Arkiv för kategori ‘Vetenskap’

vLCD-studien, Goda utfall men tveksamma antaganden och slutsatser

Publicerat: 2016-05-06 i interventionsstudie, Kolhydrater, lågkolhydratkost, Vetenskap
Etiketter:, , , ,
2

Dagligen åt deltagarna något mindre än 75 gram kolhydrater, 13 gram fett och 45 gram protein, sammanlagt 600 kcal.

Normalisation of both beta cell function and hepatic insulin sensitivity in type 2 diabetes was achieved by dietary energy restriction alone.

Källa: Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol

Forskarnas stolta formulering får en rejäl törn redan där. Att påstå att detta enbart är energireduktion (…energy restriction alone…) faller på sin egen orimlighet. Ingen av de redovisade mängderna är ens i närheten av en ”vanlig” kost, möjligen då proteinmängden som når drygt hälften av det man äter i vanliga fall.

Jag ser vid första genomläsningen en påtagligt kolhydratreducerad kost, inte direkt som hos LCHF, men i vart fall på samma planhalva. Men lugn, det kommer mera som förändrar bilden ytterligare, dessutom mycket drastiskt.

vLCD-studien, tabell 1

Tabell 1 i studien innehåller intressanta data som studieförfattarna missat att inkludera i sina resonemang. I korthet har deltagarna i genomsnitt minskat sin fettmassa med 12,7 kg och den fettfria massan (ex. muskler) har gått ner 2,6 kg under den 56 dagar dagar långa studietiden. För att illustrera deras feltänk kommer resonemanget nedan att innehålla mängder av siffror.

  1. Deltagarna gick ner i vikt och detta fett, muskler (protein) och glykogenlager försvinner ju inte i tomma intet utan förbrukas i kroppen, metaboliseras, tillsammans med den dagliga maten. De 12,7 kg fettmassa som deltagarna i genomsnitt minskade i vikt motsvarar 114300 kcal*.
  2. Den fettfria massan om 2,6 kg omräknat till protein motsvarar 0,65 kg eller 2600 kcal (Givet att muskler innehåller 75% vatten).
  3. Antag att kroppens muskler och lever offrar hela sitt glykogen (”det är bara vatten som försvinner när man bantar”) vilket innebär ytterligare 2000 kcal. (se not **)
  4. Sammanlagt blir detta 118900 kcal från egna lager (”viktnedgång”), att jämföra med det deltagarna åt, 33600 kcal totalt under de 56 dagarna.
  5. Lägger vi ihop allt deltagarna i genomsnitt metaboliserade blir det 118900 + 33600 = 152500 kcal/56 dagar, inte mindre än 2723 kcal/dag!

De må ha fått ynkligt lite att äta (600 kcal), men metabolismen ligger på en högst anständig nivå (2723 kcal).

Tydligare blir det när vi räknar på de enskilda makronutrienterna.

  1. Totalt sett åt man 4200 gram kolhydrater (+ ev. upp till 500 gram från lagrat glykogen), alltså max 4700 gram, 18800 kcal under 56 dagar.
  2. Trots att man fick ett intryck av att vLCD-kosten var hyfsad i protein (>30E%) innebar det endast 45 gram/dag, därför bröts ändå deltagarnas muskler ner (minskning av den fettfria massan med 2,6 kg) och bidrog med ytterligare 650 gram (se not **) upp till en total mängd av 3170 gram, 12680 kcal / 56 dagar.
  3. Kostfettet bidrog med 13 gram/dag, ynkliga 728 gram, men till det skall läggas de 12700 gram från viktnedgången, totalt 13428 gram eller 120850 kcal / 56 dagar.

För överskådlighetens skull räknar jag fram energifördelningen från de tre makronutrienterna.

  1. Kolhydraterna bidrar till max 12,3E%
  2. Proteinet till ytterst bristfälliga 8,3E% (se not ***)
  3. Fettet hamnar på väl godkänt ur LCHF-synpunkt, 79,3E%!

Det studien vill karaktärisera som en enbart kalorireducerad kost är i praktiken kraftigt kolhydratreducerad, bristfällig ur proteinsynpunkt och med ett mycket högt naturligt animaliskt fettbidrag!

Tyvärr redovisas inte fettsyrafördelningen, vare sig i den flytande kosten, initialt i kroppen eller vid studiens avslut, men andelen metaboliserade naturliga animaliska fetter dominerar totalt, då de bidrog med 94,6% från kroppsfettet (12700 gram av totalt 13428 gram metaboliserat). Eftersom kroppsfett är stabilt för att kunna långtidslagras domineras det av de extremt stabila mättade fettsyrorna och de lite mindre stabila enkelomättade varianterna. De fleromättade var antagligen underrepresenterade men fanns kanske bland de dryga 13 gram som deltagarna fick i sig via drickat och grönsakerna.

Med tanke på att fett dominerade som energikälla är det fullständigt logiskt att fettväv, lever och bukspottkörtel bidrar med sina innehåll. Levern är det organ i kroppen som ansvarar för energitillförseln när den inte försörjs via kost/tarm. De exporteras via de normala kanalerna, helt enligt fysiologins grunder, till de vävnader där de behövs. Detta resulterade i en 30% minskning av leverns fettinnehåll redan efter 1 vecka och 70% efter 8 veckor.

De närmast revolutionerande hälsoeffekterns som de undersökta diabetikerna typ 2 uppnådde skedde alltså i en metabol miljö som påminner om LCHF, dock med ett anmärkningsvärt lågt proteininnehåll och fleromättade fetter vid eller nära undre gränsen.

