Arkiv för kategori ‘Kort om studier’

Sötade mjölkdrycker länkade till diabetes typ 2

Publicerat: 2015-05-03 i Diabetes typ 2, Kort om studier, Socker
Etiketter:
0

A new study indicates, for the first time, a link between the consumption of sweetened milk drinks and type 2 diabetes, indicating that efforts to reduce intake of sugar-sweetened beverages (SSBs) should be extended to include milkshakes and flavored milk, say the researchers.

”Past research typically thought of SSBs as soft drinks such as fizzy drinks, colas, squashes, and juice drinks, but our study raises the possibility that the habitual daily consumption of sweetened milk drinks…is also related with a higher risk of new-onset diabetes,” senior author Nita Forouhi, MRCP, PhD, from the University of Cambridge School of Clinical Medicine, United Kingdom, told Medscape Medical News.

Medscape multispeciality logo

Källa: Medscape Medical News, Sweetened Milk Drinks Now Linked to Type 2 Diabetes

Min tolkning: En ny studie påvisar för första gången ett samband mellan konsumtion av sötade mjölkdrycker och diabetes typ 2. (Åldersdiabetes eller sockersjuka) Detta betyder att ansträngningar att minska konsumtionen av sockersötade drycker (SSB = läskeblask) bör utvidgas att omfatta även milkshakes och smaksatt mjölk.

”Tidigare studier gällde olika varianter av läskeblask samt juice, men vår studie visar möjligheten att en daglig konsumtion av sötade mjölkdrycker också ökar risken för diabetes typ 2.” säger Nita Forouhi.

Detta är en observationsstudie och kan därför inte avgöra vad som är orsak till en viss verkan, även om den är en god utgångspunkt för vidare forskning i ämnet. Något som skulle stödja ett möjligt direkt samband mellan sötade mjölkdrycker och utveckling av diabetes typ 2 vore om man kan spåra en s.k. dos-respons, alltså hur mycket man dricker påverkar nivån av diabetesrisken.

As well as the association between type 2 diabetes and sweetened milk drinks, the study also calculated that, for each 5% increase of a person’s total energy intake provided by sweet drinks, the risk of developing type 2 diabetes may increase by 18%.

Min tolkning: Utöver ett möjligt samband mellan diabetes typ 2 och söta mjölkdrycker kunde man beräkna att varje 5E% ökning av en persons sammanlagda energiintag som kom från sötade drycker ökade risken för diabetes typ 2 med 18%. (Se där en möjligt dos-respons.)

Att ersätta ett sockersötat glas dryck med endera vatten, te eller kaffe (OBS, osötade!) minskade risken för diabetes med 14 – 25% påpekar forskarna. Fynden stöder WHO:s rekommendationer att begränsa andelen tillsatt socker och påvisar att sötade drycker ger viktiga/stora bidrag.

Min åsikt är att man med tillsatt socker även skall räkna det som kommer från processade ”naturkällor” typ juicer och liknande. Så snart man kör t.ex. en apelsin genom en intensiv ”juiceprocessor” slår man effektivt sönder större delen av de fiberhöljen som omger det söta innehållet. Drycken blir sötare, lättare att snabbt hälla i sig och det har ingen betydelse att fibrerna finns kvar i drycken, de har inte längre samma funktion som de hade i den ursprungliga frukten. Ungefär som att tömma bärkassarna med varuinköp i bilens bagage och sedan slänga med kassarna.

En studie är aldrig bättre än sina data, även om duktiga statistiker kan knåda om i dem och antyda samband även där de inte finns. En av de största svagheterna i observationsstudier där mat och dryck ingår är just hur mycket och vad man dricker och äter. Ett av de mer näraliggande och skrämmande exemplen är Uppsalastudien där en dags självgenomförd kostredovisning fick utgöra grunden för många års observation. Skämmas bör de som drar upp denna som annat än ett exempel på undermålig forskning, framför allt de med professors titel. Jag planerar att återkomma till detta lågvattenmärke till ”kostforskning”, till en del för att nita de som klagar på att forskning som stöder LCHF (ditintills) saknas.

Och hur klarar sig denna studie i detta perspektiv?

The authors assessed the beverage consumption of 25,639 UK resident adults without diabetes at baseline (1993–1997) who were participating in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC)-Norfolk study.

They used comprehensive 7-day food diaries, and this is the first study of its kind to employ this very detailed dietary assessment, said Dr Forouhi.

Min tolkning: Man undersökte dryckeskonsumtionen hos 25 639 deltagare utan påvisad diabetes vid ingången till studien via en detaljerad (comprehensive) 7 dagars kostdagbok och är den första studie i sitt slag med denna detaljrikedom.

Uppföljningen av resultaten pågick i medeltal 10,8 år och även om kostdagboken var detaljerad när den gjordes vet vi ju alla att våra vanor förändras över tid, ibland till det bättre, ofta nog i andra riktningen. I vart fall diagnosticerades 847 fall av diabetes typ 2  bland de 25 639 deltagarna under den tiden.

För detaljerade diskussioner om studiens utfall hänvisar jag till artikeln i Medscape. samt studien i fulltext, Prospective associations and population impact of sweet beverage intake and type 2 diabetes, and effects of substitutions with alternative beverages

Studien finansierades av Medical Research Council UK och Cancer Research UK.

Kost med LCHF-egenskaper förbättrar blodsocker dramatiskt

Publicerat: 2015-04-16 i Blodsocker, Diabetes typ 2, glukos, Glykogen, HbA1c, Insulin, Kolhydrater, Kort om studier
Etiketter:, , , , , ,
0

Short-term fasting dramatically lowered overnight fasting and 24 h integrated glucose concentrations. Carbohydrate restriction per se could account for 71% of the reduction.

