Arkiv för kategori ‘Matvanor’

Insekter som mat?

Publicerat: 2015-04-15 i Matvanor, Utblick
Etiketter:
0

Just idag har jag ingen särskild önskan att äta insekter, men det kan ju ändra sig. I vart fall kan det vara intressant att läsa om varför det skulle vara bra och ”nyttigt”.

Deep-fried insects for human consumption sold at food stall in Bangkok, Thailand

 Bilden: Frystorkade insekter säljs som föda i Bangkok

Bland länkarna nedan hittar du många argument om varför insekter kan vara framtidens animaliska matkällor, en del logiska och några som knappast är riktigt färdigfunderade.

1) Insekter anses inte sprida sjukdomar som kött gör. Och om det finns misstanke om smittor behöver man bara pasteurisera/värmetillaga dem så är problemet löst. Men gäller inte det för ”vanligt” kött också?

2) Insekter ”trivs” tätt sammanpackade i odlingsburar till skillnad från boskap som behöver större utrymmen. Men vad händer om man börjar odla insekter i industriell skala på detta sätt? Min misstanke är att resultatet blir som i vilken monokultur som helst, parasiter och sjukdomar anpassar sig och sprider sig fortare än tanken. Sedan blir det bekämpningsmedel, genmodifierade Monsantoinsekter som tål Monsantos preparat givet att de äter Monsantos specialfoder etc.

3) Insekter anses vara näringsrika, vilket kanske stämmer ur vissa synvinklar när de jämförs med t.ex. kött. Men här jämför man äpplen och päron. Skulle inte tro att någon styckar ut några speciella detaljer ur maggot eller gräshoppor, det är hela insekten som gäller, allt eller inget. Hur är näringsinnehållet i en hel ko inklusive deras mag- och tarminnehåll av bakterier och delvis metaboliserat gräs?

4) Insekter framhålls som järnrika till skillnad från kött. Men det beror just på att insekters näringsinnehåll mäts inklusive blodet. Äter du mjöl av helmald ko eller gris kommer med all säkerhet järnandelen att öka avsevärt.

5) Någonstans bland länkarna stod att läsa att man skulle kunna ”rensa” insekternas tarminnehåll genom att göda dem med spannmål några dagar innan ”slakt”. Men jösses, har dom då inget förstått? Insekter får sina goda egenskaper på artegen föda, fribetande kor likaså Om de matas med industribearbetat, monokulturellt och spannmålsbaserat kraftfoder blir resultatet därefter.

6) Insekter anses ha mer ”nyttiga fetter” än boskap. Jag har inte sett några uppgifter om vad det innebär, men troligen menar man att de innehåller mindre mängder av ”mättade fetter”. Inte så konstigt, kanske. De lever i näringskedjan ”nära” bakterier som producerar en hel del fleromättade fettsyror som på darrig grund anses ”nyttigare” än mättade. Något som obestridligen gäller för fleromättade fettsyror är att de är långt mer känsliga för oxidation än mättade. Inget större problem för insekter med en snabb livscykel, ofta kortare än fleromättade fettsyrors hållbarhet. Att långlivade djurslag som ko, gris och människa själva producerar mättade fettsyror, lämpade för lång tids lagring i fettväv, är lätt att förstå.

7) BSE, ”galnako-sjukan”, var aktuell en gång i tiden och en FN-rapport hävdar att sådant slipper vi med insekter. Men, hallå, BSE hade sitt ursprung i att korna inte åt artegen föda utan utfodrades med torkat köttmjöl från självdöda kor. Man startade och underhöll en ond cirkel som överförde prioner från ko till ko på ett fullständigt felaktigt sätt. Vilka garantier har vi att inte ”galna gräshoppor” inte skapas där ekonomin på nytt slår mot den artegna kosten?

Torkade larver består av över 50 procent protein, mot 20 i kött. Syrsor sägs vara kalciumrika, medan termiter kan förse människan med värdefullt järn.

Frågan är nu om man jämför torkade insekter med torkat kött? Knappast, säger jag. 3/4 av däggdjur är vatten och det mesta finns i muskelköttet. Torka bort det så kanske siffrorna jämnar ut sig.

