Effectiveness of a Universal Parental Support Programme to Promote Healthy Dietary Habits and Physical Activity and to Prevent Overweight and Obesity in 6-Year-Old Children: The Healthy School Start Study, a Cluster-Randomised Controlled Trial

Objective: To develop and evaluate the effectiveness of a parental support programme to promote healthy dietary and physical activity habits and to prevent overweight and obesity in Swedish children.

Källa: Plos ONE

Min tolkning: Äre nån vits att lära föräldrar att sköta sina barn så att de inte blir feta?

Hur gjorde man, i korthet.

Participants were six-year-old children (n = 243) and their parents. Fourteen pre-school classes were randomly assigned to intervention (n = 7) and control groups (n = 7). The intervention lasted for 6 months and included: 1) Health information for parents, 2) Motivational Interviewing with parents and 3) Teacher-led classroom activities with children. Physical activity was measured by accelerometry, dietary and physical activity habits and parental self-efficacy through a questionnaire. Body weight and height were measured and BMI standard deviation score was calculated. Measurements were conducted at baseline, post-intervention and at 6-months follow-up.

Min tolkning: 243 sexåringar med föräldrar i 14 förskoleklasser deltog, hälften som kontrollgrupp. Försöket pågick i 6 månader och inkluderade 1) Hälsoinfo till föräldrarna 2) Motiverande (?) intervvju med föräldrar 3) Lärarledda aktiviteter för eleverna. Man mätte diverse parametrar före försökets början, fysisk aktivitet under försöket, vid försökets slut efter 6 månader samt ytterligare 6 månader senare.

Av en pedagogiskt väl utformad och genomförd studie ska man kunna lära sig någonting, helst utan att behöva nagelfara varenda detalj. ”En bild säger mer än tusen ord” och man behöver inte mycket statistiskt hallaballo för att påvisa samband som faktiskt finns om man presenterar resultaten som överskådlig grafik. Är sambanden svaga använder man hellre avancerat statistiskt knådande och svåröverskådliga tabeller.

Du kommer inte att hitta en enda graf i denna studie, det närmaste man kommer är ett flödesdiagram över urvalsprocessen. Men mängder av tabeller och text.

Och vad uppnådde man?

In this study we did not find a significant intervention effect on total physical activity, time spent in MVPA or time spent sedentary between the intervention and control groups as a whole.

Min tolkning: Inget.

Fast inte riktigt.

A positive effect was only seen in girls at weekends when activity levels were the lowest.

Min tolkning: Endast under helger, när flickor var som minst aktiva så blev de lite mer aktiva.

…boys showing more sedentary time in the intervention group.

Min tolkning: Pojkarna i interventionsgruppen var slappare på fritiden!

Vad gäller matvanor fanns en statistiskt säker skillnad.

The results from our study showed a significantly higher intake of vegetables (0.26 portions/ day) in the intervention group compared to the control group, and at follow-up the intervention effect was sustained for boys in the intervention group.

Min tolkning: Interventionsgruppen (där man ändrade nå’t) åt o.26 portioner mer grönsaker och skillnaden kvarstod vid försökets slut.

Hur stor är en portion grönsaker? Det är inte helt lätt att finna, men till slut gick det.

Serving_sizes

These results are very encouraging since intake of fruit and vegetables is of great importance for health…

Min tolkning: Resultaten är väldigt uppmuntrande då frukt och grönt är av stor betydelse för hälsan.

Man har ägnat 6 månader åt att påverka barn och föräldrar att ändra matvanor och vad får man ut av det? En ökning av grönsaksätandet med 1/2 dl riven morot eller 1/4 stor tomat eller 3/4 av en broccoli. Jippii!

Här kommer deras slutsatser

It is possible to influence vegetable intake in children and girls’ physical activity through a parental support programme. The programme needs to be intensified in order to increase effectiveness and sustain the effects long-term.