Min tolkning: Kort tids fasta sänkte dramatiskt fasteglukos och integrerade glukoskoncentrationer, mätta som area under blodsockerkurvan.*

Källa: NCBI/Metabolism

Förhöjt blodsocker, hyperglykemi, förbättras när patienter med diabetes typ 2 sätts på viktminskningsdieter och effekten följer snart efter kostförändringen. Enligt studiens abstract kan det bero på lägre energitillförsel (kaloribegränsning), lägre kolhydratinnehåll i viktminskningsdieten och/eller viktminskningen i sig.

1) Sju försökspersoner med obehandlad diabetes typ 2 studerades i en crossoverdesign**.

2) Deltagarnas utgångsvärden mättes från en standardkostkost med 55E% från kolhydrater, 15E% protein och 30E% fett. Därefter fick de, i slumpad ordning, delta i två 3 dagars försöksperioder med en mellanliggande ”washout-period”*** om 4 veckor.

3) Den ena tredagarsperioden innebar strikt fasta, under de sista 24 timmarna mättes bland annat blodsockret.

4) Under den andra tredagarsperioden åt man en ”tillräckligt” energirik kost som var kolhydratfri.

Standardkosten resulterade i fasteblodsocker på 10,9 mmol/L, den kolhydratfria gav 8,9 mmol/L och strikt fasta 7,1 mmol/L.

Arean under blodsockerkurvorna**** minskade 35% under det kolhydratfria dygnet och 49% vid strikt fasta.

Blodsockerkurva, schematisk

Bilden: Exempel på blodsockerkurvor (ej från studien). Ju närmare ”Frisk” den hamnar dess bättre

En motsvarande jämförelse gjordes även för insulin och där minskade arean 48% respektive 69%. Nattvärden för såväl insulin som glukagon förblev oförändrade.

Short-term fasting dramatically lowered overnight fasting and 24 h integrated glucose concentrations. Carbohydrate restriction per se could account for 71% of the reduction. Insulin could not entirely explain the glucose responses. In the absence of carbohydrate, the net insulin response was 28% of the standard diet. Glucagon did not contribute to the metabolic adaptations observed.

Min tolkning: Kort tids fasta sänkte fasteblodsocker och minskade arean under blodsockerkurvan dramatiskt. Kolhydratrestriktion kunde förklara 71% av sänkningen. Insulin kunde inte helt förklara blodsockersvaren. I frånvaro av kolhydrater var insulinsvaret 28% av det vid standardkosten. Glukagon bidrog inte till de metabola förändringar som observerades.

Mina reflektioner:

1) Oavsett vad vi för stunden stoppar in i munnen så kommer våra kroppar att försöka få fatt i det den för ögonblicket behöver och spara eventuella överskott för senare användning. Överskotten kan räcka till nästa måltid eller betydligt längre än så. Övervikt och fetma kommer från upprepade sådana ackumulerade överskott med alltför få/små underskott. Viktnedgång beror på ackumulerade underskott som resulterar i ”uttag” ur förråden.

2) Om vi inte äter något alls, som vid strikt fasta, kommer allt vår metabolism kräver att tas från våra kroppar.

3) Vi bär med oss glykogen (mångförgrenade kedjor av monosackariden glukos) om cirka 500 gram/2000 kcal. 400 – 450 gram finns i våra muskler och kan uteslutande användas i precis de muskelceller där de lagras. 50 – 100 gram lagras i levern och kan exporteras via blodet dit där det bäst behövs om så det är en särskilt belastad muskel, våra röda blodkroppar eller de primitivare delarna av hjärnan.

4) Den som äter ungefär som standardkosten ovan där kolhydrater dominerar energitillskottet kommer självklart att ha sin ämnesomsättning väl anpassad till kolhydrater och under de två första dygnen av den strikta fastan tar större delen av glykogenförrådet slut.

5) När det inträffar har kroppen redan börja justera ämnesomsättningen så att nödvändig energi tas där den finns att få, kroppens lager av fett och protein.

6) Förbättrade blodsocker- och lägre insulinnivåerna beror på att man inte äter några kolhydrater, mer uttalat vid fasta som snabbare tömmer glykogenförråden.

7) Det kommer kanske inte som en överraskning att strikt fasta i mycket liknar strikt LCHF, där en stor del av energin kommer från fett.

Abstract: Comparison of a carbohydrate-free diet vs. fasting on plasma glucose, insulin and glucagon in type 2 diabetes – Nuttall FQ, Almokayyad RM, Gannon MC

*) Jag tolkar ”integrated glucose concentrations” som ett mått på arean under glukoskurvan, i detta fall under 24 timmar.

**) Crossover innebär att varje deltagare dels är sin egen kontrollperson samt deltar i alla varianter av försöken. Fördelen är att inga osäkerheter i randomisering slipper igenom och man når därför statistiskt högre säkerhet med färre deltagare. Nackdelen är att tidsåtgången blir större p.g.a den nödvändiga washout-tiden.

***) En washout-period används för att eventuella effekter av ett försök inte skall påverka ett senare försök.

****) Arean under blodsockerkurvan kan ses som ett mått på hur stor skada (glykering, ”försockring”) som blodsockret kan hinna göra på dels blodproteinet HbA1c och för den del även alla proteiner som kommer i kontakt med blod.

Jag har enbart läst abstract och kan därför ha missat väsentliga uppgifter.