Att en syrsa är kalciumrik är kanske inte förvånande, men hur mycket kalcium finns i helmald och torkad ko?

Det finns ingen anledning att termiter innehåller särskilt mycket mer järn än andra blodfyllda varelser, järn i överskott ställer nämligen till problem. Hur mycket järn finns i helmald och torkad ko?

Jag är inte motståndare till tanken på insekter som föda även i vår del av världen, men stör mig på att jämförelserna mellan animaliekällorna görs på olika grunder.

Here’s Why You Should Start Eating (More) Bugs

Benefits of Eating Bugs

Vetandets värld: Svenska insekter på menyn

Ny Teknik: Nu ska vi lära oss äta insekter

Forskning och Framsteg: Insekter till middag?

SvT – FN: Ät mer insekter

FAO: The contribution of insects to food security, livelihoods and the environment

Skitstudie om ägg

Publicerat: 2015-04-10 i Diabetes, Diabetes typ 2, Kort om studier, Matvanor, skitstudie
Etiketter:, ,
0
Forskere: Seks æg om ugen holder diabetes væk

Når finske mænd spiser mere end fem æg om ugen, har de lavere risiko for at udvikle type 2-diabetes, end mænd som kun spiser et æg om ugen.

Källa: Videnskab.dk

Abstract till Egg consumption and risk of incident type 2 diabetes in men: the Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study

Äggkartong

Men det är väl ett önskeutfall för oss LCHF-are? Varför då kalla det för en skitstudie? Finns skäl, några få utan inbördes rangordning:

  • Det är en observationsstudie och sådana kan, givet att de är väl gjorda, vara hypotesgrundande men inte på något sätt fastställa samband, orsak eller verkan. Det betyder att artikelns rubrik är felaktig och innebär att journalisten har förbättringspotential (= inte förstått vad vetenskap är). Studiens slutsats är mer avvaktande: ”Higher egg intake was associated with a lower risk of T2D in this cohort of middle-aged and older men.” Ungefär som när Stig Strand säger i reklamen: ”Det funkar för mej.”
  • Observationerna omfattade 2332 män i åldrarna 42-60 år och löpte över i genomsnitt 19,3 år. Matvanorna inventerades under 4 dygn när deltagare började delta i studien.  19,3 år är cirka 7050 dagar. Vem i hela friden tror att äggätandet under de 7046 övriga dagarna matchade de 4 första?
  • Vår kost formas inte bara av vad vi äter utan även vad vi avstår från att äta. I vad mån påverkades de förmenta ”6 ägg i veckan-männen” övriga kost av dessa vanor? Åt de kaviar till äggen? Bacon? Saltade de äggen? Kompletterade de med inlagd sill eller vad? Vad avstod de från till förmån för äggen? Öl och omega-6-rika saltade jordnötter?

En gång i tidernas begynnelse när jag läste fysik och gjorde laborationer ingick att vi skulle göra uträkningar på sannolika felmarginaler hos våra mätvärden och på grundval av dessa räkna ut den sannolika felmarginalen i slutresultatet. Den finska studien kan vara en övning i statistik, men givet osäkra mätdata finns ingen anledning att ta rubrikens påstående på allvar. Om tio eller fler kommer till samma resultat och ingen avviker kanske resultatet kan tas på allvar, men det finns ingen rimlig anledning att det skall inträffa. I historiens backspegel visar det sig att 3/4 eller fler av alla studier är allvarligt oriktiga i ett eller annat avseende och slutsatserna därför felaktiga.

Även om slutsatserna talar till ”vår” fördel ska vi inte argumentera med denna studie som uppbackning, den är enkel att krossa och förlöjliga.

En skitstudie. Vad förmår The American Journal of Clinical Nutrition att publicera den och Videnskab.dk att försöka ge den någon slags betydelse?

Tack E. för tipset

”Våra kostråd är bra, problemet är att man inte följer dem.”