Min tolkning: Det är möjligt att påverka grönsaksätande hos barn samt flickors fysiska aktivitet genom föräldrastöd. Programmet måste intensifieras för att förbättra utfall och långtidseffekt.

Men så kommer något av det mest självgoda någonsin:

These findings are an important contribution to the further development of evidence-based parental support programmes to prevent overweight and obesity in children.

Min tolkning: Dessa upptäckter är ett viktigt bidrag för en fortsatt utveckling av ett ”evidensbaserat” föräldrastöd för att motverka övervikt och fetma bland barn.

Jag har inte kunnat hålla mig från ett cyniskt språkbruk, men studien är alltför uppblåst i förhållande till sitt resultat för att förtjäna annat. Jag tror mig minnas att Einsteins allmänna relativitetsteori drog 2-3 sidor text när han lade fram den, varför är den här längre (19 sidor med referenser)? Och varför har Plos ONE tagit in den? För att den har något med Karolinska Institutet att göra?

Nurture is more important than nature in childhood obesity, study finds

BMJ 2015; 350 doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.h817

Min tolkning: Rubriken är en lek med ord som innebär att ett barns uppväxtmiljö och föräldrarnas skötsel är viktigare än arvet.

Idag söker man ständigt efter s.k. riskgener och ger gärna ett intryck av att nyckeln till en god framtid ligger där. Ett kortfattat abstract till denna studie har en avvikande mening:

A study comparing the weight of biological and adopted children to that of their parents has found that lifestyles, rather than genes, are primarily responsible for the children being overweight.  

The researchers, from the Centre for Economic Performance at the London School of Economics and Political Science, concluded that policies to influence parents’ lifestyles could help to tackle overweight in children.

Det är alltså uppväxtmiljö och föräldrarnas livsstil snarare än deras gener som påverkar om barnen blir överviktiga/feta. Förvånar mig inte ett vitten. Vi har vid rätt många tillfällen besökt amerikanska snabbmatställen där samtliga i familjen är smällfeta. Man ser knappt någon smal förälder med feta barn.

Fat_Americans_sue_fast_food_firms

Gammal nyhet från 2002 

”I always thought it was good for you. I never thought there was anything wrong with it,” he said.

Min tolkning: Jag trodde hela tiden att det var bra för mig. Aldrig att det kunde vara något fel.

När man nämner ketoner i närheten av traditionellt skolade diabetesexperter kommer reaktionen närmast reflexmässigt, ”…ketoner är livsfarliga…”. Här ska jag inte närmare gå igenom hur ketoner bildas och används i ämnesomsättningen.

Den oreglerade och farliga diabetiska ketoacidosen hos diabetiker typ 1 som ej har/får insulin ger brist på reglering av hormonet glukagon som i sin tur drar igång en hämningslös fettmetabolism som inte slutar trots att blodet översvämmas av helt normala energibärare i onormala mängder, en slags metabol härdsmälta.

Den ketonbildning som vi LCHF-are gärna eftersträvar är något helt annat, den är väl reglerad och avsikten är att styra energiförbrukningen att höja utnyttjandet av fett från såväl mat som lagrad fettväv. En följd av detta är att vi har väsentligt större energireserver till vårt förfogande och inte blir tvärhungriga som kolhydratkonsumenter tenderar bli. En annan fördel är att man utan större problem börjar gå ner i vikt, för många något eftersträvansvärt.

Så finns det ytterligare fördelar som utforskas i följande studie:

The ketone metabolite β-hydroxybutyrate blocks NLRP3 inflammasome-mediated inflammatory disease.

Abstract The ketone bodies β-hydroxybutyrate (BHB) and acetoacetate (AcAc) support mammalian survival during states of energy deficit by serving as alternative sources of ATP. BHB levels are elevated by starvation, caloric restriction, high-intensity exercise, or the low-carbohydrate ketogenic diet. Prolonged fasting reduces inflammation; however, the impact that ketones and other alternative metabolic fuels produced during energy deficits have on the innate immune response is unknown.