 

WHO kräver att alla kliniska försök redovisas

Publicerat: 2015-04-15 i Kort om studier, Utblick
Etiketter:
0

– The World Health Organization called on Tuesday for the release of clinical trial results for all drugs, vaccines and medical devices – whatever the result – in the latest salvo against the withholding of data. 

Marie-Paule Kieny, assistant director general at the United Nations health agency, said failure to disclose trial results led to misinformation and could result in skewed priorities for research and public health interventions. 

Min tolkning: WHO uttryckte på tisdagen önskemål att resultat av kliniska prövningar av alla mediciner, vacciner och medicinsk utrustning, oavsett utfall, skall publiceras. Detta i den senaste angreppet mot att hålla data hemliga.

Marie-Paule Kieny (+ titlar) sade att hemlighållande av försöksutfall leder till felaktig  information och förvrängda förutsättningar för (vidare) forskning och hälsoingripanden.

Källa: Reuters

En bra början, om detta genomförs. Men till detta kommer även studier vad gäller kost och hälsa. Självklart vill industrin inte offentliggöra resultat som går dem emot och har hittills räddat skinnet många gånger genom att helt enkelt avsluta experiment i förtid och begrava data så djupt man kan utan att det märks.

Matematik svart tavla

Alla vetenskapsmän vet att det inte går att veta vad som är Sanning, möjligen med undantag av logik och matematik. Alla andra vetenskapsområden måste förlita sig på hypoteser, teorier (sammanställningar av ännu ej ogiltigförklarade hypoteser), baserade på mer eller mindre osäkra mätvärden och ”kvalificerade gissningar”, ibland rena gissningar*. Jag bortser här helt och hållet från ”mjuka vetenskaper” om t.ex. litteratur, ekonomi och politik som grundas på rådande tidsanda.

Sann vetenskap kan börja med funderande över vad man redan tycker sig veta och hur nya observationer passar in i rådande teorier. Ibland skaver det i kanterna, nya data är ibland fyrkantiga och passar inte in i den gällande teorins runda hål.

Då kan man formulera en hypotes, testa och se hur långt det bär. Uppgiften skall vara att testa hypotesen ur alla möjliga synvinklar och se om den håller. Tyvärr är det sällan det sker i kostsammanhang, här är man istället nästan ständigt inriktad på att försöka hitta vadhelst skäl för att hålla liv i sin hypotes. Det beror på att kostvetenskap är outvecklad, dess ”vetenskapsmän” i händerna på ekonomiska intressen som kräver framgång, en förutsättning för vidare forskningsanslag.

Misslyckade hypoteser är värdefulla när man söker efter Sanningen. De innebär att där finns inget att hämta, ett steg mot utvidgad kunskap.

*) Till rena gissningar räknar jag enstaka eller få kostregistreringar som ligger till grund för att beräkna observationer av utfall 5-10-20 år senare. Sådant görs inte av personer som gör anspråk på att företräda vetenskap.

BMI och risk för demens

Publicerat: 2015-04-13 i demens, fetma, Kort om studier, undervikt
Etiketter:, , ,
0

BMI and risk of dementia in two million people over two decades: a retrospective cohort study

Dementia and obesity are increasingly important public health issues. Obesity in middle age has been proposed to lead to dementia in old age. We investigated the association between BMI and risk of dementia. 

Min tolkning: Demens och fetma är ökande folkhälsoproblem. Fetma i medelåldern antas leda till demens i stigande ålder. Vi undersökte samband mellan BMI och demensrisk.

Källa: The Lancet

The Lancet logo

Man bearbetade i efterskott observationer av 1 958 191 personer i ett material från CPRD vilket innefattade 40-åringar och äldre med uppmätt BMI under åren 1992 – 2007. Risken för demens visade sig vara som högst bland underviktiga med BMI<20 för att sedan sjunka för varje BMI-kategori upp till BMI>40.

Being underweight in middle age and old age carries an increased risk of dementia over two decades. Our results contradict the hypothesis that obesity in middle age could increase the risk of dementia in old age. The reasons for and public health consequences of these findings need further investigation.

Min tolkning: Att vara underviktig i medelåldern och äldre innebär(carries?) en ökande demensrisk sett över två årtionden. Våra resultat motsäger hypotesen att fetma i medelåldern kan öka risken senare i livet. Skälen till detta samt konsekvenser för hälsan kräver vidare studier.

Så till det egentliga skälet att jag skriver om detta, hur man driver lobbying med statistik.

Att underviktiga har en 34% högre och feta med BMI>40 en 29% minskad risk för demens låter ”mycket”, men det beror på att man dels använder tekniken med relativa risker, dels kompenserar för att personer med starkt avvikande BMI sannolikt ”faller ifrån” av diverse skäl i större omfattning än andra.

45 507 personer av 1 958 191 drabbades under uppföljningstiden och dessa siffror innebär enligt texten 2.4 demensfall per 1000 personår. Annorlunda uttryckt: För varje 1000 personer i det aktuella materialet inträffade 2.4 fall av demens per år. Bland underviktiga steg risken till (2.4*1.34) ~ 3.2 fall, en absolut riskökning med 0.6 fall/1000 personår, alternativt uttryckt per 50 personer under de 20 år studien pågick. Bland BMI>40 sjönk den till (2,4*0,71) ~ 1.7, en absolut riskminskning med 0.7 fall/1000 personår.

Båda sätten att beskriva utfallet är matematiskt korrekta, men hur stor är chansen att få uppmärksamhet av massmedia och finansiering till uppföljande studier om man beskriver riskändringen i absoluta tal?