Det deltagarna konsumerade och forskarna betraktade var en dryck + stärkelsefria grönsaker

  1. <75 gram kolhydrater
  2. 45 gram protein
  3. 13 gram fett
  4. 600 kcal/dag

Det deltagarna levde på (metaboliserade) var i praktiken

  1. Kraftigt reducerat i kolhydratinnehåll, max 12,3E% eller mindre än 83 gram/dag
  2. Vid nedre gränsen eller otillräckligt vad gäller protein, 8,3E% eller 56 gram/dag. (**)
  3. Hög fettandel, 240 gram (nära 80E%), varav mer än 95% av naturligt animaliskt ursprung (eget kroppsfett, alltså).
  4. 2723 kcal/dag
  5. = LCHF!

Mitt förslag är att lågkalori- och lågfett-terapier som resulterar i påtaglig viktnedgång räknas om enligt ovan för att redovisa den faktiska metabolismen. De vävnader som ”försvinner” ingår nämligen i ämnesomsättningen och måste rimligen räknas, både i kvantitet (”kalorier”) och kvalitet (proteiners biologiska värde samt det naturliga animaliska fettets fettsyrafördelning). Min tro är att den på så sätt omräknade metabolismen har ett betydligt större fettbidrag, särskilt från naturliga animaliska fetter.

Positiva hälsoeffekter som kommer av viktnedgångar, framför allt de som baseras på lågkalori- och lågfett-terapier, kanske även ”magoperationer” kommer sannolikt att visa ett tydligt samband med mängden metaboliserat naturligt animaliskt fett (”förlorad” fettmassa vid viktnedgången) och låga mängder kolhydrater i maten.

Tidigare i denna serie:

  1. Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2
  2. Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2
  3. Kort presentation av vLCD-studien
  4. vLCD-studien – Utomordentligt goda effekter av kraftig kalorirestriktion?

Fortsättning följer.

*) 1 kg fett motsvarar cirka 9000 kcal, men fettväv innehåller dessutom andra strukturer som bindväv och blodkärl vilket sänker energitätheten till ungefär 7500 kcal/kg.

**) Mitt resonemang om proteinandelen från den fettfria massan (ffm) kan vara ofullständigt. I ffm ingår ju även glykogen inklusive sitt vatten till en stor, kanske dominerande del. Eventuellt är näringsbidraget från nedbrutet muskelprotein betydligt mindre än jag antagit vilket ytterligare accentuerar att kosten hade uttalade brister i proteinförsörjningen.

***) En faktor som hjälper upp den låga proteinandelen är att de upp till 650 gram som kommer från kroppens muskelnedbrytning har den aminosyrasammansättning som bygger kroppen och därför kan återanvändas med mycket god verkningsgrad. Annat vore om proteinerna kommer från vegetabiliska råvaror utan att vara matchade för att resultera i en god aminosyraprofil.

vLCD-studien – Utomordentligt goda effekter av kraftig kalorirestriktion?

Publicerat: 2016-05-05 i Blodsocker, Diabetes, Diabetes typ 2, fasta, Insulin, interventionsstudie, lågkolhydratkost, sockersjuka, Vetenskap
Etiketter:, , , ,
7

”Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol” av Lim, Hollingsworth, Aribisala, Chen, Mathers och Taylor, publicerad iDiabetologia 2011. Länk för att hämta hem hela studien

Efter de inledande provtagningarna (vecka 0) startade interventionen med flytande kost ”(46.4% carbohydrate, 32.5% protein and 20.1% fat; vitamins, minerals and trace elements; 2.1 MJ/day [510 kcal/day]; Optifast; Nestlé Nutrition, Croydon, UK). This was supplemented with three portions of non-starchy vegetables such that total energy intake was about 2.5 MJ (600 kcal)/day.”

Min kommentar: Sannolikt för att göra studien uthärdlig tillförde man färg, struktur och volym till kosten via de ”stärkelsefria grönsakerna”. I redovisningen skriver man bara att de ökar energiinnehållet från 510 kcal/dag till 600 kcal/dag. Baserat på att de vanligen knappt tillför fett, bara något protein och resten kolhydrater har jag gjort en egen uppskattning av den resulterande dagliga maten till <50E% kolhydrater, 20E% fett och >30E% protein. Vi talar alltså om en något mindre kolhydratandel, förhöjt protein och kraftigt reducerad fettandel jämfört med t.ex. ”SLV-kost”. Mina uppskattningar kan avvika något från de faktiska värdena, men som kommer att framgå av fortsättningen har det föga betydelse för slutsatserna.

Lägg noga märke till ordet ”andel”, kolhydrater, fett och protein anges som en bråkdel av helheten. Då helheten är oerhört liten jämfört med deltagarnas vanliga ätande blir absolutmängderna (i vikt) mycket små.

Resultat i korthet. Angivna värden gäller diabetesgruppens medel, för data om spridning etc. se studiens originaltext. Inte alla mätta faktorer är medtagna.