Min tolkning: Ketonkropparna BHB och AcAc medverkar till överlevnad i tider av energiunderskott* genom att fungera som alternativa källor till ATP-bildning. BHB ökar vid svält, kaloribrist (”svältbantning”), högintensiv fysisk belastning eller lågkolhydrat/ketogen kost. Långvarig fasta reducerar inflammationer, däremot är ketoner eller alternativa metabola energikällors inverkan vid energiunderskott på immunförsvaret okänt.

ATP, Adenosintrifosfat, är kroppens faktiska energivaluta, det som faktiskt driver oss i ringaste rot. Glöm fett, protein och kolhydrater, det är främmande valutor som måste växlas in i cellernas mitokondrier till ATP. I varje givet ögonblick har vi i storleksordningen bara ett par kcal ATP tillgängligt i hela kroppen, men det nybildas i rasande takt så snart det krävs. Under ett dygn förbrukar den ordinärt aktive ungefär lika många kilo ATP som halva kroppsvikten!

En ”mellanvaluta” av fett/fettsyror på väg mot ATP är ketonerna β-hydroxybutyrate (BHB) och acetoacetate (AcAc)

Beta-hydroxybutyrat

Lägg gärna märke till en nyans i sättet att skriva, nu talar man om ”…the low-carbohydrate ketogenic diet…”. Hade studien publicerats bara något år tidigare så slår jag vad om att man bara skrivit ketogenic diet.

Sedan följer ett antal tämligen komplicerade samband man observerat mellan hur diverse inflammatoriskt associerade ämnen dämpas av BHB och allt utmynnar i följande slutsats:

Our findings suggest that the anti-inflammatory effects of caloric restriction or ketogenic diets may be linked to BHB-mediated inhibition of the NLRP3 inflammasome.

Min tolkning: Vi finner att den antiinflammatoriska effekten av kalorestriktion och ketogen kost kan härledas till BHB:s dämpande inverkan på NLRP3.

Behöver jag påminna om att en strikt LCHF-kost, gärna i kombination med 5:2 eller liknande ätmönster gynnar uppkomsten av ketoner?


Källa: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25686106

*) Märk väl att detta ”energiunderskott” endast uppkommer om man minskar kolhydratmängden i maten eller att muskel- och leverglykogenet blir lågt. Detta innebär på intet sätt att kroppen lider av energibrist, få friska människor utanför jordens svältområden har absolut energibrist. Möjligen kan man känna varierande nivåer av hunger.

”Alla” påstår att fibrer i maten är oundgängligt och leder till god hälsa. Ja, inte alla kanske, snarare är det högljudda traditionalister bland dietister och andra kostexperter. Inte att förglömma de matindustrier som tjänar pengar på sådant som annars skulle hamna på tippen när man raffinerar annat.

The patients were randomly assigned to a high-fiber diet group or to an AHA diet group. Participants in the high-fiber group received instruction on increasing their fiber intake to at least 30 g/day. Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol). Neither group was given any instruction on physical activity.

Källa: Diabetes In Control

Studien gäller två olika ingrepp i kosthållningen hos 240 personer med metabolt syndrom, där kontrollgrupp saknas. Det senare är ett större problem för tolkningen än man först tänker sig. I studier på människor måste man ta i beräkning placeboeffekten som på ett svårförklarligt sätt påverkar deltagare i en studie utan att komma från behandlingen självt. Placeboeffekten varierar i storlek från studie till studie men kan ofta utgöra 20-30% av den faktiska behandlingseffekten. En studie utan kontrollgrupp är därför av sekunda kvalitet alldeles oavsett resultat, den kan enbart utgöra en utgångspunkt för att göra vidare forskning och omöjligt utgöra hypotesprövning, möjligen idéskapande. Att studien framhåller sig själv som randomiserad spelar i ljuset av detta föga roll, noll gånger vilken annan siffra som helst blir ändå alltid noll.

