Arkiv för juni, 2015

Fara för folkhälsan?

Publicerat: 2015-06-10 i Debattartikel, Dietist, Skolmat
Etiketter:,
4

Vilka är en fara för folkhäldan

Källa: Sydsvenskan

Efter det publicerade Helsingborgs Dagblad en chatt med kostekonomen, dietisten och läraren Birgit Josefson som skrivit inlägget ovan. Länk till chatten, den är intressant.

Så replikerar forskaren Uffe Ravnskov: Experter som tror de vet bäst är en fara för folkhälsan samt författaren Lars Erik Litsfeldt: Acetonet i smöret kommer från kossan, Facebook med den oavkortade texten här.

Detta är brevet som politikerna i Svedala fick:

Hej

Några föräldrar från er kommun har bett mig hjälpa dem med att ändra skolmaten. Jag har fått veta att ni ska fatta beslut om detta och jag hoppas att ni kommer att ändra kosten till det bättre. Vad det bättre är ska jag förklara.

Jag har forskat inom området kost och kolesterol sedan 25 år, publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar och flera böcker om ämnet. Min konklusion av detta är att kolesterolkampanjen är den största medicinska skandalen i modern tid. Den värsta effekten är kampanjens kostråd, som publicerades i början av 80-talet. Ett par år senare startade nämligen en fetma- och diabetesepidemi, som har spritt sig till de flesta av världens länder, inklusive Sverige.

Jag förstår att dietisterna följer Livsmedelsverkets rekommendationer Tyvärr följer deras experter inte med i den medicinska litteraturen. I åtskilliga år har jag och några av mina kolleger bett Livsmedelsverket om att hänvisa till de studier, som de påstår bevisar att mättat fett är farligt och att man hellre bör äta en mat som innehåller mycket kolhydrater. Det vanliga svaret har varit att ”det finns tusentals”. Våren 2009 publicerade Livsmedelsverket äntligen en lista på 72 studier som de påstod skulle visa att mättat fett är farligt för hälsan. Tillsammans med elva kolleger granskade jag listans alla artiklar och vi kom fram till att endast två kunde sägas ge stöd åt detta påstående. Vår kommentar publicerades i Dagens Medicin 2009: Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten. Och vi är inga amatörer. En av underskrivarna var, som det framgår, Lars Werkö, den dåvarande chefen för SBU; en annan var Tore Schersten, före detta sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

Ulf Boman på Livsmedelsverket svarade att deras råd endast var riktade till friska personer. Vår kommentar  till hans svar kan läsas här: Var finns Livsmedelsverkets expertis när den behövs bäst?

Sedan dess har de flesta internationella experter erkännt att varningarna mot det nättare fettet är grundlösa. En av dem är den danska professorn Arne Astrup, som i många år har varnat mot det mättade fettet. Nyligen publicerade han emellertid denna artikel  A changing view on SFAs and dairy: from enemy to friend, och det finns många fler experter, som har förstått att de feta mejeriprodukter och alla andra födoämnen med en hög halt av mättade fettsyror.är nyttiga. Den senaste är Richard Smith, tidigare redaktör på British Medical Journal, en av världens mest respekterade medicinska tidskrifter. Jag har bifogat hans artikel.

Att ersätta smör med margarin har till och med visat sig vara hälsovådligt. Barn som äter mycket margarin och omega-6 löper en större risk att få astma och allergiska sjukdomar. Dessutom innehåller margarin många toksiska kemikalier vars hälsoeffekter på längre sikt är okända; läs till exempel denna artikel i Aftonbladet

Jag tycker därför att ni bör lyssnar på föräldrarna. Det är inte farligt att ändra åsikt. Jag hyser stor respekt för människor som offentligt erkänner att de tagit fel. Dessutom är Livsmedelsverket hälsofarliga råd endast rekommendationer; ingen kan tvingas att följa dem.

Med vänlig hälsning
Uffe Ravnskov, med dr, docent
Ordförande för THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics
www.ravnskov.nu/svuffe, Mina böcker, My newsletters, Wikipedia

Apropå en passus i Birgit Josefsons första inlägg:

Vi har sedan 2011 en lag som säger att skolan ska servera näringsriktig mat som bygger på de näringsrekommendationer som finns (NNR 2012).

Kan någon hjälpa mig att finna detta lagrum?

