Arkiv för mars, 2018

Min uppfattning är att merparten silverförespråkare inte vet mycket om dessa produkter och inte försöker ta reda på något heller. En tillverkare publicerar ett testprotokoll på sin sajt vilket naturligtvis ger ett trovärdigt intryck. Låt oss titta närmare.

Att man gör testerna i Indien har kanske med kostnader att göra, vad vet jag. Däremot tycks de ha låtit testa en annan produkt än de säljer. Kan ju vara felstavat också, men det problem jag ser är något helt annat.

Ionosil får marknadsföras som ett vattenreningspreparat och den rekommenderade dosen är 2 teskedar per liter vatten. Vänta 15 minuter så är vattnet bakteriefritt. De teskedar vi har i köken varierar i storlek, men i matlagningssammanhang brukar man räkna med 5 milliliter. För rening av vatten så att det blir tjänligt som dricksvatten rekommenderas 10 ml/L. Om det är Shubhda Research Institute eller kunden som påverkar testförfarandet kan jag naturligtvis inte veta men följande bild är intressant. Klicka på bilden för att se den bättre.

  • Vol. of Sample (silvervatten) used är 9,9 ml
  • Vol. of inoculum (bakterieodling) used är 0,1 ml

Enligt egen marknadsföring kan/ska man späda silvervattnet 100 gånger för att få bakteriedödande resultat medan man här dränker bakterieodlingen i nästan 100 gånger mer silvervatten än provets storlek!

Hur många silverförespråkare inklusive Anders Sultan läser detta protokoll och uppfattar det absurda?

Kommer, enligt detta test, silvervattnet att döda bakterier? Självklart ja, annat är väl inte att vänta om man använder det i 100 x 100 = 10 000 gånger högre koncentration än rekommenderat.

Hur skulle samma mängd Coca-Cola fungera, en gammal huskur mot lättare magsjuka? Om det fungerar för alla vet jag inte.


Bonus: En vida spridd myt är att silverprodukter gör skillnad på ”onda” och ”goda” bakterier och ett urvalskriterium antas vara om de är Gram-positiva eller Gram-negativa. I detta test används en koncentrerad (10 000 gånger) silverprodukt på 6 olika bakterier, hälften Gram-positiva, hälften Gram-negativa. Den vetgirige tar hem testprotokollet och bekräftar detta själv.

Om detta indirekt är avsett för mig må vara osagt, men det dök upp i en annan blogg strax efter min efterlysning om studier. Det innehåller två länkar till möjligen relevanta studier. Ytterligare en var till en artikel, en annan var en dublett till abstract.

Finns en del forskning kring KS och resistenta bakterier. Länkar till ett par studier här http://4health.se/kollodialt-silver-nar-funkar-det-bast

Till att börja med inleds artikeln med den vitt spridda men inte så korrekta åsikten att silverprodukter gör skillnad på Gram-negativa och Gram-positiva bakterier. De senare klassas i huvudsak som ”goda” och de förra som ”onda”. Silverprodukter antas ge sig på de Gram-negativa medan de lämnar de Gram-positiva ifred. Jag har redan benat lite i den myten, läs mer här: Silver – Del 22 – En vetenskaplig sammanställning / 3, där används bakterier tillhörande båda typer vid framställning av AgNP. Även Silver – del 14, Gramnegativa och grampositiva bakterier om du vill veta mer om bakgrunden.

Men, till de gramnegativa bakterierna då. Faktiskt är silver så effektivt att det verkar öka effekten av antiobiotika tusenfalt!

Om så är bör det märkas tydligt i studier, eller hur? Mot slutet av artikeln kommer länkar som jag efterlyst. Inte de jag helst vill se, in vivo på människor utan mer mot gruppen I andra hand studier på vadhelst där silverprodukter vid antibiotikarestenta bakterier ger positiva utfall.

En studie görs in vitro (i provrör) och på möss.

We used ionic silver (Ag+) in a silver nitrate salt (AgNO3), and found substantial antimicrobial activity (~3 log) at 30 μM against log-phase growing Escherichia coli…

Min tolkning: Vi använde silver i jonform (Ag+) från silvernitrat (AgNO3) och fann en kraftig antimikrobiell verkan (en reduktion av tre storleksordningar, cirka 1000 gånger) vid användning av 30 μM silver mot snabbt växande Escherichia coli…

Redan första raden ger, indirekt, en mycket väsentlig information som utesluter att behandlingen skulle kunna göras in vivo på en människa, ser du den? Man använder inte AgNP, nanosilver, eller det som kallas KS typ Ionosil. Istället väljer man Ag+ från silvernitrat. Varför, bland traditionella silverförespråkare utan kemikunskaper brukar silvernitrat ha ett extremt dåligt anseende? Fundera över det några sekunder innan du fortsätter.