Publicerat: 2015-04-04 i övervikt, fetma, Kort om studier, Matvanor
Etiketter:, ,
1

När Livsmedelsverket får kritik för att svenska folket fetmar till sig under inflytande av deras (SLV) kostråd slår dom ifrån sig och menar att ”Våra kostråd är bra, problemet är att man inte följer dem.” En dietist, kanske flera, skrev att de skulle vilja sitta på patienternas axlar och övervaka vad dom faktiskt stoppar i sig. Må vara hur som helst med detta, här kommer en tämligen färsk studie i ämnet från USA.

Conclusion: In the first comprehensive statistical analysis using all available NHANES* surveys, this study demonstrated that general adherence to government dietary recommendations to decrease fat share of total dietary intake has been accompanied by a rapid increase in obesity rates.

Min tolkning: I den första uttömmande statistiska analysen av all tillgängliga data från NHANES visar vi att den allmänna följsamheten till myndigheternas råd att minska fettandelen i kosten har åtföljts av en snabb ökning av fetma.

Källa: Nutrition Journal

De amerikanska kostråden brukar beskrivas som resultatet av vetenskapliga studier och noggranna överväganden, men den som kikar in bakom den polerade ytan finner mängder av åsiktskontroverser, personliga och politiska motsättningar, ekonomiska och industriella intressen. Läs gärna Nina Teichholz The Big Fat Surprise. Redan 2007 kom Ideologin och pengarna bakom kostråden av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som beskriver motsvarande historia för Sverige.

Ideologin och pengarna bakom kostråden

Results: Americans in general have been following the nutrition advice that the American Heart Association and the US Departments of Agriculture and Health and Human Services have been issuing for more than 40 y: Consumption of fats has dropped from 45% to 34% with a corresponding increase in carbohydrate consumption from 39% to 51% of total caloric intake. In addition, from 1971 to 2011, average weight and body mass index have increased dramatically, with the percentage of overweight or obese Americans increasing from 42% in 1971 to 66% in 2011.

Min tolkning: Amerikaner har i allmänhet följt råden som American Heart Association och US Departments of Agriculture and Health and Human Services har publicerat under mer än 40 år: Konsumtionen av fett har minskat från 45% till 34% med en samtidig ökning av kolhydrater från 39% till 51% av total energi. Mellan 1971 till 2011 har medelvikt och BMI ökat dramatiskt och andelen överviktiga och feta gått från 45% till 66%.

Observera att detta inte gäller enskilda individer, det går fortfarande att äta en påtaglig andel kolhydrater och vara smal, men i en större population verkar det vara svårt, om inte omöjligt.

NHANES fett och CHO
NHANES BMI 1965 - 2011Notera att kvinnornas BMI var lägre än männens i de tre första stapelparen men därefter genomgående högre. En liknande utveckling syntes i svensk statistik ungefär från att SLV började göra reklam för Nyckelhålet. Det visade sig att den grupp som var följsammast till Nyckelhålet, yngre välutbildade kvinnor, också var de som ökade tydligast i vikt.

*) US National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES)

Diabetiker, LCHF och bakåtsträvare

Publicerat: 2015-04-03 i Diabetes typ 2, Kolhydrater, Matvanor
Etiketter:, , ,
0

LCHF-kost ger bättre hälsa åt personer med diabetes, enligt flera nya studier. Men LCHF är långt ifrån accepterat i vården.

– Vi kan inte rekommendera den kosten på grund av brist på långsiktig forskning, berättar Veronica Broström, dietist i Göteborg.

Källa: Hälsoliv/Expressen

I artikeln intervjuas Linköpingsprofessorn Fredrik Nyström samt Kostdoktorn Andreas Eenfeldt som representanter på LCHF-sidan samt ett antal kritiker, främst dietister.

Expressen faktaruta

När LCHF först började introduceras i Sverige några år in på 2000-talet var kritiker, främst dietister, väldigt tydliga i media om att den var livsfarlig och på kort tid skulle skörda mängder av liv. När dessa drastiska spådomar uppenbarligen kom på skam försvann s.k. varnande faktarutor med skrämselpropaganda ur tidningarna. En och annan journalist som lärt sig uttala LCHF utan att snubbla på bokstäverna ställde ibland obekväma följdfrågor som ledde till att mediaotränade kritiker helst avstod från att uttala sig för att minska risken för att göra bort sig.

