This study examined the associations of blood pressure measured in the clinic (clinic blood pressure) and 24-hour ambulatory blood pressure with all-cause and cardiovascular mortality in a large cohort of patients in primary care.
Källa: Relationship netween Clinic and Ambulatory Blood-Pressure Measurements and Mortality
Min tolkning: Studien skedde i primärvården och utforskade hur blodtryck som mäts i en vårdsituation respektive dygnsmätning kopplas till total dödlighet och hjärt- och kärlsjukdomar.
Vårt blodomlopp reagerar snabbt på både fysisk och psykisk påverkan. Många och långvariga kontakter med ”vården” har gjort mig positivt inställd och inte nervös, men säg det till mitt blodomlopp! Flertalet gånger jag får mitt blodtryck mätt på VC så sker det en stund in i mötet med min läkare, vanligen efter att vi avhandlat endera LCHF, ”kolesterol” eller båda.
Man analyserade data från 63910 vuxna i primärvård under 2004 – 2014 och följdes under 4,7 år (median). Blodtrycket mättes vid ”vanliga” besök men även med bärbar utrustning utspritt över 24 timmar. Avsikten var att urskilja personernas ”normala” blodtryck under ett helt dygn och eliminera effekterna av den stress som ofrånkomligen sker i en vårdsituation.
Av de 63910 studerade dog totalt 3808 personerna varav 1295 av hjärt- och kärlåkommor (CVD). Utan statiskt finlir innebär det att ungefär 1,27% dog varje år varav 0,43% specifikt av CVD.
När vi läser studier och rapporter av diverse slag imponeras vi både gärna och ofta av exaktheten i redovisade data, men hur välmotiverade är de? Antalet deltagare och döda oavsett orsak är inga problem att acceptera. Jag har rundat utfallen men av olika skäl. Den första (1,27%) till tre signifikanta siffror för att göra den lättare att överblicka, den andra (0,43%) till två siffror då jag misstänker att dödsorsaken inte alltid var rätt utredd. En annan uppgift jag reagerar på är medianuppföljningstiden, 4,7 år. Den påverkas naturligtvis av död men även om personen inte längre kan lokaliseras på grund av t.ex. flyttning.
- Median är ett ”medelvärde”, men inte det som vi ”vanliga dödliga” avser (summera alla observationer och dela med antalet). Medianen är det ”mittersta” av alla observationer. Om fördelningen av observationer är helt symmetrisk kommer medianen och medelvärdet att överensstämma.
- SCB: ”Medianen kan vara ett lämpligt mått om observationer har en sned fördelning med många höga eller låga värden. I motsats till medelvärdet påverkas inte medianen av sådana extremvärden.En variabel där medianvärdet är att föredra är inkomsten i ett hushåll, som vanligen karakteriseras av att många hushåll har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster. Ett medelvärde kan i detta fall vara missvisande.”
När statistiker beskriver fördelningen av mätdata använder man uttrycket standardavvikelse, i denna text betecknat med SD (Standard deviation).
- SCB: Standardavvikelsen är den genomsnittliga avvikelsen från variabelns genomsnitt. Man bildar då differenserna för alla variabelvärde x1-M, x2-M, …, x10-M.I nästa steg kvadrerar man dessa avvikelser, summerar, dividerar med antal observationer och sist drar kvadratroten ur.
- En standardavvikelse från medelvärdet i en normalfördelad datamängd (googla!) omfattar cirka 34,1% av alla utfall, 2 SD blir 48,7% och så vidare.
In a model that included both 24-hour and clinic measurements, 24-hour systolic pressure was more strongly associated with all-cause mortality (hazard ratio, 1.58 per 1-SD increase in pressure; 95% confidence interval [CI], 1.56 to 1.60, after adjustment for clinic blood pressure) than the clinic systolic pressure (hazard ratio, 1.02; 95% CI, 1.00 to 1.04, after adjustment for 24-hour blood pressure).