30 μM silver låter rätt lite, 30 miljondelar av något, men vad? 1 mol silver är 108 gram vilket innebär att 30 miljondelar av 1 mol silver innebär 3240 x 10-6 gram, motsvarande den totala silvermängden i 324 liter elektrokolloidalt silver med 10 x 10-6 gram/L (10 ppm) typ Ionosil! Strävar du efter samma antal silverjoner krävs 463 liter. Repetera här om det kemiska begreppet mol känns obekant Silver – del 15 – Vad är ppm och mol? 

Skulle du trycka i dig hundratals liter KS för att möjligen nå den effekt som studien förespeglar? Tänk även på att silverförespråkare hävdar att 90 – 99% av silver du dricker lämnar kroppen inom 24 timmar.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23785037


Abstract: It was shown that colloidal silver solution prepared in cooperation with the A. F. Ioffe Physical Technical Institute1 of the Russian Academy of Sciences, had significant bactericidal activity. Stable bactericidal effect on gramnegative microorganisms was observed after their 2-hour exposition in the solution of colloidal silver at a concentration of 10 ppm. Grampositive capsule-forming microorganisms were less susceptible to the colloidal silver solution: their death was observed after the 4-hour exposition in the solution.

Min tolkning: En kolloidal silverlösning om 10 ppm hade en tydlig negativ (dödlig?) påverkan på bakterier. De Gram-negativa inom 2 timmar medan de Gram-positiva dog efter 4 timmar i silverlösningen.

  • Även detta är ett in vitro-experiment, i provrör.
  • Det KS som finns att köpa för konsumenter är just 10 ppm.
  • Silverförespråkare hävdar att 90-99% av det silver man sväljer är borta inom ett dygn. Andra åsikter finns.
  • Anta att du vill behandla ett icke lokaliserat bakterieangrepp i kroppen. Hur mycket KS måste man dricka för att nå 10 ppm i hela kroppen under minst 2, gärna 4 timmar för säkerhets skull. Inte alla ”onda” dör ju inom 2 timmar.

Källahttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21400747

 

Jag antar att silverförespråkare anser att jag är synnerligen orättvis mot användning av silverprodukter vid MRSA, har ju bara läst ett fåtal av alla publicerade studier och urvalet kan naturligtvis vara behäftat med bias (förförståelse). Av det skälet skulle jag vilja ha förslag på studier som finns tillgängliga i fulltext.

  • I första hand studier in vivo på människor där behandling av antibiotikaresistenta bakterier (ex. MRSA) tydligt förbättras med användning av silverprodukter.
  • I andra hand studier på vadhelst där silverprodukter vid antibiotikarestenta bakterier ger positiva utfall.
  • Den som saknar förslag kanske kan välja i följande metasammanställning: Silver nanoparticles: the powerful nanoweapon against multidrug-resistant bacteria

Mitt krav är genomgående direkt länkning till studier i fulltext, inga förslag som gäller silversäljare duger, ej heller ospecifika ordflöden utan substans.

Självklart förstår jag om silverförespråkare protesterar mot att jag valde att googla på MRSA colloidal silver. Ett alternativ är ju MRSA silver nanoparticles. Det första svaret var samma som det jag nyss behandlat så här väljer jag det andra, A combination of silver nanoparticles and visible blue light enhances the antibacterial efficacy of ineffective antibiotics against methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA)

Redan rubriken ger mig flumvibbar, hur är det för dig? Ta hem studien och läs, den är fritt tillgänglig. Den inleds med bakgrund och så vidare, sedan följer en metodbeskrivning som silvertroende antagligen kommer att hata. Men vad vet jag, det finns kanske de som anser att resultatet är viktigast.

The AgNPs used for the purpose of this research are silver magnetite nanoparticles. To prepare the AgNPs, 0.127 g silver nitrate were dissolved in 75 mL of distilled water then 10  mL of an aqueous solution containing 0.08  g trisodium citrate and 0.2  g polyvinylpyrrolidone (PVP) were added. Ten milliliter of 0.1 M sodium borohydride were dissolved and added to the mixture. The solution turned dark brown indicating the conversion of silver nitrate to silver nanoparticles. The nanoparticles were characterized spectrophotometrically, where a surface plasmon resonance peak appeared between 390 and 410 nm [18]. The particles size was also characterized by Malvern Zetasizer Nano ZS (United Kingdom) and by Tecnai G20, Super twin, double tilt (FEI) ultra-high resolution Transmission Electron Microscope, which showed a uniform distribution of the nanoparticles, with an average size of 15–20 nm.

