En kolloid (gr. kolloid, ”lim”) är ett system där ett ämne är finfördelat (dispergerat) i ett annat, och det finfördelade ämnets partiklar har åtminstone i någon dimension en storlek mellan en nanometer och en mikrometer.*
Källa: Wikipedia
Silveratomen är knappt 150 pm = 0,15 nanometer, silverjonens storlek skiljer sig förmodligen inte nämnvärt och fyller inte storlekskriteriet, det går dessutom aldrig aldrig åstadkomma en tillräckligt stor ”klump” silverjoner, på grund av sina lika laddningar stöter de bort varandra.
- En smal ljusstråle i genomsynliga kolloider sprids som i dimma och visar att det är partiklar.
- Partiklarna i en kolloid sedimenterar inte (faller till botten), de svävar omkring.
Kolloidkemin kallas ofta en bortglömd del av kemin. Man stöter dock dagligen på kolloidala material i vardagslivet – smör, mjölk, grädde, rök, dimma, asfalt, bläck, gelatin och blod.
Ion Silvers produkt Ionosil (kollodialt silver) marknadsförs som 90% silverjoner, resten partiklar. Då den domineras av silverjoner (90% Ag+, dock i liten mängd) kan den liknas vid oerhört kraftigt utspätt silvernitrat. (100% av silvret som Ag+). Det sista påståendet om silvernitrat är kontroversiellt bland anhängarna, men jag återkommer till det framöver.
Jag hoppas att den som upptäcker fel i det jag skriver kommenterar eller mailar till erik(dot)matfrisk(at)gmail.com.
Tidigare i ämnet: Silver – Del 1, grundläggande kemi, Silver – del 2, hur farligt/ofarligt är ett ämne?, Silver – del 3, utspädningseffekten
Fortsättning följer.
Överkurs, enbart för nördar: Ett av skälen (det finns fler) för att partiklar i en kolloid svävar omkring beror på Brownska rörelser.
- Enskilda molekyler i lösningsmedlet har egenrörelser (rörelseenergi) som tillsammans definierar ämnets temperatur och tryck (om det är en gas).
- Ett ämnes uppmätta temperatur är beroende av medelvärdet av dess molekylers rörelseenergi.
- Slumpen gör att vissa av ämnets molekyler (momentant!) kan ha väsentligt lägre eller högre hastigheter än medelvärdet.
- Slumpen gör att en enskild partikel kan träffas ”hårdare” på ena sidan, antingen av molekyler med högre hastighet och/eller att fler knuffar i en riktning.
- De matematiska förklaringarna är oerhört mycket mer komplicerade än detta.
Effekten blir att de små partiklarna ständigt är i rörelse även om det krävs mikroskop för att alls märka det. Dessa rörelser var ett av de avgörande observationerna som, när den kunde förklaras, lade grunden till att den moderna atomteorin.
*) 1 nanometer, nm, är 10-9 meter = 0,000 000 001 meter, 1 mikrometer (µm) är 10-6 meter = 0,000 001 meter.
I jämförelse: ”Huvudhårens tjocklek är genomsnittligt 60 µm och upp till 100 µm…” Källa: Karolinska Institutet
MatFrisk Blogg 