  1. Efter 1 vecka hade blodsockret sjunkit från 9,2 till 5,9 mmol/l och skilde sig inte statistiskt från den friska kontrollgruppen. Nivån förblev stabil under resten av tiden (Gick slutligen ned till 5,7 mmol/l). Även andra värden förbättrades avsevärt och blev till slut statistiskt likvärdiga med den friska kontrollgruppen.
  2. Insulinhalten efter fasta, ett ovanligt test i praktiken, mer än halverades efter en vecka för att sedan sjunka ytterligare. (151 – 73 – 65 pmol/l).
  3. Leverns basala glukosproduktion sjönk tydligt under den första veckan och skilde sig inte från kontrollgruppens värden vid studiens slut.
  4. Leverns fettinnehåll minskade med 30% under första veckan till kontrollgruppens nivå för att till slut nå normala nivåer, totalt en minskning med 70%!
  5. Insulinutsöndringen efter fasta sjönk under första veckan med 40% och förblev på den nivån. (Något som kännetecknar diabetiker typ 2 är oförmågan att höja insulinutsöndringen kraftigt vid behov samt att sänka den till en vilonivå där emellan. Dygnsmängden kan vara stor, men den dynamiska variationen saknas. Min anmärkning.) Efter 8 veckor fanns ingen statistiskt säker skillnad mellan fas 1-nivån (Den initiala insulinutsöndringen) hos studie- och kontrollgruppen.
  6. Fettandelen i levern var till en början 8,0% och föll stadigt till 6,2% efter 8 veckor, nära kontrollgruppens 6,0%.
  7. Ingen statistiskt säker ändring av insulinkänsligheten uppmättes under hela studien.
  8. Vikten sjönk med 15,3 kg under studiens gång.
  9. Blodplasmans TG (fett) halverades från 2,4 till 1,2 mmol/l och förblev sedan konstant.
  10. Vid en uppföljning efter 12 veckor hade deltagarna ökat 3,1 kg i vikt, övriga värden var tämligen oförändrade medan fasteblodsockret ökat från 5,7 till 6,1 mmol/l.

Studiens diskussion i korthet:
Studien visar att de båda defekterna betacellsvikt och insulinresistens* som ligger bakom diabetes typ 2 kan reverseras, enbart genom en påtaglig sänkning av energitillförseln. Under de första 7 dagarna av reducerat kaloriintag föll blodsocker och leverns insulinkänslighet normaliserades samtidigt som leverns fettinnehåll minskade.

”The data are consistent with the hypothesis that the abnormalities of insulin secretion and insulin resistance that underlie type 2 diabetes have a single, common aetiology, i.e. excess lipid accumulation in the liver and pancreas.”

Min tolkning: Data överensstämmer med hypotesen att störningar i insulinproduktion och insulinresistens som kännetecknar diabetes typ 2 har sin grund i ökad fettansamling i lever och bukspottkörtel.

Bukspottkörtelns TG-andelStudiens data visar klart att en minskning av det totala fettinnehållet (TG) i bukspottkörteln (se diagram till vänster) associeras med att betacellfunktionen återställs.

Ett mycket lågt energiintag har visats sänka leverns fettinnehåll hos friska, feta personer inom få dagar. Denna studie visar för första gången det tidiga förloppet när både leverns fettlager minskar och glukosproduktion faller som följd av en kraftigt minskad mattillförsel hos diabetiker typ 2.

Studien har begränsningar, deltagarantalet var av nödvändighet lågt för att tillåta sofistikerade undersökningsmetoder. Däremot var alla deltagare diabetiker typ 2 och med karakteristiska egenskaper för sjukdomen. Deltagarna hade haft sin sjukdom under relativt kort tid (upp till 4 år) och ytterligare studier måste utföras för att utröna om även längre tids diabetes kan reverseras.

Metoderna, som jag ej redovisar, är tekniskt förstklassiga, grundligt genomförda, utfallen och slutsatserna är klara och artikeln har passerat Springerlinks granskning och nålsöga. Ändå dristar jag mig att på goda grunder att kritisera den. Ibland blir jag förbluffad över hur lite ”nutritionsforskare” tänker igenom sitt ämne innan slutsatserna sätts på pränt, granskas och publiceras.

Tidigare i denna serie:

  1. Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2
  2. Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2
  3. Kort presentation av vLCD-studien

Fortsättning följer

*) Jag vill byta ut insulinresistens mot nedsatt insulinsvar, detta då den bakomliggande mekanismen inte är väl känd.

Extrem lågkaloristudie stöder LCHF för diabetiker typ 2

Publicerat: 2016-04-28 i Diabetes typ 2, Diabetesens naturalförlopp, sockersjuka, Vetenskap
Etiketter:, , , , , ,
5

Diabetologia 2011 54:2506-2514

Just nu sitter jag med ”Reversal of type 2 diabetes: normalisation of beta cell function in association with decreased pancreas and liver triacylglycerol” av Lim, Hollingsworth, Aribisala, Chen, Mathers och Taylor, publicerad i Diabetologia 2011. Länk för att hämta hem hela studien

Den är intressant då den bakomliggande studien med framgång testar en alternativ kostmodell som på kort tid dramatiskt förbättrar viktiga hälsovärden som annars kännetecknar diabetiker typ 2 i det så kallade ”naturalförloppet”.

De hittillsvarande behandlingarna diabetes typ 2, åldersdiabetes / sockersjuka, kan inte bryta diabetesens progressiva natur, i bästa fall dämpar de utvecklingshastigheten. Detta till synes ohejdbart negativa förlopp har fått den oskyldiga beteckningen naturalförloppet, kanske för att inte oroa patienterna med detaljer som synskador (ända till blindhet), nervskador av diverse slag t.ex. tömningsproblem i magsäcken (gastropares), impotens, cirkulationsskador med sår som inte läker samt kallbrand med fot- och underbensamputation, en överrepresentation av cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Listan kan göras längre men illustrerar allvarliga händelser som ingår i ”naturalförloppet”.

Magkirurger, som opererar feta med diabetes typ 2, noterar med storögd förvåning att patienternas diabetes förbättras i stort sett när de rullas ut från operationssalen. Förklaringarna är ofta väldigt fantasifulla, gemensamt är att vidare undersökningar av dem kräver omfattande resurser.