Min tolkning: De framställde AgNP (nanopartiklar) ur silvernitrat via en process som beskrivs. Lösningen blir mörkbrun vilket indikerar att silvernitratet bildat AgNP. Detta bekräftades via en spektralanalys (fördelning av ljusfrekvenser) samt elektronmikroskop vilket visade en jämn spridning av AgNP med en medelstorlek av 15-20 nanometer.

Blir du upprörd över att man använder silvernitrat som utgångsmaterial? Det är ett absolut säkert tecken på att att dina kemikunskaper behöver uppdateras, åtminstone till gymnasienivå.

AgNPs were tested at 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32, 1/64 and 1/128 of its MIC in 24-wells plates. Briefly, bacterial suspensions were pipetted into the wells, which contained the AgNPs at the tested concentrations in MHB to give an initial inoculum size of 1 × 105 CFU/mL and a final volume of 2  mL/well. The wells were exposed to visible blue light source at 460  nm and 250  mW for 1  h using Photon Emitting Diode (Photon Scientific, Egypt).

Min tolkning: Silvernanopartiklar tillsattes till till de preparerade MRSA-kolonierna (du har väl greppat att det är in vitro, provrörsförsök?) i varierande koncentrationer men med samma provvolym (2 mL). Därefter exponerar man proverna för blått ljus (460 nm) från 250 mW LED under 1 timme.

Hur många ser silvernanopartiklar i kombination med blått ljus som en framkomlig väg att behandla MRSA och andra medicinresistenta bakterier i en levande människa? Någon som bidrar med en seriös hypotes varför bestrålningen med blått ljus av AgNP in vitro ökar effekten? Står kanske i studien, men har inte läst så långt, om någon har förslag så lägger jag lite av mitt återstående liv på att kolla.

Följande är ironi: Undrar just om någon testat fosforsyra (H3PO4) i liknande försök? Min spaning är att in vitro inte skulle behövas särskilt stora koncentrationer. Varför just fosforsyra, det låter farligt? Tja, kanske, kanske inte. Läs på innehållsförteckningar i butiken, där kan det dyka upp under beteckningar som surhetsreglerare, t.ex hos Coca Cola. Jämfört med en helkroppsbehandling med blått ljus (med effekten 250 mW/2 ml under 1 timme*) av en människas inre, där MRSA härjar, låter Coca Cola eller något liknande alternativ onekligen som ett tilltalande alternativ.


*) Antag en MRSA-infekterad person som väger 70 kg med volymen 70 000 ml. Denne ska då, under en timmes tid, upplysas invärtes med 250 mW/2 ml => 8750 W! Jo, jag vet att detta inte är en korrekt beskrivning då de lysdioder (eller vadhelst blå ljuskälla man använder) naturligtvis kan bestråla mängder av MRSA. Den som tycker studiens resultat är intressant för behandling av människor kan ju komma med alternativa beräkningsförslag.

Som det viktigaste argumentet för användning av silverprodukter mot antibiotikaresistenta bakterier som fanns hos denne kosttillskottssäljare https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2013/07/03/antibiotics-colloidal-silver.aspx fick jag följande citat.

According to a new study, low doses of silver can make antibiotics up to 1,000 times more effective, and may even allow an antibiotic to successfully combat otherwise antibiotic-resistant bacteria.

Artikeln var ordrik (läs själv!) men saknar varje syftning på kontrollerbara fakta. Jag valde då att googla på ”MRSA colloidal silver” (gör det, det är lärorikt). På plats 14 hamnar första ”seriösa” träffen, Bactericidal and Antibiotic Synergistic Effect of Nanosilver Against Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus Khalid A. Ali Abdel Rahim and Ahmed Mohamed Ali Mohamed

MRSA är en förkortning för meticillinresistenta stafylokocker, en variant av bakterien Staphylococcus aureus som förvärvat resistens mot meticillin och penicilliner inom gruppen isoxazolylpenicilliner. Den är extremt farlig och dödligheten är, enligt studien, 25 – 63% för de som drabbas. Självklart är varje upptäckt som kan förbättra överlevnaden välkommet. Studien är tillgänglig i fulltext och utan kostnad, ta hem och läs, den är ytterst klargörande men kanske på annat sätt än du förväntar dig.

Ag-NPs showed promising antimicrobial properties, which could be used for treatment MRSA and other drug-resistant infections.