De 240 deltagarna var (i genomsnitt) 52 år gamla, 72,1% kvinnor, 87,4% vita och 86.1% hade minst collegeutbildning (eftergymnasialt). Min gissning till det påtagligt sneda urvalet (övervikt av kvinnor och högutbildade) var för att eftersträva hög följsamhet. Man borde kanske istället siktat på sjuksköterskor eller bankkassörer. Fast de senare finns knappt längre.Bild _av_studie

Den ena gruppen tillhölls att äta minst 30 gram fibrer per dag medan den andra uppmanades att följa de något mer komplexa AHA*-råden.

Participants in the AHA diet group received instruction on increasing fiber intake, adhering to individualized goals for caloric and saturated fat intake, and following other practices recommended in the guidelines (e.g., eating fish twice weekly, minimizing sugar and sodium intake, and limiting alcohol).

Min tolkning för AHA-gruppen: Mer fibrer, individuella mål för mättade fetter samt kalorireduktion, ät fisk två gånger i veckan, minska socker och salt samt begränsa alkohol.

At 12 months, there was no significant difference in the amount of weight lost between the two groups, at 2.1 kg in the high-fiber group (95% confidence interval [CI], 2.9 – 1.3 kg) compared with 2.7 kg (95% CI, 3.5 – 2.0 kg) in the AHA diet group. Moreover, both groups showed improvements in blood pressure, dietary quality, insulin resistance, and fasting plasma insulin levels.

Min tolkning: Efter 12 månader var viktminskningen liten, -2.1 kg för högfibergruppen och -2.9 kg för AHA-gruppen. Skillnaden var inte statistiskt säker ens på den löjligt slappa 5%-nivån där majoriteten av studier vanligtvis håller sig.

Genant nog för högfibergruppen och direkt mot vad dess förespråkare brukar hävda:

There was a trend whereby patients in the high-fiber group were somewhat more likely than those in the AHA diet group to develop diabetes: seven patients in the former group became diabetic vs one patient in the latter.

Min tolkning: I högfibergruppen utvecklade 7 deltagare diabetes (HbA1c >= 6,5% = 47.5 mmol/mol) mot 1 i AHA-gruppen.

 I avsnittet där man redovisar studiens svagheter finns följande:

Definitive conclusions cannot be made about dietary equivalence because the study was powered for superiority.

Jag har inte tidigare stött på begreppet ”powered for superiority” och en stunds googlande har hittills bara lett till text där det används i svårtolkade sammanhang, inte till förklaringar. Min gissning är att studien och det statistiska knådandet i förväg utformats med förutsättning att endera utfallet antogs vara självklart och det andra osannolikt.

Conclusion: The more complex AHA diet may result in up to 1.7 kg more weight loss..

Så utomordentligt fånigt att framhålla den största skillnaden i viktändring mellan grupperna när medeltalet var mesiga 0.6 kg (CI, −0.5 to 1.7 kg). Hur mycket av detta utgjordes av placeboeffekten jag nämnde i tredje stycket?

Jag har inte läst studien i sin helhet och kan därför inte utesluta att den innehåller något vettigt bakom den meningslösa ytan.


*) AHA = American Heart Association

Single-Component Versus Multicomponent Dietary Goals for the Metabolic Syndrome: A Randomized Trial – Abstract

The prevalence of pharmacologically treated diabetes increased moderately during 8 years of follow-up, while the incidence decreased modestly. This is in contrast to the results reported by most other studies. The total prevalence of diabetes (both pharmacologically and non-pharmacologically treated) in Sweden is relatively low, from a global viewpoint.

Källa: Prevalence and incidence of diabetes mellitus: a nationwide population-based pharmaco-epidemiological study in Sweden, Abstract

Glädjande nog har läkemedelsbehandlad diabetes typ 2 ökat endast måttligt medan nytillkommande minskar något.

A decreasing time trend in incidence for men of 0.6% per year (0.994, 95% CI 0.989–0.999) and for women of 0.7% per year (0.993, 95% CI 0.986–0.999) was observed.