I denna artikel inskränks kritiken i stort sett till att LCHF antas vara svår att följa samt att det saknas långtidsstudier.

Den naturliga följdfrågan är då, finns långtidsstudier på någon av de andra kostmodellerna för diabetiker? 

Den som känner till någon eller några sådana studier är välkommen att maila mig dem, adressen finns uppe till vänster på sidan. Lycka till.

Ingen vits att begränsa uppförande av snabbmatsrestauranger

Publicerat: 2015-03-27 i Matvanor, Utblick
Etiketter:,
0

Fast-food curb in South LA did not cut obesity rates

– A new study says a Los Angeles law that restricted the opening of new stand-alone fast-food restaurants in one of the poorest sections of the city did not curb obesity or improve diets.

Källa: WBRZ

I ett försök att dämpa förekomsten av fetma och andra ohälsoproblem i Los Angeles fattigaste områden utfärdades 2008 en förordning som förbjöd inrättande eller utvidgning av fristående snabbmatshak. Till saken hör att förordningen av någon anledning inte gällde strip malls.

The research by the Rand Corp. think tank found that obesity rates in South Los Angeles continued to rise after passage of the law.

Health experts say a single intervention will not reverse the obesity problem. People also have to exercise and make lifestyle changes.

Icke förvånande fortsatte fetmautvecklingen trots denna aktion. Det är korrekt kunskap som saknas, inte förordningar och begränsningar i enskilda människors vardag. Om begränsningar skall vara effektiva måste de påverka produktion, marknadsföring och försäljning av ickemat.

Vi har nu bilat ett tiotal dagar från Newark, NJ genom Appalacherna och vidare västerut för att just nu äta frukost på ett Red Roof Inn i Wichita, Texas. Motellet kan rekommenderas men frukostmaten är definitivt inget för diabetiker eller överviktiga.

Motellfrukost Red Roof Inn

Som diabetiker är det säkrast att ta med egen mat. Och kaffepulver för att stärka upp kaffet. Det mesta i fettväg är hittepå sånär som på Philadelphiaostliknande småförpackningar samt ibland smör. Det senare med viss reservation då den är väldigt blek i färgen.

Detta är typiskt för alla motell vi hitintills har bott på. Personal och besökare likaså, men dem fotograferar jag inte.

Fruktos och leverfett

Publicerat: 2015-03-10 i Fruktos, HFCS, Kort om studier, Matvanor, NAFLD, Socker
Etiketter:, ,
1

Beroende på att vi kan, men inte nödvändigtvis bör, äta mycket varierande föda så måste den anpassas till kroppens faktiska behov, inte bara i kvalitet utan även den kvantitet vi för ögonblicket behöver. Ansvaret faller till stor del på levern där stora delar av ämnesomsättningen, metabolismen, försiggår.

Under långt största delen av människans evolution har vår föda varit radikalt annorlunda än den är idag. Helt nyligen har det kommit fossila tecken på att tidiga humanoider fanns för 2.8 miljoner år sedan. En vanlig uppskattning är att den ”moderna” människan började sprids från Afrika och ut över världen för 50000 år sedan, vilket är mindre än 1/50 av människans möjliga existens. Under större delen av evolutionen har vi sannolikt livnärt oss som djur plägar göra, som jägare och samlare, men från ungefär 10000 år sedan börjar det finnas arkeologiska bevis på samhällsbildningar och jordbruk, alltså mindre än 1/280 av människans existens. Låt säga att ”vi” började äta påtagliga mängder socker för ungefär 100 år sedan så utgör det 1/28000 av vår utveckling. Jag antar att det inte finns många som på fullt allvar tänker hävda att vi haft tillräcklig tid eller ”evolutionärt tryck” att anpassa oss till att konsumera påtagliga mängder renat/raffinerat socker (sukros) eller sockerliknande ämnen (t.ex. honung och HFCS).

Den söta smaken från disackariden sukros och liknande produkter kommer från fruktos. Det är en enkel sockerart, uppbyggd med precis samma beståndsdelar som glukos (vänstra bilden nedan) men annorlunda geometrisk form.