Min tolkning: Nanopartiklar av silver har visat verkan mot mikrober och skulle kunna användas för att behandla MRSA och andra medicinresistenta infektioner.

Man anskaffade 80 prover på S. aureus, varav 30 klassades som MRSA. Studien redovisar utförligt metoder och material, men om du inte är nördig bortom sans och vett så finns i just detta fall ingen anledning att lägga jobb på att förstå dem, utfallet talar sitt tydliga språk.

Time-kill assay showed that Ag-NPs could inhibit the growth of MRSA. The growth curves of MRSA treated with 50, 100 and 200 µg/mL Ag-NPs were affected in a concentration-dependent manner and after four hours, almost all treated MRSA were dead. There was a small difference between growth of MRSA treated with 50 µg/mL Ag-NPs and the control group Figure 2.

Min tolkning: Analyser av proverna visade att nanopartiklar av silver i koncentrationerna 50, 100 och 200 µg/mL avbröt tillväxt av MRSA och inom 4 timmar var de döda. Viss avvikelse fanns i den minsta koncentrationen. FYI: Det fanns även en kontrollgrupp utan tillsats av AgNP.

Naturligtvis verkar detta lovande, men djävulen döljer sig i detaljerna, även här. Man använder professionella nanosilverprodukter från Sigma (St. Louis, MO, USA) medan den svenske konsumenten lär få nöja sig med kommersiellt tillgängliga jon-silverblandningar med styrkan 10 ppm, 10 viktdelar silver  per 1 000 000 färdig blandning (oavsett om det är joner, metalliskt silver eller silverföreningar).

Låt oss ta AgNP från Sigma med koncentrationen 100 µg/mL som utgångspunkt. Först repetition av de sorter man använder:

  • 1 mL (milliliter) är 0,001 liter, 1 tusendels liter, (10-3 L)
  • 1 µg (mikrogram) är 1 miljondels gram, 0,000 001 gram,  (10-6 gram).

Vad innebär då koncentrationen 100 µg/mL? Det är 100 x (10-6/10-3) gram/liter = 0,1 gram/liter

  • 100 µg/mL motsvarar 0,1 gram AgNP per liter alltså 100ppm!

Hur ska man behandla MRSA med AgNP in vivo när man i detta försök använder koncentrationer på 50, 100 och 200 ppm. Detta måste rimligen ske i hela kroppen och under 4 timmar?

Jag har läst många studier om silverprodukters inverkan på diverse hälsoproblem och alla (jag hittills stött på) sker in vitro (på objektglas) med höga silverkoncentrationer som man rimligen inte kan använda på levande varelser, inklusive människor. Men detta tar priset, hittills!

Om du upptäcker fel i resonemang eller beräkningar så tar jag emot förslag till förbättringar. Det finns minst ytterligare en anmärkningsvärd anomali (avvikelse) i utfallet, men det tar jag upp bara om någon frågar.

 

 

 

 

 

The Silver Edge är en silversäljare som i följande video vill visa att hans (?) silverprodukt dödar bakterier. Han häller mjölk av något slag (rå eller processad?) i två glas och tillsätter KS i det ena. Därefter lämnas glasen framme i tre dagar.

De första 1.50 gäller introduktion och hur försöket startar, därefter (tre dagar senare) kommer uppföljningen.

  • ”It’s turning into youghurt, basically.”
  • ”The one with KS, no bacterial activity whatsoever.”

Detta försök, givet att han inte fuskar i mellantiden, visar att KS dödar åtminstone de bakterier i mjölken som ”gör” youghurt och cottage cheese. Är dessa ”nyttiga” eller ”skadliga” bakterier?

Låt säga att han fyller glasen med 2 dl vardera och tillsätter 1 ounce outspädd KS i det ena, cirka 6 teskedar. Detta syns tydligt genom att nivån i KS-glaset är väsentligt högre. Efter 3 dagar är nivåerna rätt lika, hur kommer det sig?

Det är låg sannolikhet att någon i Sverige har hans KS-produkt, däremot betydligt större att Ionosil finns tillgängligt. Båda brukar uppge att de innehåller 10 ppm silver och Ionosil rekommenderar 2 tsk per liter dricksvatten för fullständig desinfektion inom 15 minuter.

The Silver Edge använder, i videon, 3 gånger större mängd KS på 1/5 av volymen, alltså 15 gånger mer koncentrerat än vad åtminstone Ionosil föreslår. Varför?