Den observerade minskningen är inte dramatisk i storlek men ett trendbrott så gott som något. Att antalet (”prevalence”) diabetiker typ 2 ändå ökar kan förklaras av att ”vår” förväntade livslängd numera snabbt närmar sig befolkningens normalnivå.

Förv_återst_liv_50

Källa: Behandling av diabetes i ett hundraårigt perspektiv sidan 18. Andra grafer finns, t.ex. en som utgår från 70 års ålder.

Observera hur dramatiskt den förväntade återstående livslängden för en 50-åring ökat från ett par-tre år in på 2000-talet och framåt. Från 26 till 32 år på klart mindre än 10 år! Nu skiljer det bara ett par år upp till riksgenomsnittet och ökar otroligt snabbt.

Variationer från medelvärdet finns naturligtvis och illustreras av de två prickade linjerna. Medelvärdet ligger väldigt nära bästa utfallet vilket får mig att tro att det bara är ett fåtal personer som drar den återstående förväntade livslängden neråt.

– Att vi får allt färre insjuknanden i diabetes är väldigt positivt, men också paradoxalt eftersom förekomsten av övervikt och fetma blir vanligare i samhället, vilket i sig ökar risken för diabetessjukdom. Exakt vad den minskade diabetsförekomsten beror på vet vi inte ännu, men sannolikt handlar det om en kombination av friskfaktorer i form av bra kost och aktiv livsföring i befolkningen som kompenserar för de ökade risker som övervikt och fetma medför, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin, Umeå universitet, som är en av studieförfattarna.

Källa: Pressmeddelande från Umeå Universitet

”…bra kost..” låter inte fel i mina öron, finns kanske ett möjligt tidssamband mellan när LCHF gjorde sitt intåg i våra medvetanden och den förväntade livslängden började sin sanslösa ökning enligt grafen ovan.

Däremot är professorn kvar i gammeltänk när han skyller övervikt och fetma som orsak till diabetes typ 2. Sambandet är sannolikt det omvända, en begynnande diabetesutveckling börjar med minskad förmåga att använda kolhydrater som energikälla, glukosnivån i blodet driver fram mer insulin som i sin tur ökar fettlagringen med övervikt och fetma som resultat. Till slut diagnosticeras diabetes typ 2, läkaren ser en överviktig eller fet patient framför sig och drar snabbt slutsatsen att ordningsföljden är den motsatta.

Glutenintolerans och celiaki

Publicerat: 2015-02-23 i Gluten, IBS
Etiketter:, , ,

Gluten är en grupp proteiner som finns i vete, korn och råg. Det ger degen sammanhållning som tillåter den att jäsa ordentligt vilket ger brödet en tilltalande spänst. Genom mycket medveten förädling, som tog fart under tidigt 50-tal, har gluteninnehållet i mjöl ökat avsevärt till bageriindustrins glädje.

För en inte obetydlig andel svenskar, 2-3%, innebär gluten att tarmens förmåga att ta upp näringsämnen försämras. Detta kallas celiaki, likvärdigt med en allergisk reaktion. För dessa är det endast total avhållsamhet som gäller. En mildare variant går under beteckningen glutenintolerans som kan motverkas genom att äta mindre mängd spannmålsprodukter.

Dagens matsnackis i media gäller glutenfritt. Svenska Dagbladet har tre artiklar:

Forskare: Kolhydrater är boven – inte gluten

En liten australiensisk studie satte år 2011 fart på den glutenfria trenddieten som plötsligt omfamnades även av människor utan sjukdomen celiaki. Två år senare rapporterade samma forskare att deras första resultat var fel. Det tycks snarare vara kolhydrater som orsakar besvären.

Glutenfri bagare: ”Det här är ett helt annat sätt att tänka”

På det glutenfria bageriet Friends of Adam vid Hornstulls strand i Stockholm fylls ugnarna av bröd och bakverk helt utan vete, laktos och palmolja. Med två glutenintoleranta i familjen insåg grundaren Karin Moberg bristen på goda glutenfria alternativ.