Förvirrat om myter, mat och hälsa

Publicerat: 2015-06-09 i Fetter, myter
Etiketter:
0

Fett, myter och dieterKälla: NSD

Resultat av en studie är aldrig starkare än sin största felkälla och i kostsammanhang hjälper det inte långt med 100 000 deltagare och 28 år om redovisningen av maten är bristfällig. Vad åt du till exempel förra veckan, på tisdag? Observationsstudier kan på sin höjd generera hypoteser att testa.

Matthias Lidin var en av föreläsarna på Fettskolan, en utbildningsdag som landstinget höll på fredagen. Han är anställd vid livsstilsmottagningen vid Karolinska sjukhuset och är även doktorand i folkhälsa vid Karolinska institutet.

Han föreläste under rubriken ”Fett, myter och dieter”, där han försökte bringa ljus i djungeln av förespråkare av olika dieter och där kostråd som ges är motstridiga.

Vilka ”tunga bevis” åberopar Mattias Lidin när han försöker bringa ljus över följande myter?

”Sjukvården är inte enig i råden för hälsosam mat”.

– Helt fel. Sjukvården följer råden i Nordisk näringsrekommendation som ges ut av Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har sedan några år insett att deras rekommendationer endast gäller friska människor. Sjukvården har i stor utsträckning ”ickefriska” kunder.

”Sjukvården förespråkar fettsnål mat”.

– Stämmer inte. Vi har gjort det men inte längre. Vi förespråkar rätt fett, de livsnödvändiga fetterna. Fleromättat och enkelomättat fett. Nötter, olja, fisk och avocado – där har du det. Allt mättat fett är inte bra.

De ”livsnödvändiga fetterna”, de essentiella är omega-3-fettsyran linolensyra och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Eftersom båda är fleromättade är de oxidationsbenägna (härsknar lätt). Vi behöver dem, men enbart som byggnadsmaterial, inte som allmän energigivare.

”Kokosfett är nyttigt”.

– Definitivt inte. Det innehåller mättat fett trots att det är vegetabiliskt fett.

Om man jobbar på Karolinskas livsstilsmottagning är man sannolikt tungt påverkad av Mai-Lis Hellenius, känd LCHF-kritiker som företräder ”ät mindre och spring mer”.

Matthias Lidin ger media, bloggare på internet och sociala medier en stor del av skulden i mytbildningarna.

– En del av råden som ges på nätet stämmer inte. Och media, i synnerhet kvällstidningarna, påverkar mycket. Det kommer en ny studie, och har vi tur så ringer de oss. Ofta ringer de någon annan först och så får vi komma in senare och reda upp det hela.

Som jag ser det är det mängder av råd på internet som är allt mellan tveksamma och grovt felaktiga och det gäller i minst samma grad andra media.

Den Nya Nordiska Kosten och fosfor

Publicerat: 2015-06-08 i ATP, Medelhavskost
Etiketter:, , , , ,
0

LCHF tränger in i människors vardag och ger många avtryck i bättre hälsa. Det är inte längre exotiskt och skrämmande och ”våra” motståndare väljer allt oftare andra skäl att förmå oss att återvända till fållorna. Ett centralt tema är att vädja till ett kollektivt ansvar och välja ”klimatsmart” mat. I korthet menar man att ju tidigare i näringskedjan vi hämtar vår mat desto färre förluster blir det vilket tär mindre på Jordens resurser. Ett av delmålen är att vi skall äta någorlunda närproducerad mat, i detta sammanhang kallat Den nya Nordiska dieten, NND. Jag har inget emot tanken, men ibland blir utfallen inte som man först tänkte.

Fosfor i periodiska systemet

Fosfor är ett essentiellt mineral, det måste finnas i maten vi äter och kan inte ersättas med något alternativ. Den energi som allt levande använder är ytterst beroende av adenosintrifosfat (ATP), en molekyl med en ”svans” innehållande tre nästan identiska grupper av syre, väte och en fosforatom. Det är bindningsenergin mellan de två yttersta fosfatgrupperna som vi använder oavsett om vi skymtar det svaga ljuset från en avlägsen stjärna, känner en kittling mot huden, tänker en tanke eller sätter världsrekord i tyngdlyftning.