En vanlig åsikt bland silverförespråkare är att KS främst eller uteslutande ger sig på patogena (sjukdomsalstrande) bakterier och lämnar de ”goda” ifred. Det är hyfsat populärt att syra grönsaker då det anses nyttigt för mage/tarm. Rimligen utnyttjar man då ”nyttiga” bakterier vilket kan användas för att testa hypotesen att KS lämnar de goda bakterierna ifred. Gör syrningsförsök där minst en eller ett par burkar behandlas med KS utspädd så att det kan desinficera vatten. En annan kan behandlas med KS i samma koncentration som föreslås i videon. Vilket/vilka blir utfallen, förblir bakteriefloran intakt?

  • Den nördigt vetgirige kan sätta upp en serie burkar med varierande konc. av KS och se om det finns en nivå som inte påverkar syrningen.
  • Observera att du absolut inte ska använda salt i detta sammanhang, då dess negativa klorjoner (Cl-) helt eliminerar effekten av positiva silverjoner (Ag+). De bildar nämligen svårlöslig silverklorid (AgCl) vilket gör silvret verkningslöst, analogt vad som händer när KS kommer ner i magsyran (HCl)

 

En för mig ny silversajt som jag fann via tips på ett forum. Jag väljer att inte outa deras sajt rakt av, googla om du är intresserad, åtminstone idag träffar du ”Om oss” med nedanstående söktext.

Bakom sidan står både forskare, läkare, sjuksköterskor och andra experter som samlar information till sidan, men vi väljer att vara anonyma eftersom vi inte vill riskera varken repressalier, eller våra karriärer. Vi anser att det är kunskapen som vi förmedlar som är viktigt – inte budbärarna.

Forskare, läkare, sjuksköterskor och andra experter låter naturligtvis väldigt imponerande, men vi får inte veta vilka de är. Jag antar att avsikten är att vi ska ta deras förmenta kunskapsnivå för gott och acceptera deras slutsatser utan att ifrågasätta dem eller de källor de väljer ut. Kanske denna:

Metalliska och kelerade mineraler har en negativ laddning, men kolloidala bioelektriska mineraler har en positiv laddning. Detta leder till en annan verkningsmekanism varigenom kolloidalt silver förhindrar bakterietillväxt genom att den positiva laddningen på kolloidaltsilver- partiklar binds till den patogena organismens negativa laddning. Detta skapar ett avbrott i den biologiska funktionen hos organismen som inte kan fortplanta sig.

…kolloidala bioelektriska mineraler har en positiv laddning… Tja, kanske, kanske inte.

  • Metalliskt silver är elektriskt neutralt, det är silverjoner som har en positiv laddning, ett elektronunderskott.
  • Vad är ett bioelektriskt mineral? Googla gärna och försök hitta något vettigt.
  • Kolloider är tillräckligt små partiklar som svävar i t.ex. vatten via ett fenomen som bygger på Brownsk rörelse.

…binds till den patogena organismens negativa laddning.

Patogen innebär att den är sjukdomsframkallande. Vad säger att patogena organismer har en ”negativ laddning”? Innebär det att alla organismer med ”negativ laddning” är patogena?

En dansk, Christian Gram, ville färga bakterier så att de skulle vara lättare att se med dåtidens (1880-talet) ljusmikroskop. Han behandlade dem i diverse färgbad och upptäckte att inte alla bakterier lät sig färgas. Det blev en metod att grovt dela upp bakterier som lät sig färgas = Gram-positiva och de som inte lät sig färgas  = Gram-negativa. Positiv och negativ är att betrakta som ”ja” och ”nej” och har inte ett dyft att göra med elektriska laddningar, faktiskt inte heller något med om organismen är patogen eller ej.

Däremot är syftningar till att nanosilver och/eller silverjoner binder till Gram-negativa, patogena organismer ett mycket gott skäl att ifrågasätta kunskaperna hos de som påstår det. Ungefär som sajter av diverse slag som svepande hänvisar till Tesla, kvantfysik och frekvensmedicin för att stödja osannolika påståenden.

Självklart ska man inte avvisa allt på en sajt bara för att de marknadsför en megadumhet (de hävdar ju trots allt att de är …forskare, läkare, sjuksköterskor och experter…). Om någon vill framhålla något riktigt bra i den som kan stödjas med fakta och icke falsifierbara studier så tar jag gärna emot specifika tips. Allmänt hållna kommentarer som ”du har fel” samt länkar till silversäljare räknas inte!