Tack till E. för tipset

Jag har inte läst fulltexten och kan därför ha dragit förhastade eller felaktiga slutsatser.

Skitstudie om ägg

Publicerat: 2015-04-10 i Diabetes, Diabetes typ 2, Kort om studier, Matvanor, skitstudie
Etiketter:, ,
0
Forskere: Seks æg om ugen holder diabetes væk

Når finske mænd spiser mere end fem æg om ugen, har de lavere risiko for at udvikle type 2-diabetes, end mænd som kun spiser et æg om ugen.

Källa: Videnskab.dk

Abstract till Egg consumption and risk of incident type 2 diabetes in men: the Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study

Äggkartong

Men det är väl ett önskeutfall för oss LCHF-are? Varför då kalla det för en skitstudie? Finns skäl, några få utan inbördes rangordning:

  • Det är en observationsstudie och sådana kan, givet att de är väl gjorda, vara hypotesgrundande men inte på något sätt fastställa samband, orsak eller verkan. Det betyder att artikelns rubrik är felaktig och innebär att journalisten har förbättringspotential (= inte förstått vad vetenskap är). Studiens slutsats är mer avvaktande: ”Higher egg intake was associated with a lower risk of T2D in this cohort of middle-aged and older men.” Ungefär som när Stig Strand säger i reklamen: ”Det funkar för mej.”
  • Observationerna omfattade 2332 män i åldrarna 42-60 år och löpte över i genomsnitt 19,3 år. Matvanorna inventerades under 4 dygn när deltagare började delta i studien.  19,3 år är cirka 7050 dagar. Vem i hela friden tror att äggätandet under de 7046 övriga dagarna matchade de 4 första?
  • Vår kost formas inte bara av vad vi äter utan även vad vi avstår från att äta. I vad mån påverkades de förmenta ”6 ägg i veckan-männen” övriga kost av dessa vanor? Åt de kaviar till äggen? Bacon? Saltade de äggen? Kompletterade de med inlagd sill eller vad? Vad avstod de från till förmån för äggen? Öl och omega-6-rika saltade jordnötter?

En gång i tidernas begynnelse när jag läste fysik och gjorde laborationer ingick att vi skulle göra uträkningar på sannolika felmarginaler hos våra mätvärden och på grundval av dessa räkna ut den sannolika felmarginalen i slutresultatet. Den finska studien kan vara en övning i statistik, men givet osäkra mätdata finns ingen anledning att ta rubrikens påstående på allvar. Om tio eller fler kommer till samma resultat och ingen avviker kanske resultatet kan tas på allvar, men det finns ingen rimlig anledning att det skall inträffa. I historiens backspegel visar det sig att 3/4 eller fler av alla studier är allvarligt oriktiga i ett eller annat avseende och slutsatserna därför felaktiga.

Även om slutsatserna talar till ”vår” fördel ska vi inte argumentera med denna studie som uppbackning, den är enkel att krossa och förlöjliga.

En skitstudie. Vad förmår The American Journal of Clinical Nutrition att publicera den och Videnskab.dk att försöka ge den någon slags betydelse?

Tack E. för tipset

Den Israeliska koststudien, dietistperspektivet

Publicerat: 2015-04-06 i Atkins, övervikt, Dietist, fetma, Kort om studier, Medelhavskost
Etiketter:, , , , , ,
2

Den Israeliska koststudien löpte över två år och jämförde en lågfettkost, inspirerat av American Diabetic Association (ADA) med en Medelhavskost och en Atkinsliknande kost och fick på sin tid stort mediagenomslag.

Alla omdömen var inte lika och annat är inte att vänta, men i stort sett var det positivt och tenderade att stödja LCHF. Jag fokuserar gärna på helt andra saker än de traditionella, och dietisternas insats i sammanhanget förtjänar uppmärksamhet. Den får vanligen inte många ord i studier annat än som en bisats, men här får vi lite fylligare information.

 Jag börjar med att citera ur TV4:s Morgonsoffeprogram där Dietisternas Riksförbunds ordförande Elisabeth Rothenberg möter LCHF-företrädaren docent Ralf Sundberg i en kort debatt.

–Elisabeth, vad drar du för slutsatser?
–Ja först och främst vill jag instämma med Ralf, det är en fantastiskt välgjord studie. Och det jag tycker är så roligt är att den visar att när man jobbar väldigt strukturerat … Alltså de här personerna, de arbetar på ett kärnkraftverk i en öken faktiskt.. de fick 18 besök hos en dietist under två år, och dessutom sex telefonuppföljningar. Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting. Och det såg man gav resultat.
-Och hur ser du på resultatet då?
–Jag tycker att det är väldigt positiva resultat.. eh… riktigt så som Ralf tolkar resultaten gör inte jag och de.de..det tror jag inte vi skall klyva hår om här. Eh.. man kan säga att kvinnorna gick ner bäst på medelhavskosten, och diabetikerna svarade delvis också bäst på medelhavskosten. Men den slutsatsen som författarna själva drar är ju att vi måste individualisera mer. Och det är ingen nyhet för mig som dietist. För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.

Transkriptionen från Kostdoktorn 

Det är alltid knivigt att tolka det talade ordet till text. Nyanser i tal samt kroppsspråk försvinner lätt. Men jag sammanfattar ändå Rothenbergs uttalanden:

• …det är en fantastiskt välgjord studie
• …den visar att när man jobbar väldigt strukturerat … (så blir det ett bra resultat)
• -Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting.
• -Och det såg man gav resultat.
• -Men den slutsatsen som författarna själva drar är ju att vi måste individualisera mer. Och det är ingen nyhet för mig som dietist.
• -För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.