Läkare dömer ut modediet

Försäljningen av glutenfria matvaror slår rekord. Men bara de 2–3 procent av befolkningen som lider av sjukdomen celiaki behöver undvika veteproteinet av hälsoskäl, hävdar Sveriges ledande expert på området. Tvärtom kan en glutenfri kost göra det svårare för läkare att upptäcka celiaki.

Den ledande experten i sista artikeln är Umeåläkaren Anneli Ivarsson som i en artikel den 2 oktober 2014 uttalade sig om glutenråd till spädbarn:

– Vi i Sverige har mer glutenintolerans än någonstans i västvärlden och en bidragande orsak skulle kunna vara att vi äter onödigt mycket mat med gluten under livet i stort. Dessutom häller bageriindustrin ofta extra glutenpulver i degen för att den ska bli fluffigare. Det känns väldigt onödigt och skulle kunna vara en bidragande orsak till varför vi har så hög förekomst av glutenintolerans just i Sverige, säger hon.

Källa SvT

Lyssna även på inslaget i morgonens riksradionyheter.

För de som misstänker att gluten är ett problem så är den enklaste åtgärden att radikalt undvika mjölmat, även de surrogatprodukter som kallas glutenfria. På så sätt minskar sannolikt även den IBS (”orolig och gasig mage”) som nämns i den första SvD-länken ovan. Eventuell kritik att detta skulle innebära en allvarlig inskränkning i näringsintaget är ogrundat och beror förmodligen på en mångårig indoktrinering i att vi skall ”äta varierat och balanserat”.

Krävs omfattande vetenskaplig dokumentation om gluten så bör det även gälla andra kostråd.

Kolesterolkritiken sprider sig

Publicerat: 2015-02-22 i Kolesterol
Etiketter:,

Kolesterolkritiken som jag nyss bloggade om sprider sig som en löpeld.

ScienceDaily,  EurekAlert,  ZeeNews,  EmaxHealth,  Business Standard,  Engineering Evil,  topix,  Alternative News Ntwork,  ht Syndication,  UK News (Daily Mail),  Daily Mail,  iMagazine,  Health.India,  Medicalxpress,  Disabled World,  A1PAKISTAN,  Mainenewsonline,  The Siasat Daily,  The Free Press,  Finlandia Pharmacy & Natural Health Centre,  Indo Asian News Service ,  New Scientist Magzine,  eScience News,  StoneHearthNews,  The Edge,  OrlandoIndian

Statins, the cholesterol-lowering drugs prescribed to prevent heart attacks, are not as effective nor as safe as we have been led to believe, researchers say. Statins produce a dramatic reduction in cholesterol levels, but have failed to substantially improve cardiovascular outcomes, they add, stating that ‘statistical deception’ has been used to inflate claims about their effectiveness.

Källa: Science Daily

Statiner, ”kolesterolsänkande” preparat, förefaller ha mycket stora och positiva effekter på hjärtsjukdomar. Beroende på vilken artikel du läser så kan de minska risken för insjuknande och eventuellt död med flera tiotals procent jämfört med obehandlade. Men för att få en rättvisande bild måste man backa ett par steg och betrakta helheten.

Det är skillnad på absolut risk och relativ risk. Låt säga att vi betraktar något som under en viss tidsperiod inträffar hos 3% av obehandlade personer men 1.9% av behandlade. Den absoluta risken sjunker 1.1%, inte obetydligt men knappast dramatiskt heller. Om du nu skulle vilja sälja den ganska kraftlösa drogen, hur skulle du då förfara?

Fokusera på det möjligt positiva, bortse från och/eller förneka resten. Om 30 obehandlade personer av 1000 (från exemplet ovan) råkar ut för något obehagligt och 19 behandlade av 1000 så är den relativa risken ”bara” 19/30 ungefär 64% vilket kan även kan ses som en risksänkning med fantastiska 36%! Självklart har företagets PR-avdelning mycket lättare att sälja in en risksänkning med 36% än 1.1%, eller hur? Men den faktiska risken för Medelsvensson minskar trots allt ”bara” från 3% till 1.9%.