 

Låt säga att du stöter på ett eller flera ord vars betydelse du inte känner. Tar du dem till dig eller försöker du borra i vad de egentligen kan innebära? Då andra tipsar om The Silver Edge som en källa till information om silverprodukter (jo, jag kände mycket väl till sajten sedan tidigare) så tar jag följande exempel därifrån:

Källa: The Silver Edge, Clinical Studies and Reports

Inte helt oväntat kommer man till en bild av en text, inte till textkällan. Googla gärna vidare och tipsa mig om ni finner något väsentligt. Vilka är då de ord jag tror att de flesta inte känner till alternativt har diffusa uppfattningar om?

Nanoscalar-Oligodynamic Silver Ions

Silver är inte obekant, men det får vara kvar för att inte förrycka sammanhanget. Vilket intryck får du av detta? Känns meningen vetenskaplig, pålitlig, informativ eller kanske obegriplig? Låt oss bena lite i dess betydelse.

  • Ions: Joner är atomer eller molekyler med en elektrisk laddning. Det kan bero på elektronbrist eller –överskott. Silverjoner har tappat 1 av sina 47 elektroner vilket gör jonen, Ag+, positivt laddad.
  • Det är inte självklart att positiva joner dras till negativa, ett exempel är natriumklorid, NaCl. Löser du salt i vatten kommer du att få fria Na+ och Cl, om och när vattnet dunstar bort får du saltkristaller igen.
  • Om Ag+ hamnar i en saltlösning tillräckligt nära en Cl kommer de obönhörligen att attraheras till varandra och bilda svårlösligt silverklorid, AgCl. Vid 50 graders temperatur kan maximalt 0,0052 gram lösa sig i 1 liter vatten, mindre när temperaturen är lägre.
  • En silveratom/jon är cirka 160 pm/picometer liten. 1 pm = 1 x 1012 meter och 1000 pm = 1 nanometer, nm. Som jämförelse har gult ljus våglängden 565 – 590 nm.
  • Nanosilver anses ligga i storleksintervallet 1 – 100 nm vilket innebär att det krävs ungefär 6 silveratomer/-joner för att nå upp till det minsta måttet. (Detta är bara ungefärliga uppskattningar för att ge en uppfattning av storlekar, kemister och andra med specialkunskaper om kristallstrukturer är välkomna med exakta uppgifter.
  • Det innebär att du kan strunta i ”nanoscalar” i detta sammanhang, det är ändå jonens storlek som är avgörande.

Så återstår då ordet Oligodynamic. Jag har skrivit om det tidigare Silver – del 8, vad är oligodynamisk effekt?

  • Oligo kommer från grekiskan och syftar på fåtal.
  • Dynamic har även det ett grekiskt ursprung och syftar på kraft.
  • Oligodynamisk innebär alltså att det krävs få av något för att ge en stor effekt.

The oligodynamic effect (from Greek oligos ”few”, and dynamis ”force”) is a biocidal* effect of metals…

Min tolkning: Den oligodynamiska effekten är en gifteffekt på biologiskt material (Underförstått: få atomer/joner av metaller ger ett kraftigt utfall).

Min uppfattning är att rubriken Nanoscalar-Oligodynamic Silver Ions är utformad för att förvirra och dölja innebörden. Varför gör man så? Källan är/var ett företag som säljer silverprodukter, hur pålitligt är det?


*) A biocide is defined in the European legislation as a chemical substance or microorganism intended to destroy, deter, render harmless, or exert a controlling effect on any harmful organism by chemical or biological means. The US Environmental Protection Agency (EPA) uses a slightly different definition for biocides as ”a diverse group of poisonous substances including preservatives, insecticides, disinfectants, and pesticides used for the control of organisms that are harmful to human or animal health or that cause damage to natural or manufactured products”. When compared, the two definitions roughly imply the same, although the US EPA definition includes plant protection products and some veterinary medicines.

Min tolkning: Biocider är kemikalier eller mikroorganismer som används för att bekämpa farliga organismer.

Fortsättning på Silver – En vetenskaplig sammanställning, även detta bygger på citat ur studien. Jag vill förtydliga att den är utvald av en silverförespråkare med motiveringen att det är en ”Artikel som tilltalar mig som naturvetare och förespråkare för alternativmedicin.”

Källahttps://link.springer.com/article/10.1186/2228-5326-2-32

There are three major sources of synthesizing silver nanoparticles: bacteria, fungi, and plant extracts.

Min tolkning: Det finns tre viktiga (major) sätt att framställa nanosilver: bakterier, svamp samt växtextrakt. (OBS detta är alternativ till mekaniska och elektrokolloidala metoder.