Hon var nöjd och stolt över sin yrkeskårs insatser, inte tu tal om annat. Första gången på länge som den fick ett så positivt bemötande i svenska media.

 Efter denna inledning kan det vara dags att syna studien lite närmare:

The members of each of the three diet groups were assigned to subgroups of 17 to 19 participants, with six subgroups for each group. Each diet group was assigned a registered dietitian who led all six subgroups of that group. The dietitians met with their groups in weeks 1, 3, 5, and 7 and thereafter at 6-week intervals, for a total of 18 sessions of 90 minutes each. …. In order to maintain equal intensity of treatment, the workshop format and the quality of the materials were similar among the three diet groups, except for instructions and materials specific to each diet strategy. Six times during the 2-year intervention, another dietitian conducted 10-to-15-minute motivational telephone calls with participants who were having difficulty adhering to the diets and gave a summary of each call to the group dietitian. In addition, a group of spouses received education to strengthen their support of the participants.

Min tolkning:
• Dietisterna träffade sina grupper veckorna 1, 3, 5, och 7 samt därefter med 6 veckors intervall, totalt 18 gånger, 90 minuter vardera.
• Sex gånger under den två-åriga studien följde en annan dietist upp med 10-15 minuters motivationssamtal per telefon med de deltagare som hade problem att följa dieten…
• Dessutom fick en grupp makar utbildning för att bättre kunna stödja deltagarna.

Som Elisabeth Rothenberg sade i Morgonsoffan: ”- Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning och omfattande stöd.” Säg att man lade ner (18*1,5)+0,5 timmars dietistintervention per genomsnittlig deltagare, det betyder 27.5 timmar.

 Vad fick man ut av denna insats?

• Den totala viktförändringen efter 24 månader bland de 272 som fullföljde var för LF –3.3±4.1 kg, –4.6±6.0 kg för M-kost samt –5.5±7.0 kg för LC.
• Bland de 277 manliga deltagarna var förändringen –3.4 kg för LF, –4.0 kg för M-kost samt –4.9 kg för LC.
• Kvinnornas resultat varierade från –0.1 kg i LF-gruppen, –6.2 kg i M-kosten samt –2.4kg för LC.

Det allra bästa utfallet, -6.2 kg, kom bland de kvinnor som åt Medelhavskost. De 27.5 timmar som dessa deltagare fick dietistledd utbildning gav 225 grams nedgång per utbildningstimme.

 Sämsta utfallet, 0.1 kg, kom också bland kvinnor, men denna gång på lågfettkost. Räknat per utbildningstimme gav det ett utfall på 3.6 gram (0.14 gram/dag).

Låt -4.5 kg vara ett genomsnittligt utfall över hela gruppen. Det ger -163 gram/utbildningstimme (6.2 gram/dag) 

Dietister framhåller vanligen, precis som Elisabeth Rothenberg (”- För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.”) att deras rådgivning bör ges individanpassad. Detta känns logiskt för mig, men i ljuset av ovanstående resultat måste det vara oerhört nedslående för åtminstone dessa dietister.

Elisabeth Rothenberg: ”Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd.” … ”Och det såg man gav resultat.” 

Antag att det mediokra utfallet berodde på att undervisningen skedde i grupp. Säg att effekten blir dubbelt så bra om utbildningen individualiseras. Varje timmes dietistledd utbildning resulterar då i något mellan 0.3 – 450 gram viktnedgång efter 2 år, med ett slags typvärde på 326 gram.

 Dietisternas Riksförbund distribuerade i anledning av denna studie ett pressmeddelande, daterat 2008-07-17:

Ny koststudie:

Fler dietister behövs för att möta överviktigas individuella behov

Nyligen publicerades en stor och välgjord studie i New England Journal of Medicin* som pekar mot att mer individuellt utformade kostråd är nödvändigt för att nå effekt i behandling av övervikt och fetma.

”Jag är inte förvånad över författarnas slutsats” säger Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund.”För långsiktig framgång när det gäller att gå ner och bibehålla en lägre vikt är det viktigt att matvanorna fungerar socialt och att man inte tröttnar, man måste också ha mycket stöd av någon som kan nutrition”.

I studien jämförs tre olika koster med något olika fördelning av fett, protein och kolhydrat. De koster som visade bäst resultat på viktnedgång, blodfetter och fastenivåer av insulin var Medelhavskosten och en kost med relativt sett mer fett och mindre kolhydrater. Alla tre grupperna fick träffa dietist regelbundet under studien.

Dietisternas Riksförbund (DRF) välkomnar studiens resultat och konstaterar att för att erbjuda feta personer professionell nutritionsbehandling som utgår från individuella behov behövs mer nutritionskompetens inom hälso- och sjukvården.

* Referens: N Engl J Med 2008;359:229-41

För ytterligare upplysningar, kontakta
Elisabet Rothenberg, ordförande i DRF,
tfn 0706-41 45 81, E-post: elisabet.rothenberg@vgregion.se

Medan du smälter detta kan det vara idé att betrakta följande diagram som visar hur grupperna når en vändpunkt efter 5 månader och två av grupperna, LC och lågfett, ökar i vikt med ungefär 1.5 kg under det följande året för att sedan nå en anmärkningsvärd viktstabilitet.

Shai - Figur2

Sex av mötena med dietister inföll under den initiala framgångstiden, medan resten, 12 stycken 90 minuters konsultationer, resulterade i tydliga viktuppgångar för två av tre grupper. I ljuset av detta känns det som om DRF:s uttalande saknar stöd i fakta.