Min tolkning: Dygnsmätningen av blodtryck korrelerade bättre med död oavsett orsak än mätningar som gjorts vid besök på klinik.
Lägg märke till följande: ”hazard ratio, 1.58 per 1-SD increase in pressure”. Risken för död ökade med 58% för varje standardavvikelse (1 SD) som patientens blodtryck ökade över medianvärdet. Ingenstans i den korta texten i länken framgår hur stor blodtrycksökning 1 SD motsvarar! I texten finns ytterligare uppgifter om dag- och nattblodtryck samt korrelation till CVD-utfall.
För nördar: I en text från American College of Cardiology fann jag ytterligare information:
- Mean clinic BP was 149/87 mm Hg, mean daytime 24-hour ABP was 132/80 mm Hg, and mean 24-hour ABP was 129/77 mm Hg.
- 58% were male, and mean age was 57 years in those alive and 67 years in those who died during a median follow-up of 4.7 years.
Notera att blodtrycket vid dygnsregistrering (ABP) dagtid var 17/7 enheter lägre än de som mättes vid besök på klinik. Över hela dygnet var ABP 20/10 lägre!
Studien bekostades av ”Spanish Society of Hypertension and others”. Vilken inverkan det kan ha haft på metodik och tolkningar är okänt för mig. Mitt skäl att kommentera denna studie är inte främst dess slutsatser utan att tydliggöra att mätmetoder och situationer när det sker är oerhört betydelsefulla. Med stor sannolikhet gäller det alla sammanhang där mätobjektet är en människa.
MatFrisk Blogg 
För hur mätning av blodtryck skall gå till finns nogrannt beskrivet. Jag har aldrig fått BT mätt på ett korrekt sätt vilket resulterat i ett högt värde – och då skall det vara piller enligt läkarna – ofta med biverkningar som högre vikt, impotens, yrsel o s v.
Grannfrun blev utredd för astma – vi löste det på 3 minuter. Hon åt Enapril vilket ofta ger hosta. Varför hon åt piller vet jag inte – hon har aldrig över 120/85 när vi mätt hemma hos henne.
Måste man vara korkad för att bli läkare är en undran jag haft länge,,,
GillaGilla
Thomas Jansson: När det gäller yrken vars utövare måste ha och upprätthålla en legitimation gäller det primärt att minnas och lyda instruktioner från utbildningen. Att vara korkad är knappast en fördel även om en del åtgärder är misstänkt lika.
mvh / Erik Edlund
GillaGilla
Det är ju det de inte gör – det finns klara instruktioner om hur blodtrycket ska mätas men ingen följer dessa instruktioner!
Korkad eller inte – jag har stött på flera sjuksköterskor som tror att blodtrycket kan sänkas med 40 – 60 mmHg med piller.
Var får de dessa uppgifter ifrån – jag har sökt men inte funnit dem- däremot uppgifter om att man mycket väl kan drabbas av hjärtinfarkt tack vare blodtryckssänkande piller,,,,
GillaGilla
Mäts inte blodtrycket i förhållande till ett genomsnitt eller statistiskt? hokus pokus? i förhållande till befolkningen. När det gäller blodtagningstillfällen har det väl också betydelse, kan tänka mig på vårdcentral morgon/efm-kväll och på hjärtiva morgon/efm-kväll. Jag är tyvärr inte som du någon troende person. Mina upplevelser av sjuk vård är som anställd och patient. Det jag hör och ser idag är att svensk sjuk vård har totalhavererat. Senast jag var till den sjuka vården är för 4 år sedan och den är skrämmande innefektiv, skrämmande helt enkelt. Den akuta vården klarar i princip bara av sårskador, brutna ben o armar och att ta blodtryck som oftast visar fel och blodprover som är tagna vid fel tillfällen och/eller för sent.
GillaGilla
kellte: Du har en väldigt annorlunda uppfattning av sjukvården än jag har. Det betyder inte att jag är okritisk till dess tillkortakommanden.