  • Vi har bara i storleksordningen ett par kcal ATP i kroppen varje ögonblick och det nybildas kontinuerligt då och där det behövs. En normalaktiv människa omsätter cirka 40 kg ATP varje dygn. OT: Ibland läcker en liten del av detta fosfor ut i saliven och sätter sig som tandsten.

I ett traditionellt och lågintensivt gammaldags samhälle omsätts fosforn geografiskt tämligen lokalt, men vid konstgödselberoende intensivodling i kombination med vattentoaletter har förutsättningarna kantrat en del. Regn sköljer ut delar av konstgödseln i vattendrag för vidare befordran till världshaven, ungefär detsamma som händer med toalettvatten. Numera händer det att man återvinner slam från reningsverk med avsikt att gödsla åkermark, men tyvärr innebär det att man samtidigt får med oönskade tungmetaller, t.ex. kadmium.

Nu åter till The New Nordic Diet: phosphorus content and absorption

High phosphorus content in the diet may have adverse effect on cardiovascular health. We investigated whether the New Nordic Diet (NND), based mainly on local, organic and less processed food and large amounts of fruit, vegetables, wholegrain and fish, versus an Average Danish Diet (ADD) would reduce the phosphorus load due to less phosphorus-containing food additives, animal protein and more plant-based proteins.

Min tolkning: Högt fosforinnehåll i maten kan ha negativ inverkan på hjärt- och kärlhälsa. Vi undersökte NND som baseras på lokalt och ekologiskt producerad och lågprocessad mat och stora mängder frukt, vegetabilier, fullkorn samt fisk i jämförelse med dansk ”normalkost”, ADD, detta med avsikt att jämföra fosforbelastningen.

Den intresserade har länken till abstract ovan, jag går direkt till dess slutsats:

Contrary to expectations, the NND had a high phosphorus intake and did not decrease the fractional phosphorus excretion compared with ADD. Further modifications of the diet are needed in order to make this food concept beneficial regarding phosphorus absorption.

Min tolkning: Mot förväntningar innebar NND ett högt fosforintag jämfört med ADD. Vidare modifieringar av kosten krävs för att göra den fördelaktig ur fosforsynpunkt.

Hur ekologisk är den mat som ger förhöjt fosforintag i jämförelse med ADD?

Astrup Taubes

”Sisteförfattaren” (den som inspirerar och handleder studien) är Arne Astrup (till vänster i bilden), tidigare känd som uttalad sockerkramare. För ett par år sedan gjorde han en uppmärksammad helomvändning, gick fram till Gary Taubes, författare till Good Calories, Bad Calories, och sade ungefär: ”Jag hade fel och du rätt.” Bild från Dietdoctor.

Sveriges Radio: Nordens mat lika bra som Medelhavets 

Doktorn.com: Minska midjemåttet med nordisk diet

HBL.fi: Nordiska dieten lika hälsosam som Medelhavsdiet

Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome – a randomized study (SYSDIET)

Vart tar fettet vägen när du går ner i vikt?

Publicerat: 2015-06-06 i Miljö, myter, Utblick
Etiketter:, ,
8

Har du funderat över vart fettet tar vägen när du går ner i vikt?

150 tillfrågade yrkesproffs som läkare, dietister och personliga tränare (PT) gav sina förslag, se nedan.

When somebody lose weight

Passar något eller några av dem in på hur du tänker? För er som inte läser engelska är alternativen Energi/värme, Annat, Avföring, Blir muskler, Svett/urin, Vet inte samt Koldioxid och vatten. Ha inte bråttom nu, tänk efter och låt det ta en stund.

  • I runda slängar har 65% av läkarna, strax under 70% av dietisterna och drygt 55% av PT satsat på energi/värme, något mindre än 2/3 av alla. Inte kan väl dom ha fel?
  • Av någon anledning tycks tredje, fjärde och femte alternativen dra till sig PT:s intresse mer än övrigas. ”Träna, svettas och skit mer”, eller?
  • Att det alls finns någon läkare tror att fettväven blir muskler är skrämmande, att 5 gånger fler dietister och PT satsar på det är kanske inte så förvånande.

Trots att frågan är ytterst grundläggande är det få proffs inom kost och hälsa som har ordning på vad som händer, gissningsvis ännu färre lekmän.