”För långsiktig framgång när det gäller att gå ner och bibehålla
en lägre vikt är det viktigt att matvanorna fungerar socialt och
att man inte tröttnar, man måste också ha mycket stöd av
någon som kan nutrition”.

Varför är gruppernas vikter exakt desamma från och med månad 19 och till slutet av studien efter 24 månader?

Se även föregående inlägg på MatFrisk Blogg om samma studie sedd ur ett kaloriräknarperspektiv.

Källa: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet – Iris Shai och andra

Den Israeliska koststudien, kaloriräknarperspektivet

Publicerat: 2015-04-05 i övervikt, Kort om studier, Motion, Okategoriserade
Etiketter:, , , , ,
0

Den Israeliska koststudien som löpte över två år och jämförde en lågfettkost, inspirerat av American Diabetic Association (ADA) med en Medelhavskost och en Atkinsliknande kost fick stort mediagenomslag när den publicerades sommaren 2008.

NEJM logo

Du har stött på det otaliga gånger, ”- Låt bli en bulle varje dag så minskar du x antal kilo på ett år!” Påståendet är så väl etablerat att knappt någon ifrågasätter det, alltså en klockren utgångspunkt för den surmagade kritiker som jag är. Den utmärkta Finska databasen www.fineli.fi bidrar med data på Bulle medelfet, bageri:  287 kcal/100 gram. Borde bli ett bra resultat på två års sikt, eller hur? (730 bullar * 287 kcal = 209 000 kcal, ungefär 27,9 kg fettväv)

När det begav sig deltog Dietisternas Riksförbunds ordförande Elisabeth Rothenberg i TV4:s Morgonsoffeprogram, jag citerar:

• …det är en fantastiskt välgjord studie
• …den visar att när man jobbar väldigt strukturerat
• … (så blir det ett bra resultat)
• Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting.
• Och det såg man gav resultat.

Det är alltså inte mina omdömen som står här ovan utan de kommer från en etablerad ”kostexpert” som var betydligt mer aktiv i media då än nu.

Studien pågick mellan juli 2005 0ch juni 2007 i Dimona, ett tämligen ensligt beläget forskningscenter med sjukvårdsfaciliteter. Lite udda, men helt logiskt om man tar hänsyn till att de forskade på radioaktiva material. I Israel är lunchen dagens huvudmål och den intogs i centrets cafeteria under tämligen kontrollerade förhållanden, dygnets övriga mål åts i hemmen, vilket säkert påverkade utfallen.

Av de som fullföljde hela studietiden lyckades lågfettgruppen minska 3.3 kg, Medelhavskostarna 4.6 kg medan LC-arna toppade med 5.5 kg. Om detta är goda resultat eller bara mediokra är jag inte kvalificerad att bedöma. I vart fall stöder de inte traditionella kaloriräknarnas enkla aritmetik som jag exemplifierade med bullexemplet.

Det för mig riktigt intressanta märks om man tittar på de allra första raderna i tabell 2 som redovisar förändringarna i energiintag jämfört med utgångsläget, baseline. Förändringarna redovisas vid 6, 12 och 24 månader och när jag räknar ut medelvärdena så blir minskningen för lågfettgruppen = -530 kcal/dag, för Medelhavskostarna = -316 kcal/dag och LC-arna = -567 kcal/dag.

Shai - Tabell2
Ur ett traditionellt kaloriräknarperspektiv har lågfettgruppen undvikit 386900 kcal, Medelhavskostarna = 230680 kcal och LC-arna = 413910 kcal under de 24 månader som försöket pågick.

Lysande, eller?
 Man brukar räkna med att fettväv innehåller ungefär 7500 kcal/kg. Detta beroende på att det finns en hel del vävnadsstrukturer och blodkärl som drar ner energiinnehållet från de teoretiska 9000 kcal som rent fett skulle ge.

Om vi nu översätter den energiminskning som de olika grupperna lyckades med så undvek lågfettgruppen att lägga på sig (386900/7500) = 51,6 kg, Medelhavskostarna duckade 30,8 kg och LC-arna 55,2 kg.

Det faktiska utfallet blev betydligt mesigare -3.3, -4.6 respektive -5.5 kg! Lågfettgruppen lyckades alltså med (3.3/51.6) = 6.4% av sina ansträngningar, för Medelhavskostarna blev utfallet -14.9% (grattis!) och LC-arna fick nöja sig med -10.0%.

Jo, sedan tillkommer ju förstås den fysiska aktiviteten. I tabell 2, mot slutet, finns en redovisning av såväl utgångsvärden som aktiviteten vid 6, 12 och 24 månader. Lågfettgruppen ökade motionen med 24%, Medelhavskostarna med 65% och LC-arna med 28%, räknat på medelvärden. Det är kanske där som de framgångsrika kvinnliga Medelhavskostarna grundlägger sitt vinnande utfall. Det är ju i den subgruppen som man når det bästa resultatet, 0.7 kg bättre än tvåan, LC-gruppen.

Det blir (700 gram/730 dygn) = 0.96 gram bättre utfall per dygn jämfört med LC-arna. Som bara åt någorlunda strikt under de första 4-5 månaderna. 

Shai - Figur2

Det finns tankar som dyker upp av detta, här ett par:

• Om man äter lågfettkost och ökar motionen med 24% så blir viktreduktionen knappt 7% av det kaloriräknarna brukar förespegla.
• För Medelhavskosten kan utfallet bli nära 15% av kalorireduktionen, förutsatt kombination med en ökning av motionen med 65%.