Deltagarna i denna studie får liknande snabba förbättringar genom att närma sig problemet från en helt annan synvinkel, nämligen genom extrem energireducering via vLCD-kost (Very Low Calorie Diet). Resultaten är utomordentligt goda och logiskt betingade, men sannolikt inte efter den modell studiens författare föreslår.

Mitt alternativa resonemang bakom detta är på intet sätt komplicerat och bygger på fysiologins välkända grunder, men då det går på tvärs med vedertagen praxis kommer jag att beskriva tänkesättet mycket grundligt, för en del blir det nog irriterande utdraget. För att inte textmassan skall bli överväldigande stor delar jag upp den över flera blogginlägg, vart och ett med ett någorlunda sammanhållet tema. Studien är fri att ladda hem och läsa. Den innehåller mycket mer information än den jag kommer att referera till.

Läs gärna även Hur vända utveckling av sockersjuka? och Ketogen extrem lågkalorikost ger bättre hälsa hos sockersjuka, diabetiker typ 2

Del 1, fortsättning följer

Döda genom att förtiga fakta?

Publicerat: 2016-04-13 i CVD (hjärtsjukdom), dubbelblind, dubbelblind studie, Hjärtsjukdom, PUFA - fleromättade fettsyror, randomiserad, RCT, SFA - mättade fettsyror, Vetenskap
Etiketter:, , , ,
2

När ”kolesterol” hamnade i fokus rådde inga tvivel om att där fanns svaret på det långa livets gåta. Studier gjordes där målet var att hamra in kunskapen i såväl vården som hos allmänheten. Man satsade stora pengar i experiment som med de bästa avsikter designades för att eliminera tvivel om behandlingens positiva verkan och hur den skulle utföras.

En sådan var Minnesota Coronary Experiment som pågick under åren 1968 – 1973.

The MCE (1968-73) is a double blind randomized controlled trial designed to test whether replacement of saturated fat with vegetable oil rich in linoleic acid reduces coronary heart disease and death by lowering serum cholesterol. Recovered MCE unpublished documents and raw data were analyzed according to hypotheses prespecified by original investigators.

Min tolkning: MCE är en dubbelblind, kontrollerad och randomiserad studie avsedd att studera om man kan minska hjärtsjukdom och död genom att ersätta mättade fetter med vegetabiliska fetter rika på linolsyra (en 0mega-6-fettsyra med 18 kol) genom att sänka ”kolesterol”*. Återfunna och opublicerade dokument och rådata analyserades efter de ursprungliga hypoteserna.

Källa: Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) BMJ – Open Access

För att studien snabbt skall nå statistiskt säkerställda nivåer görs den med noggrann övervakning och kontroll: Deltagarna kommer från en vårdinrättning (nursing home) och sex mentalsjukhus i Minnesota.

Unpublished documents with completed analyses for the randomized cohort of 9423 women and men aged 20-97; longitudinal data on serum cholesterol for the 2355 participants exposed to the study diets for a year or more; 149 completed autopsy files.

Min tolkning: Data återfanns i opublicerade dokument för 9423 personer i åldrarna 20-97 år. Data för ”kolesterol” över tid fanns för 2355 deltagare som utsattes för experimentkosten under ett år eller mer. Till det kom 149 fullständiga obduktionsprotokoll.

Serum cholesterol lowering diet that replaced saturated fat with linoleic acid (from corn oil and corn oil polyunsaturated margarine). Control diet was high in saturated fat from animal fats, common margarines, and shortenings.

Min tolkning: En ”kolesterolsänkande” kost med linolsyra från majsolja samt margarin. Kontrollgruppen fick animaliskt fett rikt på mättat fett, ”vanligt”(?) margarin samt shortenings**.

Sänkningen av ”kolesterolet” var tydlig om ändå inte uppseendeväckande.

The intervention group had significant reduction in serum cholesterol compared with controls (mean change from baseline −13.8% v −1.0%; P<0.001).

Min tolkning: Interventionsgruppen (där man förändrade kosten) hade en statistiskt säkerställd minskning från utgångsvärdet med -13,8% jämfört med kontrollgruppens -1,0%. (P<0,001 betyder att utfallet bara hade 1 chans på 1000 att vara slumpmässigt)

Så redovisar man utfallet som hälsa/ohälsa.

Kaplan Meier graphs showed no mortality benefit for the intervention group in the full randomized cohort or for any prespecified subgroup. There was a 22% higher risk of death for each 30 mg/dL (0.78 mmol/L) reduction in serum cholesterol in covariate adjusted Cox regression models (hazard ratio 1.22, 95% confidence interval 1.14 to 1.32; P<0.001).

Min tolkning: Grafer visade inga överlevnadsfördelar i interventionsgruppen som helhet, inte heller i någon förutbestämd subgrupp. Risken för död ökade med 22% för varje 0,78 mmol/L sänkning av ”kolesterol”. Risken var 1,22 med 95% av mätvärdena inom intervallet 1,14 till 1,32, P<0,001.

Available evidence from randomized controlled trials shows that replacement of saturated fat in the diet with linoleic acid effectively lowers serum cholesterol but does not support the hypothesis that this translates to a lower risk of death from coronary heart disease or all causes.

Min tolkning: Tillgängliga utfall från randomiserade och kontrollerade (ej observationsstudier!) visar att när linolsyra (en fleromättad omega-6-fettsyra med 18 kol) ersätter mättade fetter så sjunker ”kolesterolvärdet”, men stöder ej hypotesen att detta medför en lägre risk för vare sig död i hjärtsjukdom eller död oavsett orsak.

