat)
• -Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting.
• -Och det såg man gav resultat.
• -Men den slutsatsen som författarna själva drar är ju att vi måste individualisera mer. Och det är ingen nyhet för mig som dietist.
• -För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.
Hon var nöjd och stolt över sin yrkeskårs insatser, inte tu tal om annat. Första gången på länge som den fick ett så positivt bemötande i svenska media. Efter denna inledning kan det vara dags att syna studien lite närmare:
The members of each of the three diet groups were assigned to subgroups of 17 to 19 participants, with six subgroups for each group. Each diet group was assigned a registered dietitian who led all six subgroups of that group. The dietitians met with their groups in weeks 1, 3, 5, and 7 and thereafter at 6-week intervals, for a total of 18 sessions of 90 minutes each. …. In order to maintain equal intensity of treatment, the workshop format and the quality of the materials were similar among the three diet groups, except for instructions and materials specific to each diet strategy. Six times during the 2-year intervention, another dietitian conducted 10-to-15-minute motivational telephone calls with participants who were having difficulty adhering to the diets and gave a summary of each call to the group dietitian. In addition, a group of spouses received education to strengthen their support of the participants.
Min tolkning:
• Dietisterna träffade sina grupper veckorna 1, 3, 5, och 7 samt därefter med 6 veckors intervall, totalt 18 gånger, 90 minuter vardera.
• Sex gånger under den två-åriga studien följde en annan dietist upp med 10-15 minuters motivationssamtal per telefon med de deltagare som hade problem att följa dieten…
• Dessutom fick en grupp makar utbildning för att bättre kunna stödja deltagarna.
Som Elisabeth Rothenberg sade i Morgonsoffan: ”- Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning och omfattande stöd.” Säg att man lade ner (18*1,5)+0,5 timmars dietistintervention per genomsnittlig deltagare, det betyder 27.5 timmar. Vad fick man ut av denna insats?
• Den totala viktförändringen efter 24 månader bland de 272 som fullföljde var för LF –3.3±4.1 kg, –4.6±6.0 kg för M-kost samt –5.5±7.0 kg för LC.
• Bland de 277 manliga deltagarna var förändringen –3.4 kg för LF, –4.0 kg för M-kost samt –4.9 kg för LC.
• Kvinnornas resultat varierade från –0.1 kg i LF-gruppen, –6.2 kg i M-kosten samt –2.4kg för LC.
Det allra bästa utfallet, -6.2 kg, kom bland de kvinnor som åt Medelhavskost. De 27.5 timmar som dessa deltagare fick dietistledd utbildning gav 225 grams nedgång per utbildningstimme. Sämsta utfallet, 0.1 kg, kom också bland kvinnor, men denna gång på lågfettkost. Räknat per utbildningstimme gav det ett utfall på 3.6 gram (0.14 gram/dag).
Låt -4.5 kg vara ett genomsnittligt utfall över hela gruppen. Det ger -163 gram/utbildningstimme (6.2 gram/dag) Dietister framhåller vanligen, precis som Elisabeth Rothenberg (”- För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.”) att deras rådgivning bör ges individanpassad. Detta känns logiskt för mig, men i ljuset av ovanstående resultat måste det vara oerhört nedslående för åtminstone dessa dietister.
Elisabeth Rothenberg: ”Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd.” … ”Och det såg man gav resultat.” Antag att det mediokra utfallet berodde på att undervisningen skedde i grupp. Säg att effekten blir dubbelt så bra om utbildningen individualiseras. Varje timmes dietistledd utbildning resulterar då i något mellan 0.3 – 450 gram viktnedgång efter 2 år, med ett slags typvärde på 326 gram. Dietisternas Riksförbund distribuerade i anledning av denna studie ett pressmeddelande, daterat 2008-07-17:
Ny koststudie:
Fler dietister behövs för att möta överviktigas individuella behov
Nyligen publicerades en stor och välgjord studie i New England Journal of Medicin* som pekar mot att mer individuellt utformade kostråd är nödvändigt för att nå effekt i behandling av övervikt och fetma.
”Jag är inte förvånad över författarnas slutsats” säger Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund.”För långsiktig framgång när det gäller att gå ner och bibehålla en lägre vikt är det viktigt att matvanorna fungerar socialt och att man inte tröttnar, man måste också ha mycket stöd av någon som kan nutrition”.
I studien jämförs tre olika koster med något olika fördelning av fett, protein och kolhydrat. De koster som visade bäst resultat på viktnedgång, blodfetter och fastenivåer av insulin var Medelhavskosten och en kost med relativt sett mer fett och mindre kolhydrater. Alla tre grupperna fick träffa dietist regelbundet under studien.
Dietisternas Riksförbund (DRF) välkomnar studiens resultat och konstaterar att för att erbjuda feta personer professionell nutritionsbehandling som utgår från individuella behov behövs mer nutritionskompetens inom hälso- och sjukvården.
* Referens: N Engl J Med 2008;359:229-41
För ytterligare upplysningar, kontakta
Elisabet Rothenberg, ordförande i DRF,
tfn 0706-41 45 81, E-post: elisabet.rothenberg@vgregion.se
Medan du smälter detta kan det vara idé att betrakta följande diagram som visar hur grupperna når en vändpunkt efter 5 månader och två av grupperna, LC och lågfett, ökar i vikt med ungefär 1.5 kg under det följande året för att sedan nå en anmärkningsvärd viktstabilitet.
Sex av mötena med dietister inföll under den initiala framgångstiden, medan resten, 12 stycken 90 minuters konsultationer, resulterade i tydliga viktuppgångar för två av tre grupper. I ljuset av detta känns det som om DRF:s uttalande saknar stöd i fakta.
”För långsiktig framgång när det gäller att gå ner och bibehålla
en lägre vikt är det viktigt att matvanorna fungerar socialt och
att man inte tröttnar, man måste också ha mycket stöd av
någon som kan nutrition”.
Varför är gruppernas vikter exakt desamma från och med månad 19 och till slutet av studien efter 24 månader?
Se även föregående inlägg på MatFrisk Blogg om samma studie sedd ur ett kaloriräknarperspektiv.
Källa: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet – Iris Shai och andra
MatFrisk Blogg 