GlukosringFruktos

Trots att de består av precis samma atomer kommer de att påverka och hanteras radikalt olika i kroppen. Fruktosen smakar oerhört sött medan glukosen är närmast fadd och tråkig. Glukosen kan användas av flertalet av kroppens celler som råvara för vidare energiproduktion. Fruktosen är för kroppen närmast värdelös, faktiskt påtagligt skadlig, innan den processats av levern till glykogen och/eller fettsyror/fettmolekyler. Om vi äter för mycket fruktsocker hinner inte levern leverera ut detta fett via blodomloppet utan det ”slarvlagras” på plats och kan, om detta sker ofta och mycket, förorsaka NAFLD, icke alkoholberoende fettlever. Detta har observerats och studerats många gånger vilket naturligtvis lyft tanken att kvantifiera fruktosens effekt på övervikt/fetma och se hur den kan påverkas.

Fruktos och levern

San Diego, CA – In obese Latino and African American children, restricting dietary fructose, but not calories, may decrease liver fat and the conversion of sugar to fat in the liver, a new study finds. The results will be presented in a poster Thursday, March 5, at ENDO 2015, the annual meeting of the Endocrine Society in San Diego.

Min tolkning: Bland ”Latino” och ”African American” barn kan en minskning av fruktos, inte energi, i födan leda till minskning av leverfett samt mindre omvandling av socker till fett i levern.

Källa: Endocrine Society, Restricting Fructose in Obese Latino and African American Children May Reduce Fat Accumulation in Their Liver

Försöket utfördes under 10 dagar på 9-18-åringar med vanemässigt hög sockerkonsumtion. De vägdes dagligen och matintaget anpassades så att de bibehöll sin ursprungsvikt.

After 10 days of fructose restriction, the children’s conversion of sugar to fat declined by more than 40 percent and their liver fat decreased by more than 20 percent.

Min tolkning: Efter 10 dagars fruktosrestriktion (inte kolhydrat-) hade barnens omvandling av socker till fett minskat med 40% och leverfettet med mer än 20%.

Om bara 10 dagars lågfruktoskost tar bort mer än 20% av leverförfettning, hur bra ska då en LCHF-ares lever må?

“I did not expect to see such a dramatic effect,” said Schwarz. “Even though fructose and high fructose corn syrup (HFCS) consumption are high in the US population, dietary fructose restriction is an achievable goal with clear health benefits.”

Min tolkning: ”Jag väntade mig inte en så dramatisk effekt. Även om fruktos- och HFCS-konsumtion är hög i USA så är detta ett uppnåeligt mål med klara hälsoeffekter.

Läs även här: EndocrinologyAdvisor och MedPage Today med ytterligare uppgifter samt en video.

En uppblåst studie från KI om att motverka barnfetma

Publicerat: 2015-03-02 i Kort om studier, Matvanor, Motion
Etiketter:
0

Effectiveness of a Universal Parental Support Programme to Promote Healthy Dietary Habits and Physical Activity and to Prevent Overweight and Obesity in 6-Year-Old Children: The Healthy School Start Study, a Cluster-Randomised Controlled Trial

Objective: To develop and evaluate the effectiveness of a parental support programme to promote healthy dietary and physical activity habits and to prevent overweight and obesity in Swedish children.

Källa: Plos ONE

Min tolkning: Äre nån vits att lära föräldrar att sköta sina barn så att de inte blir feta?

Hur gjorde man, i korthet.

Participants were six-year-old children (n = 243) and their parents. Fourteen pre-school classes were randomly assigned to intervention (n = 7) and control groups (n = 7). The intervention lasted for 6 months and included: 1) Health information for parents, 2) Motivational Interviewing with parents and 3) Teacher-led classroom activities with children. Physical activity was measured by accelerometry, dietary and physical activity habits and parental self-efficacy through a questionnaire. Body weight and height were measured and BMI standard deviation score was calculated. Measurements were conducted at baseline, post-intervention and at 6-months follow-up.

Min tolkning: 243 sexåringar med föräldrar i 14 förskoleklasser deltog, hälften som kontrollgrupp. Försöket pågick i 6 månader och inkluderade 1) Hälsoinfo till föräldrarna 2) Motiverande (?) intervvju med föräldrar 3) Lärarledda aktiviteter för eleverna. Man mätte diverse parametrar före försökets början, fysisk aktivitet under försöket, vid försökets slut efter 6 månader samt ytterligare 6 månader senare.

