Silver – del 5, Är det ”farligt”?

Publicerat: 2016-10-03 i Kemi, kolloidalt silver, silver
Etiketter:, , , , ,

IONOSIL får ej längre marknadsföras som ett kosttillskott men även fortsättningsvis som vattenreningspreparat.

escherichiacoliBlanda två teskedar IONOSIL per liter dricksvatten du vill desinficera. Skaka om och låt stå 15 minuter. Vattnet är sedan klart att drickas. Anledningen till att man väntar 15 minuter är för att ge de relativt långsamverkande silverjonerna den tid de behöver för att utföra sitt arbete. Vattnet är sedan (om det inte återinfekteras) oftast bakteriefritt i många veckor.

Källa: Ion Silver, bilden från Wikipedia

 

IONOSIL innehåller, enligt Ion Silver, 10 ppm silver varav 9 ppm i form av de aktiva silverjonerna (Ag+).

  • ppm är ett mått på andelen av något relativt något annat och står för ”parts per million”, delar per miljon.

Illustration av vad 1 ppm innebär: Säg att Sveriges befolkning är 10 miljoner människor, 1 ppm av dessa skulle då innebära 10 personer, ett fotbollslag med en utvisad.

När IONOSIL späds enligt instruktion sjunker andelen aktiva silverjoner till 1/100. (2 teskedar = 10 ml i 1000 ml vatten). Koncentrationen av de aktiva silverjonerna sjunker då från 9 ppm till 0,09 ppm. I exemplet med Sveriges befolkning och fotbollslaget är vi då nere under 1 spelare i hela landet!

  • Är det rimligt att tycka att en så liten koncentration är ”relativt långsamverkande” när den effektivt nedkämpar bakterier på 15 minuter?
  • Alternativt: Är silver i jonform dödligt inom 15 minuter för bakterier även i så extremt låga koncentrationer som under 1 del per 10 miljoner delar vatten?

Jag antar att du ser den tydliga skillnaden mellan tämligen harmlösa partiklar och de aktiva joner (Ag+) som står för den renande effekten? Är då ”silver” ofarligt eller extremt dödligt?

Min åsikt om silverjoner som vattenrenare:

  • De är effektiva redan i låga doser då de elektriskt laddade silverjonerna gärna binder till ämnen med asymmetriska laddningar som är typiska för mer komplicerade molekyler som proteiner. De hålls till stor del samman med just sådana elektriska laddningar men förlorar hela eller delar av sin funktion med silverjonen som ett påhäng. Även små organismer som t.ex. bakterier påverkas kraftigt.
  • Så länge silverjoner ”klibbar fast” vid något eller bildar en ny molekyl med en annan kemikalie så är de i praktiken ute ur leken och i stort sett harmlösa.

Jag hoppas att den som upptäcker fel i det jag skriver kommenterar eller mailar till erik(dot)matfrisk(at)gmail.com.

Tidigare i ämnet: Silver – Del 1, grundläggande kemi,  Silver – del 2, hur farligt/ofarligt är ett ämne?,  Silver – del 3, utspädningseffekten,  Silver – del 4, Vad är en kolloid?

Fortsättning följer.

Annonser
kommentarer
  1. bengtnilsson523 skriver:

    Jag frågade IONSIL varför inte alla bakterier dör i tarmarna (när det är så effektivt som vattenrenare) och fick återigen ett långt svar:

    Många som oroas över hur ett användande av kolloidalt silver påverkar oss, är oroliga över hur silver påverkar de goda tarmbakterierna. Studier visar faktiskt att silverjonerna i produkten inte påverkar de goda tarmbakterierna acidofilus och bifidus överhuvudtaget. Detta beror på att dessa grampositiva mjölksyrabakterier har en tjockare cellvägg än de patogena gramnegativa bakterier man vill åt. Det är mycket där skillnaden ligger. En amerikansk tillverkare av kolloidalt silver har gjort en studie som verifierar detta.

    http://lifesilver.com/facts/VIRIDIS_Probiotic_report.pdf

    Andra källor har samma erfarenhet – ”Former teacher of physics and chemistry, Howard Mitchell of Virginia, recently conducted a series of experiments with colloidal silver. He found that colloidal silver has no effect on acidophilus, the ”good bacteria” found in the stomach. Mitchell used concentrations forty times higher than what might be expected to destroy other forms of bacteria. It shows that even in large dosages, the intestinal flora will flourish. In fact, there is speculation that the silver ions may be advantageous in stimulating a vigorous growth of beneficial bacteria, helping to boost the immune system.”

    Även om de goda bakterierna skulle ha påverkats av silvret, så är det så små mängder silver det handlar om som når ner till området där de goda bakterierna finns. Därför påverkas inte den stora mängd goda bakterier som finns i tarmen. Silverjoner behöver även en kolloidal miljö i form av t ex blod eller intracellulär och extracellulär cellvätska för att fungera. När det handlar om en tarm som kantas av stora bakteriesamlingar, så kan inte silvret penetrera det tjocka plack med bakterier som befolkar tarmens insida. Detta är ännu en anledning till att dessa små mängder kolloidalt silver inte har någon negativ effekt på de goda tarmbakterierna.