För det första, att fettmassan går bort som energi/värme är riktigt fel. Den intresserade kan ju sätta in siffrorna i Einsteins berömda formel E = mc2 och se hur orimligt svaret blir*. Bara några få gram fett helt omsatt till energi skulle övertrumfa Hiroshimabomben. Så där försvann nästan 2/3 av alla kost & hälsaproffsen. Poof.

Ruben Meerman och Andrew J Brown, professor vid School of Biotechnology and Biomolecular Sciences, University of New South Wales i Australien räknade på detta och publicerade resultatet i British Medical Journal.

I fortsättningen räknar vi bara på fett, triglycerider/triacylglycerol, inte faktisk fettväv. En fettmolekyl består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. De tre vanligaste fettsyrorna i mänsklig fettvävnad är oleate (C18H34O2), palmitate (C16H32O2) och linoleate (C18H32O2) och när de förestras (”kombineras”) med glycerol till en ”medelfettsyra” får den summaformeln C55H104O6, anmärkningsvärt nära den av Hirsch** publicerade.

Lägg märke till att fett enbart innehåller kol, väte och en liten gnutta syre. Kan det vara till någon ledning?

Den energi (egentligen exergi) som vi kan utvinna ur ett ämne, i detta fall en fettmolekyl, finns att hämta i bindningar mellan de enskilda atomerna. För att bli praktiskt användbart måste denna utvinning av energi ske i många små steg med en ytterst finreglerad användning av enzymer och syre. Om vi hoppar över alla mellanliggande steg kan summaformeln för energiomsättningen av en ”medelfettmolekyl” skrivas:

C55H104O6 + 78O2 → 55CO2 + 52H2O + energi ***

Där har vi svaret! Eller början till det, åtminstone.

Om en kemist beräknar detta (avrundat) kommer en fullständig oxidation av 1 kilo mänskligt fett att förbruka 2.9 kg inandat syre och resultera i 2.8 kg koldioxid samt 1.1 kg vatten.

När vi lyckas ”bränna” fett, oavsett om det kommer från egen fettväv eller från maten, resulterar det i koldioxid som vi andas ut via lungorna och vatten i form av urin, avföring, svett, via andning, tårar och vadhelst din kropp kan avge som vätska.

Gå tillbaka till den första grafen och notera att det enda korrekta svaret kom från (3 av 50) dietister, övriga 147 svarade fel eller inte alls.

Endast för nördar:

  • Om du tittar närmare på vänstra delen av formeln så ser du att av alla syreatomer, 162 stycken totalt, kommer bara 6 från fettmolekylen och resten från syret man andas in. Detta är ett av skälen till att fett har stor förmåga att lagra energi.
  • En ordinär person på kanske 78-80 kg förbrukar cirka 60 kcal/km, motsvarande cirka 1/150 av ett kilo fettväv. H*n andas då ut knappa 20 gram koldioxid, ungefär 1/6 av en hyfsat energisnål bil som väger 1 ton eller lite mer. En bil är därför, räknat per förflyttat antal kilo, mer ekonomisk än en människa.
  • Ska vi då sluta ”bränna fett” för att inte bidra till ökade koldioxidutsläpp? Vart du än vänder dig idag finns alltid någon som skriver/pratar om att vi skall vara ”miljösmarta” och undvika sådant som ger koldioxidutsläpp. Märk att både Svenska Kyrkan och dietister numera omfokuserar och ”kramar klimatet” istället när deras traditionella idéer ifrågasätts. De verkliga utsläppen kommer från fossila kolkällor, inte fisande kor. Den koldioxid som du och andra djur andas ut är det som bygger det träd du har närmast intill, 90-95% av torrvikten i det mesta som växer omkring dig kommer från koldioxid. När de sedan växer lämnar de tillbaka det mesta av syret till dig och annat levande för att förädla till deras viktigaste näringskälla, koldioxid.

*) 1 mikrogram (µg = miljondels gram) massa som helt omvandlas till energi/värme enligt E = mc2 ger 25 kWh. Hur många kWh förbrukar din bostad på ett år?

**) Hirsch J, Farquhar JW, Ahrens EH, Jr, Peterson ML, Stoffel W. Studies of adipose tissue in man. A microtechnic for sampling and analysis. Am J Clin Nutr 1960;8:499-511.

***) Var kommer energin/exergin ifrån? Jo, det är från de kemiska bindningarna mellan kol– och väteatomerna, inte atomerna i sig.

Senare inlägg