Men i den verkliga världen finns även baksidor, de oönskade som vanligen kallas biverkningar. Där är medicinindustrins PR-avdelningar inte fullt så aktiva, åtminstone inte förrän de tvingas ut på arenan för att försvara företaget.

Bland påvisade negativa följder av statiner finns bland annat cancer, grå starr, diabetes, negativ inverkan på nervsystem samt muskler. En del av dessa tar lång tid att utveckla och nödvändiga statinförsök anses vara färdiga innan en del av dem märks.

Nevertheless, studies have shown a greater incidence of cancer in people who take statins, and one long-term study demonstrated a dramatic increase in the incidence of breast cancer among women who had used statins for more than 10 years.

Much of the epidemiological data underpinning the government’s dietary advice comes from studies run by Harvard’s school of public health. In 2011, directors of the National Institute of Statistical Sciences analyzed many of Harvard’s most important findings and found that they could not be reproduced in clinical trials.

It’s no surprise that longstanding nutritional guidelines are now being challenged.

Källa: The New York Times

Harvard’s school of public health har haft ett enormt inflytande på kostråd i USA och därmed även resten av världen. Om det nu stämmer att deras bakgrundsdata inte kan återskapas i kliniska försök så är det inget mindre än en skandal som måste få följder.

The Big Fat Surprise

Den som under några år har följt kostdebatten i kölvattnet av LCHF märker säkert att många av de ledande traditionalisterna (de som baserar sig på Livsmedelsverket, Nordiska näringsrekommendationer och därmed i stort även Harvard School of Public Health) gradvis har tystnat. ”Faktarutor” i anslutning till tidningsartiklar finns inte längre för att tillrättalägga påståenden. Redan efter ett par år började TV- och radiojournalister att kunna säga LCHF utan att staka sig. Claude Marcus och Elisabeth Rothenberg (Dietisternas Riksförbunds ordförande) märks knappt längre. Om det beror på att de avböjer deltagande eller om media inte längre bryr sig är svårt att veta. En av de uthålligaste, ”livsstilsprofessorn” Mai-Lis Hellenius, är också märkbart omärkbar. En av de gamla dinosaurierna, Stephan Rössner, dyker emellertid upp då och då men mer i roll som ståuppare.

Jag läser boken ovan, en detaljerad historik över hur tro och snöd vinning snarare än vetenskap och förnuft kom att få ett fullständigt oproportionerligt inflytande över vad som står på våra bord. I och med informationsspridning via Internet ökar ”våra” möjligheter att kritisera och påverka från i stort sett noll till närapå allt.

Uncertain science should no longer guide our nutrition policy. Indeed, cutting fat and cholesterol, as Americans have conscientiously done, may have even worsened our health. In clearing our plates of meat, eggs and cheese (fat and protein), we ate more grains, pasta and starchy vegetables (carbohydrates). Over the past 50 years, we cut fat intake by 25 percent and increased carbohydrates by more than 30 percent, according to a new analysis of government data. Yet recent science has increasingly shown that a high-carb diet rich in sugar and refined grains increases the risk of obesity, diabetes and heart disease — much more so than a diet high in fat and cholesterol.

Experten: Handsprit är som vigvatten

Mitt i influensatider är det många som spritar händerna lite extra. Helt meningslöst, menar bakteriologen Agnes Wold. Hon kallar handspriten för vår tids vigvatten. ”Man tror att det hjälper mot allt, men det är bara magiskt tänkande.”

Källa: Netdoktorpro

Netdoktorpro

Säger en hel del om både handsprit och vigvatten.

– Flera allergier och autoimmuna sjukdomar kan bero på att immunförsvaret fått för lite stimulans tidigt i livet. Det är viktigt att människor byter bakterier med varandra, handspriten hör bara hemma inom sjukvården, säger Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, till SVT.