För egen del var jag ett benrangel på 49 kg när jag opererades för ulcerös colit, ett enda kontinuerligt skov under ett halvår, vid 25 års ålder för snart 50 år sedan.
En person i min närhet drabbades på samma sätt och var timmar från livshotande katastrof på grund av att colon var i extremt dåligt skick när h*n vid 19 års ålder opererades akut, dagen före julafton. Han räddades av det du kallar ”sjuk vård”.
Nyligen en ”incident” (gäller inte mig) med lycklig utgång som innefattade 25 minuters hjärtstopp ”på stan”, ett par veckors fantastisk vårdinsats följt av rehabilitering av hängiven personal.
mvh / Erik Edlund
GillaGilla
Jag har berättat att jag arbetat inom svensk sjuk vård. Vist finns det lördagsexempel/fest att en och annan blir frisk. Jag känner fler som haft tarmsjukdomar som botats utan operationer och gifter. Nåväl jag arbetade som undersköterska under 10 års tid på ett Stockholmssjukhus, bland annat på hjärtiva, akuten och operation. När det gäller alla dessa specialiteter fanns det läkare som nästa alltid misslyckades och andra läkare fick träda in. Jag vet inte hur många gånger jag ville skrika att läkaren som kom skulle försvinna därifrån för han/hon gjorde tillståndet värre för patienten. Och detta med den Svenska sjukvården är att det är värre idag för jag har släkt som är kvar inom denna sjuka vård. Det fåtal som blivit hjälpta av denna ”vård” hörs alldeles för mycket för att lögnen inte ska uppenbaras för patienterna att deras liv vilar hos personer som inte är annat än ”affärsmän i vita rockar”. Sverige ligger långt, långt efter övriga EU länder när man ska bedömma kvaliteten på den vård som ges för att inte tala om sängplatser som försvinner varje år, men det är säkert tur för många att de inte hamnar under skalpellen som används helt i onödan i allt för många fall. För som en veteran inom kirurgin sa till mig ”hur ska annars de nya kirurgerna läras upp om det inte finns patienter”. Som tur var arbetade jag natt på operation och då var kirurgerna utvilade mitt i natten och det var inte vem som helst som fick arbeta natt. Mig får de köra med ambulans till doktorn, för självmant går jag inte dit. Jag gick helt in i Naturvetenskapen och blev Naturläkare. Jag har räddat många patienter från att bli kronvrak med sina astmatuber och vet inte allt för tusentals kronor till ingen nytta annat än för tidig död. En mig närstående person fick ett allergiskt anfall och blev hämtad med ambulans hem kom hon med ett recept som gjorde mig illa till mods. Det tog mig 10 minuter att förklara för henne vad som skulle hända om hon började astmamedicinera. som tur var lyssnade hon och fick aldrig mer något anfall. Eftersom alla behandlingar är individuella berättar jag aldrig vad jag ger för då får folk för sig att de ska bota sin allergi eller vad det nu är med samma metod och så misslyckas de och baktalar därför Naturmedicinen. Fråga er varför det inte finns någon statlig friskvård?
GillaGilla
Erik vad säger du om detta ang blodtryckssänkande mediciner?
https://www.medscape.com/viewarticle/895942?nlid=122142_1842&src=WNL_mdplsfeat_180508_mscpedit_wir&uac=208542EZ&spon=17&impID=1627403&faf=1
”Hydrochlorothiazide and Skin Cancer: Raise the Red Flag”
mLCHFh B-) .
GillaGilla
”Due to limitations in study design, Pedersen and colleagues could not assess whether HCTZ use is linked to a more (or less) aggressive BCC or SCC histopathology. They also couldn’t compare tumor behavior with respect to metastasis and mortality rates.”
Utfallen kan uppfattas stora, men är medicinen eller begränsningar i studien att skylla? Inget jag har kompetens att bedöma.
Mvh / Erik
GillaGilla