    Däremot så finns det mycket som talar för att kolloidalt silver kan hjälpa de goda tarmbakterierna genom att undanröja patogena bakteriestammar, som efter olika antibiotikakurer vuxit till sig alldeles för mycket – och mer eller mindre konkurrerat ut de goda bakteriestammarna. Många vittnar om en bättre effekt än till och med många probiotiska preparat och får ofta hjälp med långvariga diarréer och andra magbesvär.

    För att nå så långt ner i tarmen som möjligt brukar användare blanda ut någon matsked kolloidalt silver i ett dricksglas med vanligt vatten. Detta dricker man sedan så snabbt som möjligt och den stora mängden vätska hittar i regel längre ned i tarmen än någon enstaka tesked kolloidalt silver gör.

    KS påverkar alltså framförallt de gramnegativa bakterierna, vilka har en tunnare cellvägg. De flesta sjukdomsalstrande bakterier är gramnegativa, medan de viktiga tarmbakterier som ingår i normalfloran (Acidophilus och Bifidus bl. a) är grampositiva. De flesta nyttiga tarmbakterier är inlagrade i det plack som klär tjocktarmens inre yta, så därför påverkas dessa endast i ringa grad. KS kräver dessutom en kolloidal miljö för att verka. När KS når tjocktarmen har det mesta redan absorberats via tunntarmen.

    Jeanette skrev: Det stämmer bra det. Jag har fått ordning på min hästs mage med KS, efter att han haft diarée i närmare två år…. Med KS fick jag de goda bakterierna att överleva, vilket de inte gjorde innan. Så jag har sett det i verkligheten.

    Charlotta. Med tanke på vilka tarmproblem jag haft tidigare under större delen av mitt vuxna liv och hur bra min mage är numera, i kombination med de mängder KS jag druckit de senaste sex åren, så är jag inte det minsta orolig över att KS skulle ha någon form av negativ inverkan på tarmhälsan, tvärtom.

    Streptokocker och stafylokocker (grampositiva bakterier det med) påverkas dock. Kanske beroende på strukturella skillnader samt att man når dem med starkare koncentrationer än de mjölksyrabakterier som lever nere i tarmen.

    There are two explanations as to why gram-positive bacteria are less susceptible to Ag+ than gram-negative bacteria. The first involves the charge of peptidoglycan molecules in the bacterial cell wall. Gram-positive bacteria have more peptidoglycan than gram-negative bacteria because of their thicker cell walls, and because peptidoglycan is negatively charged and silver ions are positively charged, more silver may get trapped by peptidoglycan in gram-positive bacteria than in gram-negative bacteria (Kawahara et al., 2000). The decreased susceptibility of gram-positive bacteria can also simply be explained by the fact that the cell wall of gram-positive bacteria is thicker than that of gram-negative bacteria.

    http://microbewiki.kenyon.edu/index.php/Silver_as_an_Antimicrobial_Agent

    Flertalet sjukdomsalstrande bakterier är s. k. gramnegativa bakterier (har bl. a. en tunnare cellvägg), medan de ”goda” bakterierna är grampositiva (har bl. a. en tjockare cellvägg). Flertalet sjukdomsalstrande bakterier är gramnegativa, och KS eliminerar främst de gramnegativa bakterierna. Bakterier i tarmfloran (Ff.a. Bifidus och Acidophilus) är grampositiva. De är dessutom packade i tjocka lager (plack), vilket medför att KS har ringa effekt på dessa bakterier. Vidare har det mesta av KS absorberats innan det når tjocktarmen. KS kräver dessutom en kolloidal miljö för bra effekt, vilket väsentligen saknas i tjocktarmen. Summa summarum: KS har ringa påverkan på de ”goda” bakterierna.

    Gilla

  2. matfrisk skriver:

    Jag ska naturligtvis läsa igenom hela svaret, men det som gör ”kolloidalt silver” harmlöst att konsumera finns sannolikt i andra stycket i första länken:

    ”It may dergo convertion in the acidic condition of the stomach.”

    Magsyran består av mycket koncentrerad saltsyra, HCl. Denna kan bara uppträda i vattenlösning som positiva vätejoner (H+) och negativa klorjoner (Cl-). Koncentrationen är hög med pH mellan 2 och 3,5. Att positivt laddade silverjoner opåverkade skall passera denna spärreld av kloridjoner i nämnvärd mängd är osannolikt då Ag+ och Cl- kombineras till svårlöslig silverklorid som faller ut som molekyler och med stor sannolikhet hamnar i toaletten.

    Andra reaktioner, som t.ex. att bilda likaledes svårlöslig silversulfid vid kontakt med proteiner, är också sannolika.

    Mvh / Erik

    Gilla

    • bengtnilsson523 skriver:

      Jag såg ett engelsk program på SVT för några år sedan. Läkaren i programmet mätte sin egen magsyra och fick så lågt som 1 i pH.

      Undrar hur mycket kolloidalt silver som kroppen tar upp via den tunna huden inuti munnen?
      Den vägen är kanske viktigare?

      Gilla

  3. matfrisk skriver:

    Det var kanske ett mätfel, det lägsta pH som förekommer är 0,8 i direkt anslutning till parietalcellerna som producerar saltsyran.

    Jag misstänker att det är få silverjoner som behåller sitt elektronunderskott särskilt länge när de hamnar i kroppens rika ”kemiska miljö”. Det vore en bedrift lika den att släppa magneter på en järnplåt och upptäcka att någon inte fastnar.

    / Erik

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s