Av en pedagogiskt väl utformad och genomförd studie ska man kunna lära sig någonting, helst utan att behöva nagelfara varenda detalj. ”En bild säger mer än tusen ord” och man behöver inte mycket statistiskt hallaballo för att påvisa samband som faktiskt finns om man presenterar resultaten som överskådlig grafik. Är sambanden svaga använder man hellre avancerat statistiskt knådande och svåröverskådliga tabeller.

Du kommer inte att hitta en enda graf i denna studie, det närmaste man kommer är ett flödesdiagram över urvalsprocessen. Men mängder av tabeller och text.

Och vad uppnådde man?

In this study we did not find a significant intervention effect on total physical activity, time spent in MVPA or time spent sedentary between the intervention and control groups as a whole.

Min tolkning: Inget.

Fast inte riktigt.

A positive effect was only seen in girls at weekends when activity levels were the lowest.

Min tolkning: Endast under helger, när flickor var som minst aktiva så blev de lite mer aktiva.

…boys showing more sedentary time in the intervention group.

Min tolkning: Pojkarna i interventionsgruppen var slappare på fritiden!

Vad gäller matvanor fanns en statistiskt säker skillnad.

The results from our study showed a significantly higher intake of vegetables (0.26 portions/ day) in the intervention group compared to the control group, and at follow-up the intervention effect was sustained for boys in the intervention group.

Min tolkning: Interventionsgruppen (där man ändrade nå’t) åt o.26 portioner mer grönsaker och skillnaden kvarstod vid försökets slut.

Hur stor är en portion grönsaker? Det är inte helt lätt att finna, men till slut gick det.

Serving_sizes

These results are very encouraging since intake of fruit and vegetables is of great importance for health…

Min tolkning: Resultaten är väldigt uppmuntrande då frukt och grönt är av stor betydelse för hälsan.

Man har ägnat 6 månader åt att påverka barn och föräldrar att ändra matvanor och vad får man ut av det? En ökning av grönsaksätandet med 1/2 dl riven morot eller 1/4 stor tomat eller 3/4 av en broccoli. Jippii!

Här kommer deras slutsatser

It is possible to influence vegetable intake in children and girls’ physical activity through a parental support programme. The programme needs to be intensified in order to increase effectiveness and sustain the effects long-term.

Min tolkning: Det är möjligt att påverka grönsaksätande hos barn samt flickors fysiska aktivitet genom föräldrastöd. Programmet måste intensifieras för att förbättra utfall och långtidseffekt.

Men så kommer något av det mest självgoda någonsin:

These findings are an important contribution to the further development of evidence-based parental support programmes to prevent overweight and obesity in children.

Min tolkning: Dessa upptäckter är ett viktigt bidrag för en fortsatt utveckling av ett ”evidensbaserat” föräldrastöd för att motverka övervikt och fetma bland barn.

Jag har inte kunnat hålla mig från ett cyniskt språkbruk, men studien är alltför uppblåst i förhållande till sitt resultat för att förtjäna annat. Jag tror mig minnas att Einsteins allmänna relativitetsteori drog 2-3 sidor text när han lade fram den, varför är den här längre (19 sidor med referenser)? Och varför har Plos ONE tagit in den? För att den har något med Karolinska Institutet att göra?

Meningslöst fibertjafs

Publicerat: 2015-03-01 i Diabetes, Fibrer, Kort om studier, Matvanor
Etiketter:, ,
0

”Alla” påstår att fibrer i maten är oundgängligt och leder till god hälsa. Ja, inte alla kanske, snarare är det högljudda traditionalister bland dietister och andra kostexperter. Inte att förglömma de matindustrier som tjänar pengar på sådant som annars skulle hamna på tippen när man raffinerar annat.

The patients were randomly assigned to a high-fiber diet group or to an AHA diet group. Participants in the high-fiber group received instruction on increasing their fiber intake to at least 30 g/day. Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol). Neither group was given any instruction on physical activity.