Tja…

Kostdoktorn har kommenterat studien ur en annan synvinkel.

”Våra kostråd är bra, problemet är att man inte följer dem.”

Publicerat: 2015-04-04 i övervikt, fetma, Kort om studier, Matvanor
Etiketter:, ,
1

När Livsmedelsverket får kritik för att svenska folket fetmar till sig under inflytande av deras (SLV) kostråd slår dom ifrån sig och menar att ”Våra kostråd är bra, problemet är att man inte följer dem.” En dietist, kanske flera, skrev att de skulle vilja sitta på patienternas axlar och övervaka vad dom faktiskt stoppar i sig. Må vara hur som helst med detta, här kommer en tämligen färsk studie i ämnet från USA.

Conclusion: In the first comprehensive statistical analysis using all available NHANES* surveys, this study demonstrated that general adherence to government dietary recommendations to decrease fat share of total dietary intake has been accompanied by a rapid increase in obesity rates.

Min tolkning: I den första uttömmande statistiska analysen av all tillgängliga data från NHANES visar vi att den allmänna följsamheten till myndigheternas råd att minska fettandelen i kosten har åtföljts av en snabb ökning av fetma.

Källa: Nutrition Journal

De amerikanska kostråden brukar beskrivas som resultatet av vetenskapliga studier och noggranna överväganden, men den som kikar in bakom den polerade ytan finner mängder av åsiktskontroverser, personliga och politiska motsättningar, ekonomiska och industriella intressen. Läs gärna Nina Teichholz The Big Fat Surprise. Redan 2007 kom Ideologin och pengarna bakom kostråden av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som beskriver motsvarande historia för Sverige.

Ideologin och pengarna bakom kostråden

Results: Americans in general have been following the nutrition advice that the American Heart Association and the US Departments of Agriculture and Health and Human Services have been issuing for more than 40 y: Consumption of fats has dropped from 45% to 34% with a corresponding increase in carbohydrate consumption from 39% to 51% of total caloric intake. In addition, from 1971 to 2011, average weight and body mass index have increased dramatically, with the percentage of overweight or obese Americans increasing from 42% in 1971 to 66% in 2011.

Min tolkning: Amerikaner har i allmänhet följt råden som American Heart Association och US Departments of Agriculture and Health and Human Services har publicerat under mer än 40 år: Konsumtionen av fett har minskat från 45% till 34% med en samtidig ökning av kolhydrater från 39% till 51% av total energi. Mellan 1971 till 2011 har medelvikt och BMI ökat dramatiskt och andelen överviktiga och feta gått från 45% till 66%.

Observera att detta inte gäller enskilda individer, det går fortfarande att äta en påtaglig andel kolhydrater och vara smal, men i en större population verkar det vara svårt, om inte omöjligt.

NHANES fett och CHO
NHANES BMI 1965 - 2011Notera att kvinnornas BMI var lägre än männens i de tre första stapelparen men därefter genomgående högre. En liknande utveckling syntes i svensk statistik ungefär från att SLV började göra reklam för Nyckelhålet. Det visade sig att den grupp som var följsammast till Nyckelhålet, yngre välutbildade kvinnor, också var de som ökade tydligast i vikt.

*) US National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES)

Energiintag hos ungdomar beroende på antal bildskärmar

Publicerat: 2015-04-03 i Kort om studier
Etiketter:
0

Ibland utförs grundforskning på en nivå som känns väldigt lågstadie. 30 US Dollar för att få 24 timmars tillgång till denna studie känns optimistiskt satsat.

Modern Screen-Use Behaviors: The Effects of Single- and Multi-Screen Use on Energy Intake

Min tolkning: Dagens bildskärmsbeteende: Effekter av enkel- och flerskärmsanvändning på energiintaget.

Purpose

The effects of using multiple screens at once on energy intake (EI) are unknown. This study compared EI of participants with access to multiple screens (television + iPad + smartphone) versus a single screen (television).

Min tolkning: Effekterna på energiintaget (EI) vid samtidig användning av flera bildskärmar är okänt. Denna studie jämförde EI vid tillgång till flera skärmar (TV+iPad+smartphone) med enbart TV.

Methods

A laboratory-based, randomized, two-arm parallel (multi-screen vs. single-screen) trial was conducted in 78 adolescents (ages, 13–18 years). Food and drink were available during a 1-hour exposure period. Total EI was the primary outcome. Linear regression analyses were conducted to test the treatment difference, adjusting for age, sex, body mass index, and appetite at baseline.

Min tolkning: En slumpad (randomiserad) studie i laboratoriemiljö av flerskärm respektive enkelskärm utfördes på 78 ungdomar, 13-18 år. Mat och dryck var tillgängligt under en timme. Sedan diverse bludder om justerade parametrar.

Results

Total EI did not differ significantly between the two groups (multi-screen, 758 kcal [standard error = 75] vs. single-screen, 681 kcal [standard error = 75]; difference, +77 kcal; 95% confidence interval, −166 to +320).

Min tolkning: Totalt EI skilde inte statistiskt säkerställt mellan grupperna. Flerskärmsgruppen konsumerade 758+-75kcal, singelskärmgruppen 681+-77kcal.

Conclusions

EI did not differ between adolescents with access to multiple screens and those with access to a single screen; however, limitations in the study design may have decreased the power of the study.

Min tolkning: Energiintaget för ungdomar med tillgång till flera bildskärmar skilde inte från de med endast TV. Emellertid kan begränsningar i utformningen ha minskat studiens styrka.