Om du inte hajade till när du läste detta så gör det igen! Silverförespråkare framhåller att KS, även i kraftigt utspädd form, dödar bakterier och svamp. Men här beskriver man att bakterier och svamp används vid framställning av nanosilver!

The first evidence of bacteria synthesizing silver nanoparticles was established using the Pseudomonas stutzeri AG259 strain that was isolated from silver mine [25].

Min tolkning: Den första bakterie som visades kunna framställa nanosilver var Pseudomonas stutzeri AG259 som återfanns i en silvergruva [25]

När jag söker på denna bakterie visar den sig vara Gram-negativ. Negativ i detta sammanhang har inget med elektriska laddningar att göra även om silverförespråkare och -säljare påstår annat. Positiv innebär att vissa bakterier färgas vid ett s.k. Gramtest, negativ att färgen inte ”fäster”. Silverförespråkare brukar hävda att nanosilver och -joner fäster vid Gram-negativa bakterier, som anses ”onda”, och på så sätt dödar dem. Här finns uppenbarligen -minst ett- undantag! Tabellen här under visar att bakterier som kan användas vid framställning av nanosilver kan vara såväl Gram-positiva som Gram-negativa! Läs mer här: https://matfrisk.com/2016/10/16/silver-del-14-gramnegativa-och-grampositiva-bakterier/

Beroende på vilken bakterie som används kommer nanopartiklarnas storlek att variera, se kolumn 3 i tabellen, referenser i sista kolumnen för den vetgirige. I studien finns även tabeller för fungi och växter som kan användas.

Studies over the years have proven that it is difficult to remove silver completely if deposited in the body.

Min tolkning: Många års studier har visat att silver som avsatts i kroppen svårligen kan avlägsnas helt.

Efter detta följer ändå en uppräkning av möjliga sätt som kroppen kan göra sig av med silver.

However, there are studies and reports that suggest that nanosilver can allegedly cause adverse effects on humans as well as the environment. It is estimated that tonnes of silver are released into the environment from industrial wastes, and it is believed that the toxicity of silver in the environment is majorly due to free silver ions in the aqueous phase.

Min tolkning: Studier och rapporter menar att nanosilver kan ha negativ påverkan på människa och miljö. Tonvis av silver frigörs från industriavfall och silvrets giftverkan i miljön beror mest på silverjoner i vatten.

En överraskande (för mig) jämförelse med ett annat miljöproblem som åtgärdades årtionden tillbaka:

Nanosilver aggregates are said to be more cytotoxic than asbestos [80].

Min tolkning: Nanosilverföreningar anses ha större cytotoxicitet (giftcerkan på celler) än asbest [80].

Det finns många fler aspekter som studien tar upp utan att jag nämnt dem. Den som saknar något -specifikt- kan nämna det i en kommentar så ska jag fundera och kanske återkomma.

Jag är tacksam för tipset till denna studie och hoppas på fler med minst samma grad av ”vetenskaplighet”. Om de dessutom redovisar positiva behandlingsutfall in vivo hos människor, dess bättre.

Fortsättning från föregående inlägg, även detta bygger på citat ur studien https://link.springer.com/article/10.1186/2228-5326-2-32

It has also been proposed that there can be release of silver ions by the nanoparticles [6], and these ions can interact with the thiol groups of many vital enzymes and inactivate them [7]. The bacterial cells in contact with silver take in silver ions, which inhibit several functions in the cell and damage the cells.

Min tolkning: Silvernanopartiklar kan frigöra (positivt laddade) silverjoner (Ag+) [6] och dessa kan påverka thiolgrupper* i enzymer så att de slutar fungera [7]. Bakterier i kontakt med silver tar upp silverjoner vilket hämmar flera funktioner och skadar cellerna.

En möjlig orsak att silver reagerar med vissa ämnen/molekyler är följande:

Silver is a soft acid, and there is a natural tendency of an acid to react with a base, in this case, a soft acid to react with a soft base [8].

Min tolkning: Silver är en svag (soft) syra som gärna reagerar med alkaliska ämnen (baser) [8].

De intressanta ämnena i detta sammanhang är svavel och fosfor som utgör avgörande delar av cellens struktur**.

The cells are majorly made up of sulfur and phosphorus which are soft bases. The action of these nanoparticles on the cell can cause the reaction to take place and subsequently lead to cell death.

Min tolkning: Celler bygger i stor utsträckning på svavel och fosfor och nanopartiklarna kan skada cellerna till döds.

Ytterligare en aspekt som har med svavel och fosfor att göra: de ingår i DNA, arvsmassan som finns i exakt varje cell i kroppen. Till yttermera visso även i RNA, en slags arbetskopia när cellen ska kopiera sig slälv.