Källa: Diabetes In Control

Studien gäller två olika ingrepp i kosthållningen hos 240 personer med metabolt syndrom, där kontrollgrupp saknas. Det senare är ett större problem för tolkningen än man först tänker sig. I studier på människor måste man ta i beräkning placeboeffekten som på ett svårförklarligt sätt påverkar deltagare i en studie utan att komma från behandlingen självt. Placeboeffekten varierar i storlek från studie till studie men kan ofta utgöra 20-30% av den faktiska behandlingseffekten. En studie utan kontrollgrupp är därför av sekunda kvalitet alldeles oavsett resultat, den kan enbart utgöra en utgångspunkt för att göra vidare forskning och omöjligt utgöra hypotesprövning, möjligen idéskapande. Att studien framhåller sig själv som randomiserad spelar i ljuset av detta föga roll, noll gånger vilken annan siffra som helst blir ändå alltid noll.

De 240 deltagarna var (i genomsnitt) 52 år gamla, 72,1% kvinnor, 87,4% vita och 86.1% hade minst collegeutbildning (eftergymnasialt). Min gissning till det påtagligt sneda urvalet (övervikt av kvinnor och högutbildade) var för att eftersträva hög följsamhet. Man borde kanske istället siktat på sjuksköterskor eller bankkassörer. Fast de senare finns knappt längre.Bild _av_studie

Den ena gruppen tillhölls att äta minst 30 gram fibrer per dag medan den andra uppmanades att följa de något mer komplexa AHA*-råden.

Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol).

Min tolkning för AHA-gruppen: Mer fibrer, individuella mål för mättade fetter samt kalorireduktion, ät fisk två gånger i veckan, minska socker och salt samt begränsa alkohol.

At 12 months, there was no significant difference in the amount of weight lost between the two groups, at 2.1 kg in the high-fiber group (95% confidence interval [CI], 2.9 – 1.3 kg) compared with 2.7 kg (95% CI, 3.5 – 2.0 kg) in the AHA diet group. Moreover, both groups showed improvements in blood pressure, dietary quality, insulin resistance, and fasting plasma insulin levels.

Min tolkning: Efter 12 månader var viktminskningen liten, -2.1 kg för högfibergruppen och -2.9 kg för AHA-gruppen. Skillnaden var inte statistiskt säker ens på den löjligt slappa 5%-nivån där majoriteten av studier vanligtvis håller sig.

Genant nog för högfibergruppen och direkt mot vad dess förespråkare brukar hävda:

There was a trend whereby patients in the high-fiber group were somewhat more likely than those in the AHA diet group to develop diabetes: seven patients in the former group became diabetic vs one patient in the latter.

Min tolkning: I högfibergruppen utvecklade 7 deltagare diabetes (HbA1c >= 6,5% = 47.5 mmol/mol) mot 1 i AHA-gruppen.

 I avsnittet där man redovisar studiens svagheter finns följande:

Definitive conclusions cannot be made about dietary equivalence because the study was powered for superiority.

Jag har inte tidigare stött på begreppet ”powered for superiority” och en stunds googlande har hittills bara lett till text där det används i svårtolkade sammanhang, inte till förklaringar. Min gissning är att studien och det statistiska knådandet i förväg utformats med förutsättning att endera utfallet antogs vara självklart och det andra osannolikt.

Conclusion: The more complex AHA diet may result in up to 1.7 kg more weight loss..

Så utomordentligt fånigt att framhålla den största skillnaden i viktändring mellan grupperna när medeltalet var mesiga 0.6 kg (CI, −0.5 to 1.7 kg). Hur mycket av detta utgjordes av placeboeffekten jag nämnde i tredje stycket?

Jag har inte läst studien i sin helhet och kan därför inte utesluta att den innehåller något vettigt bakom den meningslösa ytan.

*) AHA = American Heart Association

Single-Component Versus Multicomponent Dietary Goals for the Metabolic Syndrome: A Randomized Trial – Abstract

Minskande tillskott av diabetiker typ 2

Publicerat: 2015-02-26 i Diabetes typ 2, Kort om studier, Matvanor
Etiketter:,
0

The prevalence of pharmacologically treated diabetes increased moderately during 8 years of follow-up, while the incidence decreased modestly. This is in contrast to the results reported by most other studies. The total prevalence of diabetes (both pharmacologically and non-pharmacologically treated) in Sweden is relatively low, from a global viewpoint.