Findings from the Minnesota Coronary Experiment add to growing evidence that incomplete publication has contributed to overestimation of the benefits of replacing saturated fat with vegetable oils rich in linoleic acid.

Min tolkning: Fynd från MCE kan läggas till den sammanlagda bilden att utebliven publicering av studier har bidragit till en överskattning av nyttan med att ersätta mättade fetter med vegetabiliska som är rika på omega-6-fettsyran linolsyra.

Endast några få randomiserade och kontrollerade studier (ej observationsstudier) har testat den traditionella Diet-Heart-hypotesen***. Två av dessa studier redovisades ej i sin helhet. Författarna av denna studie har även grävt fram data från Sydney Diet Heart Study (SDHS, 1966 – 1973) och i efterskott visat att ersättning av mättade fetter med fleromättade omega-6-fettsyror ökade såväl risken för hjärt-kärlhändelser såväl som död av vilken som helst orsak. Utfallet var statistiskt säkerställt trots att det sänkte ”kolesterolet”.

Självklart är både företrädarna för Diet-Heart-tänket och preparatindustrin oerhört irriterade på att en randomiserad, dubbelblind och kontrollerad studie med hög statistisk säkerhet går dem tvärs emot. ”Förr i tiden” löste man problemet genom att avstå från att publicera resultaten i sin helhet. Sedan några år är regelverket uppstramat så att en påbörjad studie inte får avbrytas utan goda skäl och dessa skall redovisas.

The experiment was funded by the US Public Health Service and National Heart Institute through the R01 mechanism (HE 09686), with Ivan Frantz as principal investigator and Ancel Keys as co-principal investigator.

Ständigt denne Ancel Keys. Hans skötebarn var att mättade fetter var roten till i stort sett allt ont.

Vi får en indirekt uppskattning av fettsyror som motbalanserar de studerade omega-6-fettsyrorna.

Based on the traditional distribution of polyunsaturated fatty acid species in US diets (about 90% of which are linoleic acid), this baseline hospital diet provided about 3.4% of calories as linoleic acid.

Min tolkning: Baserat på den traditionella fördelningen av fleromättade fettsyror i amerikansk kost (av vilka 90% är linolsyra) innehöll den initiala kosten ungefär 3,4% linolsyra.

Det innebär att omega-3-fettsyrorna utgjorde ungefär 0,4%. I stort sett är omega-6-fettsyror råmaterial för ämnen som är proinflammatoriska (prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner) och omega-3-fettsyror motbalanserar detta. Båda behövs då inflammationer i styrd omfattning är en viktig del av immunförsvaret. I idealfallet bör balansen omega-6/omega-3 ligga mellan 1:1 och som sämst 4:1.

Så återkommer vi till en intressant fråga: Hur påverkas kvinnors hälsa av sänkt ”kolesterol”

MCE kvinnor

Den övre grafen visar det ackumulerade andelen döda kvinnor i alla åldersgrupper. Röda streck betecknar kontrollgruppen och heldragen blå är de behandlade. Inte vid något tillfälle har de behandlade kvinnorna någon fördel. Den nedre grafen gäller kvinnor från 65 års ålder. Efter ungefär 450 dagar på ”kolesterolsänkande” kost med vegetabiliska fetter och minskad andel mättade fetter börjar skadeverkningarna göra sig gällande för att sedan öka tydligt.

En kvinna som vill bli gammal ska definitivt inte sikta mot att sänka sitt ”kolesterol” med fleromättade vegetabiliska fetter.

*) Jag skriver ”kolesterol” då det är stor skillnad mellan molekylen kolesterol och ett eller flera av de lipoproteiner man mäter.

**) Shortening is any fat that is solid at room temperature and used to make crumbly pastry and other food products. Shortening is used in pastries that should not be elastic, such as cake. Although butter is solid at room temperature and is frequently used in making pastry, the term ”shortening” seldom refers to butter, but is more closely related to margarine.

***) Diet-Heart-hypotesen säger att den ”kolesterolsänkande” effekten av att byta mättade fetter mot fleromättade omega-6-rika vegetabiliska fetter minskar avsättningar i artärer, ”åderförkalkning” och hjärt-kärlhändelser samt förbättrar överlevnad.

Etablissemanget ser sig hotat

Publicerat: 2016-04-11 i Debattartikel, källkritik, Vetenskap
Etiketter:
0

Krypskytte

Källa: Läkartidningen Debatt

Professorerna Tommy Cederholm* och Elisabet Rothenberg har skrivit en intressant debattartikel med ovanstående inledning. På tvärs med traditionen väljer jag att inleda med deras redovisade bindningar och jävsförhållanden.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Tommy Cederholm deltar i och leder internationella forskarstyrda studier som villkorslöst delfinansieras av företag som Nutricia, Nestlé Medical Nutrition och Fresenius Kabi, ger föreläsningar som arrangeras av företag som Nutricia, Nestlé, Fresenius-Kabi och Arla (arvoden utbetalas till Uppsala universitet) och är medförfattare och redaktör till medicinska läroböcker. Elisabet Rothenberg deltar i föreläsningar som arrangeras av företag som Nutricia (arvoden utbetalas till Högskolan Kristianstad) och är medförfattare och redaktör till läroböcker i nutrition.