Källa: Journal of Adolescent Health

Ökad mängd växtsteroler hos allvarligt hjärtsjuka

Publicerat: 2015-04-03 i CVD (hjärtsjukdom), Hjärtsjukdom, Kolesterol, Kort om studier, Statiner, Växtsteroler - fytosteroler
Etiketter:, ,
0

Unilever marknadsför Becel och liknande produkter med en antydan om att det är ”bra för hjärtat”. Flera av påståendena är okontroversiella. På en diskret fjärdeplats nämner man att ”Höga kolesterolvärden är inte bra för hjärthälsan.” Detta vanliga påstående ännu inte entydigt visat även om medicinindustrin gjort mängder av försök sedan 50-talet då metoder att mäta lipoproteiner i blodet blev tillgängliga.

”Över 45 studier har visat att Becel pro.activ aktivt sänker kolesterolvärdena. Becel pro.activ innehåller växtsteroler som enligt kliniska studier aktivt sänker kolesterolvärdet med 7-10 procent på bara 2-3 veckor, och genom att man övergår till en hälsosam kost och livsstil kan sänkningen bli hela 15 procent.”

Källa: Unilever

Unilever Becel växtsteroler

Utformningen av texten är roande: ”…aktivt sänker kolesterolvärdena…”. Varför använder man ordet aktiv? Antingen sänker Becel ”kolesterolet” och då är det per definition aktivt eller så gör det inte det och då är det inte aktivt. Min tro är att man tänker sig att kunderna skall uppfatta ”aktivt” som en väsentlig och positiv information trots att det är ett fullkomligt överflödigt ord, sannolikt PR-avdelningens bidrag.

Jag ifrågasätter inte att den som använder Becel pro.activ ”…sänker kolesterolvärdet med 7-10 procent på bara 2-3 veckor…”, det kan man säkert stödja med för ändamålet utvalda studier. ”…en hälsosam kost och livsstil…” bidrar dessutom med 5-8% även om man uttrycker det annorlunda.

Vad Unilever aldrig hävdar, vare sig här eller någon annanstans, är att Becel aktivt förbättrar hjärthälsan. Det vore ett mycket kraftfullt argument, värt miljarder på global basis. Och studierna är knappast så kostsamma, så det vore värt att satsa på, givet att det är sant.

Men där kommer den djefla verkligheten emellan.

Increased plant sterol deposition in vascular tissue characterizes patients with severe aortic stenosis and concomitant coronary artery disease.

Luister A, Schött HF, Husche C, Schäfers HJ, Böhm M, Plat J, Gräber S, Lütjohann D, Laufs U, Weingärtner O.
Min tolkning: Förhöjd avsättning av växtsteroler i kärlvävnad karakteriserar patienter med allvarlig aortaförträngning och åtföljande hjärtsjukdom.
Källa: Abstract via PubMed

 

Växtsteroler är växters motsvarighet till djurens och därmed även människans kolesterol. Nu gäller det molekylen kolesterol, inte lipoproteiner med beteckningar som VLDL, LDL eller HDL. Växtsteroler är inget som normalt förväntas förekomma i större mängder hos människor, eftersom de även hos intensiva grönsaksätare utgör bara små mängder av kosten. Enligt Unileverfilmen ovan motsvarar mängden växtsteroler från Becel på tre smörgåsar eller en av deras youghurtshots mängden i 150 äpplen, 210 morötter eller 425 tomater, knappast mängder som förknippas med en ”balanserad kost”.

Phytosterols are present in very small quantities in fruit and vegetables. The phytosterol content of plant sterol-enriched margarines (Benecol, Flora proactive etc) are higher by an order of magnitude of up to 841 times than the average vegetable.

Källa: Healthy Diets and Science

Min tolkning: Växtsterolkoncentrationen i Becel-liknande produkter kan vara mer än 841 gånger den i medelvegetabilien.

Unilever menar att växtsteroler ”filtrerar” och blockerar kolesterol från att lämna tarmen och överföras till blodet vilket illustreras i filmen. Något av detta kan kanske vara sant, men annat händer också eftersom växtsteroler återfinns i oväntat stora mängder i hjärtvävnad hos studiens deltagare som diagnosticerats med allvarliga kärlförträngningar och valts ut för klaffbyten. Min tro är att växtsteroler liknar kolesterol såpass att det slinker med in i blodbanan men där inte kommer till vettig användning och till slut avlagras, i detta fall i hjärtvävnaden.

Patients treated with statins were characterized by lower plasma cholesterol, cholestanol, and lathosterol concentrations. However, statin treatment did not affect the sterol concentrations in cardiovascular tissue.

Min tolkning: 68 av patienterna behandlades med statiner (”kolesterolsänkare”) medan 36 var obehandlade. De statinbehandlade hade lägre plasmakoncentrationer av kolesterol men det påverkade inte sterolkoncentrationen i hjärtvävnaden!

Jag tolkar ”sterolkoncentrationen” som summan av alla olika varianter av steroler inklusive växtsteroler som kommer från födan inklusive ”aktiva kolesterolsänkare” som Unilevers Becel.

Patients with concomitant CAD are characterized by increased deposition of plant sterols…

Min tolkning: Patienter med hjärtsjukdom karakteriseras av ökad avlagring av växtsteroler.

(Studiens försteförfattare) Luister concluded: ”Patients with concomitant coronary artery disease are characterized by increased deposition of plant sterols, but not cholestanol in aortic valve tissue. Moreover, patients with concomitant coronary artery disease were characterized by increased oxyphytosterol concentrations in plasma and aortic valve cusps”.

Alltid denna djefla verklighet!

Äldre inlägg
Senare inlägg