Another fact is that the DNA has sulfur and phosphorus as its major components; the nanoparticles can act on these soft bases and destroy the DNA which would definitely lead to cell death [9].

Min tolkning: DNA har svavel och fosfor som viktiga beståndsdelar och om nanopartiklarna skadar dem leder det till cellens oundvikliga död [9].

Artikeln beskriver olika metoder att framställa metalliskt silver inom storleksintervallet 1 – 100 nanometer (1 nM = 10-9 M) och sedan stabilisera dem så att dessa små kluster inte slår sig samman till större. Detta skulle dämpa effekten då det enbart är det ytligaste lagret atomer som i varje ögonblick är tillgängligt för att vara kemiskt aktivt. Tänk dig skillnaden i snabblöslighet mellan en sockerbit och samma mängd strösocker.

The problem with most of the chemical and physical methods of nanosilver production is that they are extremely expensive and also involve the use of toxic, hazardous chemicals, which may pose potential environmental and biological risks.

Min tolkning: Kemiska och fysiska framställningsmetoder av nanosilver är problemfyllda då de är extremt kostsamma och även utnyttjar giftiga och farliga ämnen som kan förorsaka miljö- och biologiska risker.

Jag antar att detta kommer som en total överraskning för silverförespråkare som ”vet” att det bara krävs destillerat vatten, ett par decimeter tillräckligt renframställd silvertråd och en strömkälla för att själva framställa ”kolloidalt silver”. (Googla, det finns mängder av beskrivningar på nätet.) Det man åstadkommer är en kraftigt utspädd (1 silverjon/-molekyl per cirka 109 vattenmolekyler***) mix där merparten är Ag+ (positivt laddade silverjoner, samma som i AgNO3 i vattenlösning, silvernitrat****), resten är kluster av silveratomer och/eller silverföreningar av odefinierad storlek.

Det finns många beskrivningar och du väljer själv vad du litar på. Vad man inte brukar nämna att det finns andra ”föroreningar” utöver de som finnas i ett olämpligt vatten. En av dem är svavel som i kombination med silverjoner bildar ytterst svårlöslig silversulfid, Ag2S, som ger den svärta som missfärgar silverbestick. Varifrån kommer detta svavel? I demovideos brukar man oftast hålla silverelektroderna med bara händer. Vår hud innehåller proteiner, därmed även svavel. ”Men det är ju så lite, kan det ha någon betydelse?” Jo, mängden silver som kommer ifråga är också liten!

En del kommersiella apparater innehåller luftpumpar för att röra om i silvervattnet och luften innehåller också svavel, låt vara att mängderna är små. Till det kommer luftens syre som i någon utsträckning kan oxidera silverjonerna till (svårlösligt!) silveroxid Ag2O. En del DIY-videos brukar påpeka att man ska skrapa rent silvertrådar innan nästa session för att avlägsna dessa föroreningar.

Fortsättning om denna studie följer.


*) Thiol består av en väte- och en svavelatom. Svavel reagerar mycket lätt med silver/silverjoner, något du som äger silverbestick själv säkert upptäckt. Det räcker att silverföremål utsätts för de minimala mängder svavel som finns i luften för att de ska svartna av Ag2S, silversulfid. Dess löslighet i kroppens viktigaste lösningsmedel, vatten, är oerhört låga 6.21·10−15 g/L (25 °C)

**) Svavel finns i proteiner och håller dem samman i väldigt väldefinierade konfigurationer. Alla cellmembran domineras av fosfolipider (två fettsyror ”inåt” membranet och en fosforförening ”utåt”, mot vattensidan).

***) Beräkningarna kan du följa här: https://matfrisk.com/2016/10/20/silver-del-16-vad-ar-ppm-och-mol/ Där utgick jag från de uppgifter om IONOSIL som då fanns tillgängliga. De är nu ändrade, andelen silverjoner utgör numera cirka 70% av silverinnehållet. Vad ändringen beror på är obekant för mig.

****) Silverkluster och -joner uppfattas som positivt av silverförespråkare medan silvernitrat snarare tillhör djävulens påfund. ”Elektrokolloidala” produkter som t.ex. IONOSIL samt silvernitrat i vattenlösning innehåller silverjoner, skillnaden är att det är närmast omöjligt att nå större koncentrationer än 1 silverjon per 109 vattenmolekyler medan silvernitrat kan koncentreras flera storleksordningar mer. Det är alltså främst graden av koncentration som skiljer, späder man silvernitrat i samma utsträckning blir effekten densamma.