De avslutar med följande sammanfattning:

Vi vill uppmana till

  • försvar av den vetenskapliga arbetsmetoden och de vetenskapliga institutionerna
  • samhälleliga satsningar på seriös nutritions- och livsmedelsforskning
  • vaksamhet mot desinformation, förtal och hot

Den vetenskapliga arbetsmetoden innebär att man skall sortera bort ogiltiga hypoteser/teorier och ersätta dem med sådant som stämmer överens med faktiska erfarenheter. Dit hör t.ex. att diabetiker av alla schatteringar bör få tydlig information om att kolhydratrik kost höjer blodsockret mer än kolhydratreducerad.

Till seriös nutritionsforskning räknas inte observationsstudier oavsett hur långvariga de är och hur många deltagare de omfattar. Man kan aldrig sortera fram vilka faktorer som i slutänden ger ett visst observerat resultat. Skulle Livsmedelsverkets kostråd strippas på sådant som bygger på observationsstudier så blir knappast en tummetott kvar. Se kritik av observationsstudier i detta inlägg på MatFrisk Blogg.

Till seriös vetenskap räknas inte heller konsensusförfaranden (röstning/handuppräckning) där man avgör vad som anses rätt där studieresultat och åsikter går isär.

Hot skall självklart alltid anmälas till polis för utredning.

Tipset om debattartikeln kom från Annika Dahlqvists blogg.

*) Tommy Cederholms maka är den betydligt mer kända livsstilsprofessorn Mai Lis Hellenius

Tjänar vetenskapen på att (vissa) forskare dör?

Publicerat: 2016-04-11 i observationsstudie, pseudovetenskap, Statistik, Vetenskap
Etiketter:,
0

The Guardian logo

Min hypotes är att ju mer ett forskningsområde bygger på inbillning snarare än bildning desto mer kan inflytelserika personer snedvrida dess utveckling. Särskilt farligt är det när resultaten kan påverka stora delar av hälsan hos Jordens befolkning. De kostråd vi får idag baseras på illa underbyggd ”vetenskap” där observationsstudier spelar en fullständigt orimlig roll, till stor del genom att okritiska massmedia blåser upp deras slutsatser till orimliga proportioner.

En observationsstudie inom kostområdet kan inledas genom att man frågar ett antal människor om vad man ätit under en viss period. Det kan röra sig om så lite som en enda dag! Så kompletterar man med en hälsoundersökning för att dels fastställa utgångsvärden och i förekommande fall sortera bort de som av olika skäl är orimliga att inkludera i studien. Så vidtar observationsperioden som, om inte annat så av statistiska skäl, pågår avsevärd tid. Man noterar om och när deltagarna råkar ut för hälsorelaterade händelser inklusive insjuknanden och död. De två senare kallas hårda ändpunkter.

Av statistiska skäl måste sådana studier innefatta mängder av deltagare samt pågå under många år för att utfallet skall ha ens den minsta statistiskt trovärdiga betydelse genom att man kan observera ett samband mellan ett eller flera utgångsdata och hälsoutfall. Det kan röra sig om i storleksordningen 10000 – 100000 deltagare under 10 – 40 år. Ett sådant samband behöver inte innebära orsak och verkan utan kan vara slumpartat eller bero på en eller flera bakomliggande parametrar. Observationsstudier kan ha ett berättigande genom att generera relevanta frågeställningar som resulterar i hypoteser att ta ställning till.

Observationsstudier brukar ibland kallas epidemiologiska, detta då den använda taktiken att iaktta ursprungligen utvecklades för att studera snabbt spridda sjukdomar, epidemier. Där är observationsstudier logiska och de enda rimliga då man etiska skäl vanligen inte aktivt vill smitta försöksdeltagare med sjukdomar. Dessutom utvecklas epidemier mycket snabbt och dess hårda ändpunkt är lätt att identifiera, endera är man smittad/sjuk/död eller inte.

Att överföra den metoden till koststudier är orimligt, dessutom använder man sig ofta av pseudoparametrar som ”blodfetter” och liknande. Deras roll är omdiskuterade och trots att de studerats från 30-talet (intensivt från 50-talet) har slutsatserna varit minst sagt motsägelsefulla och till stor del beroende på vem som bekostat en viss studie.

In a 2015 paper titled Does Science Advance One Funeral at a Time?, a team of scholars at the National Bureau of Economic Research sought an empirical basis for a remark made by the physicist Max Planck: “A new scientific truth does not triumph by convincing its opponents and making them see the light, but rather because its opponents eventually die, and a new generation grows up that is familiar with it.”

Min tolkning: Fysikern Max Planck hävdade att nya vetenskapliga upptäckter inte slår igenom genom att dess motståndare övertygas utan genom att dessa dör och lämnar rum för nya forskare att utvecklas. Med den hypotesen som grund publicerades 2015 studien ”Does Science Advance One Funeral at a Time?” (Utvecklas vetenskap en begravning i taget?)

The researchers identified more than 12,000 “elite” scientists from different fields. The criteria for elite status included funding, number of publications, and whether they were members of the National Academies of Science or the Institute of Medicine. Searching obituaries, the team found 452 who had died before retirement. They then looked to see what happened to the fields from which these celebrated scientists had unexpectedly departed, by analysing publishing patterns.

Min tolkning: Man identifierade mer än 12000 vetenskapsmän med rykte att tillhöra eliten inom sina områden och bland dessa fann man 452 som avlidit före sin pensionering. Så fortsatte man att analysera utvecklingen inom deras forskningsområden genom att studera publiceringsmönster.

What they found confirmed the truth of Planck’s maxim. Junior researchers who had worked closely with the elite scientists, authoring papers with them, published less. At the same time, there was a marked increase in papers by newcomers to the field, who were less likely to cite the work of the deceased eminence. The articles by these newcomers were substantive and influential, attracting a high number of citations. They moved the whole field along.