Källa: Prevalence and incidence of diabetes mellitus: a nationwide population-based pharmaco-epidemiological study in Sweden, Abstract

Glädjande nog har läkemedelsbehandlad diabetes typ 2 ökat endast måttligt medan nytillkommande minskar något.

A decreasing time trend in incidence for men of 0.6% per year (0.994, 95% CI 0.989–0.999) and for women of 0.7% per year (0.993, 95% CI 0.986–0.999) was observed.

Den observerade minskningen är inte dramatisk i storlek men ett trendbrott så gott som något. Att antalet (”prevalence”) diabetiker typ 2 ändå ökar kan förklaras av att ”vår” förväntade livslängd numera snabbt närmar sig befolkningens normalnivå.

Förv_återst_liv_50

Källa: Behandling av diabetes i ett hundraårigt perspektiv sidan 18. Andra grafer finns, t.ex. en som utgår från 70 års ålder.

Observera hur dramatiskt den förväntade återstående livslängden för en 50-åring ökat från ett par-tre år in på 2000-talet och framåt. Från 26 till 32 år på klart mindre än 10 år! Nu skiljer det bara ett par år upp till riksgenomsnittet och ökar otroligt snabbt.

Variationer från medelvärdet finns naturligtvis och illustreras av de två prickade linjerna. Medelvärdet ligger väldigt nära bästa utfallet vilket får mig att tro att det bara är ett fåtal personer som drar den återstående förväntade livslängden neråt.

– Att vi får allt färre insjuknanden i diabetes är väldigt positivt, men också paradoxalt eftersom förekomsten av övervikt och fetma blir vanligare i samhället, vilket i sig ökar risken för diabetessjukdom. Exakt vad den minskade diabetsförekomsten beror på vet vi inte ännu, men sannolikt handlar det om en kombination av friskfaktorer i form av bra kost och aktiv livsföring i befolkningen som kompenserar för de ökade risker som övervikt och fetma medför, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin, Umeå universitet, som är en av studieförfattarna.

Källa: Pressmeddelande från Umeå Universitet

”…bra kost..” låter inte fel i mina öron, finns kanske ett möjligt tidssamband mellan när LCHF gjorde sitt intåg i våra medvetanden och den förväntade livslängden började sin sanslösa ökning enligt grafen ovan.

Däremot är professorn kvar i gammeltänk när han skyller övervikt och fetma som orsak till diabetes typ 2. Sambandet är sannolikt det omvända, en begynnande diabetesutveckling börjar med minskad förmåga att använda kolhydrater som energikälla, glukosnivån i blodet driver fram mer insulin som i sin tur ökar fettlagringen med övervikt och fetma som resultat. Till slut diagnosticeras diabetes typ 2, läkaren ser en överviktig eller fet patient framför sig och drar snabbt slutsatsen att ordningsföljden är den motsatta.

Politiker lovordar sänkta bidrag för tjocka som vägrar behandling

Publicerat: 2015-02-18 i Matvanor, Motion
0

Politiker lovordar sänkta bidrag för tjocka som vägrar behandling

Storbritanniens premiärminister David Cameron föreslår att överviktiga som inte kan arbeta ska få minskat bidrag om de inte går med på behandling. Förslaget applåderas av Uppsalas kommunalråd Stefan Hanna (C). ”Jag säger inte att man måste bli helt frisk men man måste fan försöka.” 

Källa: Netdoktorpro

Netdoktorpro

Antag att det är råd av typen ”ät mindre och spring mer”, eventuellt i kombination med ”man kan banta med hallonbåtar” som gör uppgiften oöverstiglig.

Hur mycket ”tränar” egentligen en person med t.ex. 50 kg övervikt bara genom att vara vardagsaktiv? Den nyfikne kan ju kränga på sig en 50 kg viktväst/ryggsäck och leva med den en vecka. Dag som natt.

Tack E för tipset

Äldre inlägg
Senare inlägg