Min tolkning: Yngre forskare som nära samarbetat med elitforskarna blev mindre produktiva. I kontrast ökade bidragen från nya som inte var lika benägna att citera den avsuttne eminensens arbeten. Artiklarna av dessa nya forskare blev inflytelserika och resulterade i många citeringar. De förde hela sitt forskningsområde framåt.

Källa: Kort avsnitt av Artikel i The Guardian

Min slutsats av studien är att ett antal vetenskapsmäns positiva bestående bidrag till sina respektive forskningsfält var att de avgick med döden.

Vilka krav skall ställas på vetenskap?

Publicerat: 2016-04-10 i Debattartikel, observationsstudie, Vetenskap
Etiketter:,
0

Obesity logo

Jag har ett antal gånger påpekat att den ”vetenskap” som omger koststudier är långt från målet. Nu menar jag inte i första hand att dagens ”accepterade sanningar” är långt från mina åsikter utan att studier i många fall är på samma nivå som fritt valt arbete* i gymnasiet men bekostat av mat- och preparatindustrin. Fråga är hur mycket som egentligen borde etiketteras som pseudovetenskap.

Jag skiljer mellan ”hårda” vetenskaper som t.ex. fysik, där det krävs oerhört väl kontrollerade och underbyggda resultat för att de ens ska övervägas och ”mjuka” koststudier där det räcker med 95% sannolikhet för att utfallen ska räknas som signifikanta. Och då har jag inte ens nämnt att en del observationsstudier utgår från enstaka frågeformulär om vad man åt en dag för 10 år sedan. Mycket av det massmedia väljer att rapportera hänger inte samman bättre än sönderkokt pulled pork.

Finally, some segments of the obesity and nutrition research agenda may simply have to be abandoned, to free more resources for understudied research pathways and for strengthening the design of proper, more bias-proof studies. For example, the continuous production of thousands of papers of observational epidemiology that assess one nutrient at a time in association with one outcome has reached the point of even being ridiculed by hoaxes, as in the recent chocolate and weight loss hoax (http://io9.gizmodo.com/i-fooled-millions-into-thinking-chocolate-helps-weight-1707251800). When it is known, after thousands of published papers, that effect sizes are expected to be tiny, observational studies will be unable to eliminate noise to a point that offers reasonable certainty about the validity of observed results. Continuing to use a nail and a hammer in the same way is not a wise investment of resources, especially when there are many other serious scientific questions to tackle in this important discipline.
Min tolkning, i korthet: En del områden inom fetma- och kostforskning kan behöva överges för att frigöra resurser till sådant som är illa undersökt och för att styra upp design av studier  som är okänsligare mot forskarnas förförståelse. Den pågående produktionen av observationsstudier har nått en punkt där de börjar förlöjligas. (Chokladstudien, kommenterad på MatFrisk) När man t.ex. inser, efter tusentals publicerade studier, att de förväntade effekterna är så små att de knappt kan skiljas från bakgrundsbruset (slumpartade utfall) för att skilja ut ett statistiskt säkerställt resultat.
Källa: Biases in Obesity Research: Identify, Correct, Endorse, or Abandon Effort?

*) Jag vet inte om begreppet längre är aktuellt, men det borde gå att förstå ändå.

Källkritik, varför då?

Publicerat: 2016-02-26 i hittepå, källkritik, Vetenskap
Etiketter:
3

Källkritik

Källa: Statens medieråd

Den rena lögnen är ofta lätt att avslöja. ”Tomten bor på Nordpolen” och ”Jorden är platt” är två exempel som knappast har kvar några vuxna förespråkare. Så finns mer subtila uttalanden som kan uppfattas som ”sanna” av personer med kunskapsunderskott i ämnet, även om de har en air av ”hitte-på”.

Idag har en text valsat runt och skapat viss uppståndelse både i LCHF-kretsar och dess uttalade motståndare.

Dagens Diabetes 25 feb 2016

Till saken hör att de som står bakom Dagens Diabetes är uttalat negativa till LCHF. I sidans inledning anges kategorin till Nyheter och mot slutet står det Nyhetsinfo och www red DiabetologNytt vilket har viss betydelse i fortsättningen.

Notera dessutom att i den version som ursprungligen publicerades såg det ut såhär:

Dagens Diabetes avidentifierad

Beklagar den suddiga bilden, men det är en skärmdump av en skärmdump. Någon gång under dagen har man ändrat till följande:

Dagens Diabetes avidentifierat och fiktivt

Märk att fallet nu uttryckligen betecknas som fiktivt, alltså hitte-på. Skälen till publiceringen kan vara flera. Den eller de personer som står bakom Dagens Diabetes vill, i brist på tydliga fall, måla upp ett avskräckande scenario där LCHF antas utgöra orsaken till en allvarlig situation som drabbar ett barn. Under dagen har dessa personer upptäckt att texten har tagit hus i helv*ete och man lägger till ”och fiktivt.” för att i någon mån rädda situationen.

Vad man däremot inte gjort är att ändra kategorin från Nyheter till något mer passande!

Min åsikt är att

Dagens Diabetes har betett sig oetiskt genom att framställa ett påhittat exempel som ett inträffat fall och på så sätt skapat onödig rädsla hos en del föräldrar samtidigt som ett antal okritiska läsare med underskott i källkritiskt tänkande har fått obefogade åsikter. 

Som en rolig detalj har en av de mest uttalade LCHF-kritikerna lurats upp på läktaren då han svalde texten med bete, krok och sänke när han levererade sin kritik på facebook.

Diabethics

Senare får han frågan om att texten fått tillägget fiktivt.

Diabethics2

Min åsikt är att det vore betydligt kraftfullare om de tio fallrapporterna publicerats var för sig. Försiktighetsprincipen kräver att man levererar sanningen och inget hitte-på.

Detta är ett exempel på vikten av källkritik. En text som publiceras där man antas vara objektiv är tydligen ingen garanti för att den är att lita på. För övrigt är det så riktig forskning fungerar, när man finner att en hypotes eller till och med en teori är felaktig så skall den dumpas.

Avslöja flumtänk, eget och andras

Publicerat: 2015-12-28 i Vetenskap
Etiketter:,
0

Richard Feynman är en av vetenskapens verkligt stora utan att för den skull vara allmänt känd, en teoretisk fysiker som fick Nobelpriset 1965. Utöver sitt rent vetenskapliga arbete skrev han populärvetenskapliga böcker och höll uppmärksammade föredrag.

Richard Feynman

Så snart du tror dig ha lärt sig något nytt, gör som Richard Feynman säger:

”Utan att använda det nya ordet (du just lärt/hört), försök att beskriva vad du just lärt dig med egna ord. Utan att använda det nya ordet, berätta vad du vet…”

Källa

Jag vill komplettera med att, lager för lager, rensa bort alla oförklarade ord i beskrivningen till dess den rena kärnan återstår. Om det inte går, det återstår ett eller flera ord eller begrepp man inte kan klara sig utan, betyder det att man inte greppat helheten, alternativt att det man tror sig veta bygger på bullshit.

Det är naturligtvis helt tillåtet att använda begrepp som sammanfattar stora och komplicerade begrepp förutsatt att flertalet berörda är bekanta med vad det innebär. Att göra det för att blända läsare/åhörare utan att vara beredd att bidra med en förklaring eller källa är otillständigt. Att bygga sin verklighetsuppfattning på sådana grunder är självbedrägeri.

Utmaning: Välj ut ett eller flera ord/begrepp du tycker är centrala i ditt liv och se hur de klarar Feynmans test.

Livsmedelsverkets senaste: Kostmönster

Publicerat: 2015-08-31 i Debattartikel, Livsmedelsverket, SLV, Vetenskap
Etiketter:, ,
1

Bäst-före datum är utgånget för Livsmedelsverkets nya kostråd, skriver Ralf Sundberg, Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt som vill tillsätta en sanningskommission.

Källa: UNT Debatt

Läs hela inlägget samt repliken, ur vilket citatet nedan kommer.

Det sprids ett rykte att de svenska kostråden inte hänger med. Det är fel. De nya kostråden bygger på den mest aktuella forskningen om mat och hälsa i världen. För två år sedan publicerades nya nordiska näringsrekommendationer, en genomgång av tusentals forskningsstudier. Slutsats: den som vill minska risken för att bli sjuk ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör.

Källa: UNT Debatt, replik

Enligt Livsmedelsverket är matens beståndsdelar av mindre betydelse, det som spelar roll är kombinationen, det man innovativt kallar kostmönster. (Googla på kostmönster)

Modern forskning visar att det är intressantare att studera hur mat – inte de enskilda näringsämnena – och olika matvanor påverkar hälsan, så kallade kostmönster. Här är kostforskarna bara i början på att förstå samband. För när det gäller vetenskap är det viktigt att vara ödmjuk, världens forskare lär sig hela tiden mer, kunskap läggs till kunskap.

I debatter brukar ordet ”ödmjuk” uppträda först hos den part som känner sig i svårt underläge. Notera även att forskare som Livsmedelsverket förlitar sig på ”bara är i början på att förstå samband.” Och detta skall ligga som grund för kostråd?

I kostsammanhang används väldigt löskokt ”vetenskap”, man väljer en statistisk signifikansnivå där sannolikheten att utfallen enbart beror av slump är 5% samt utformar frågeställningar som gynnar det önskade utfallet/hypotesen. Kostforskningen betalas ofta(st) av livsmedelsföretag och forskarnas fortsatta finansiering/löner är med stor sannolikhet beroende av de svar man levererar.

Ett nytt förhållningssätt till forskning kommer att få stor betydelse, särskilt inom ”mjuka vetenskaper” där tro ofta övertrumfar vetande. Man kräver att arbets- och mätmetoder skall registreras innan datainsamlingen börjar. Detta kommer att innebära att forskare fortsättningsvis inte kan eftermanipulera sina hypoteser i förhållande till datautfallen.

Registered clinical trials make positive findings vanish.

A study showing a fall in positive trial results after the roll-out of clinicaltrials.gov attracted much attention on social media.

Källa: Nature

Nature_logo

A 1997 US law mandated the registry’s creation, requiring researchers from 2000 to record their trial methods and outcome measures before collecting data. The study found that in a sample of 55 large trials testing heart-disease treatments, 57% of those published before 2000 reported positive effects from the treatments. But that figure plunged to just 8% in studies that were conducted after 2000.

Min tolkning: En amerikansk lag från 1997 föreskrev att forskning från och med 2000 skall registrera sina arbets- och mätmetoder innan man börjar datainsamling. Studien fann att i 55 stora försök som gällde behandling av hjärtsjukdomar var 57% av utfallen positiva i rapporter före 2000, en siffra som sjönk till 8% efter 2000.

Annika Dahlqvist: Utred kostråden och Flummigt svar från Livsmedelsverket

Kostdoktorn: ”Utred kostråden”

Äldre inlägg
Senare inlägg