Istället för BMI

Publicerat: 2015-06-13 i BMI
Etiketter:,
1

BMI, Body Mass Index, är ett pseudomått med en komplexitet som imponerar på de som inte tänker så långt. Sorten är kg/m2 vilket antyder att man mäter hur mycket massa som finns bakom varje ytenhet av kroppen.

  1. BMI säger inget om ”kvalitén” på massan. Det kan röra sig om ”dallerfett”, stenhårda muskler och vilken som helst kombination mellan dessa ytterligheter.
  2. Människor är minst sagt variabla i formen. Man kan inte ta längden, kvadrera den och tro att det med någon nämnvärd grad av precision representerar personens faktiska ”yta”. En normalviktig person som är 1.70 skulle i så fall ha en kroppsyta på 2.89 m2, något som låter alldeles orimligt mycket, hälften räcker och blir över.

En betydligt precisare metod kan vara att fylla ett badkar nära fullt, andas ut allt du förmår och kryp ner under vattenytan så att vattnet rinner över. När du sedan kliver ur badet sjunker vattenytan och det fattas lika många liter till randen som motsvarar kroppsvolymen. Mät hur många liter som krävs för att återfylla karet igen, den verkligt noggranne kompenserar för  kvarvarande lungvolym. Dividera sedan kroppsvikten i kilo med volymen i liter så får du den genomsnittliga kroppsdensiteten i kg/dm3 alternativt kg/liter.

Fett flyter, har lägre densitet än resten av kroppen. Ju lägre densitet desto större fettinnehåll.

Metoden är lite bökig så låt oss göra en ytterst förenklad modell av en människa, en cylinder med omkrets som buken och höjd som kroppslängden. Låt cylinderns längd vara h, radie r, gavelarea A, omkrets O och volym V.

Cylinder

Så dags för lite grundskolematematik.

  1. A = pi * r2
  2. O = 2 * pi * r
  3. V = A * h

Kombinera dessa och efter lite omflyttningar blir V = h * O2 / (4 * pi)

Ett ”kroppsbyggnadsindex” som bygger på kroppens medeldensitet skulle isåfall kunna vara

MMI = kroppsvikten / ((h * O2)/(4 * pi))

I detta fall anges alla längdmått i decimeter och sorten i svaret är kg/liter och MMI står (positivt tänkt) för MuskelMasseIndex. Formeln ser krånglig ut, men dels har jag valt att skriva den så att man kan följa resonemanget, dels lär merparten av uträkningarna ske med datorkraft i fortsättningen så det blir inget problem.

Måttet stiger för en kroppsbyggare och sjunker när ”dallerfettet” börjar göra sig gällande. Eftersom det skadliga bukomfånget påverkar ”i kvadrat” så blir det väldigt tydligt när dålig livsstil gör sig gällande.

En person på 1.70 med ett midjeomfång på 90 cm och vikten 75 kg får enligt denna grova uppskattning en kroppsvolym på 110 liter, knappast korrekt men ändå betydligt närmare det faktiska måttet än ett BMI.

Observera att både badkar och längd+midja i kombination med vikten ger värden med samma sort (kg/liter), det förra bygger på faktisk mätning, det senare på en grov uppskattning av kroppsvolymen och de blir därför inte lika. Jag antar att man kan införa en korrektionsfaktor som dels tar hänsyn till att kroppen smalnar av rejält i båda ändar, dels när midjemåttet (O) avsevärt avviker från de ”normala”. Märkligt nog verkar ett optimalt midjemått vara förhållandevis oberoende av de ”vanligare” kroppslängderna.

Vad tror ni som vet mer än mig?

Intensiv glukoskontroll hos diabetiker typ 2

Publicerat: 2015-06-11 i Blodsocker, CVD (hjärtsjukdom), HbA1c, Kort om studier
Etiketter:,
1

Intensiv glukoskontroll ledde till färre hjärt–kärlhändelser än gängse glukoskontroll hos patienter med typ 2-diabetes men minskade inte risken att dö. Det visar en uppföljningsstudie presenterad i New England Journal of Medicine.

Hjärt–kärlsjukdom är den ledande orsaken till komplikationer och dödsfall hos personer med typ 2-diabetes. Tidigare studier har visat motstridiga resultat avseende kopplingen mellan intensiv glukoskontroll och mortalitet.

Källa: Läkartidningen – Intensiv glukoskontroll kopplad till lägre risk för hjärt–kärlhändelser

I det abstract jag når via artikeln framgår inte vad som menas med ”intensiv glukoskontroll”. Min gissning är att man menar preparat av diverse slag för att inte patienterna skall tvingas sortera i sina matvanor.

Studiens resultat kommer från en uppföljning av en oblindad men randomiserad klinisk prövning av 1 791 krigsveteraner. De fick antingen traditionell eller ”intensiv” behandling under något mer än 5 år. Flertalet var äldre män med en diabeteshistorik på minst 10 år, dryga 40% med tidigare hjärt–kärlhändelser eller mikrovaskulär sjukdom.

Det primära utfallsmåttet var tiden till första stora hjärt–kärlhändelse (hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, dödsfall orsakat av hjärt–kärlhändelse eller amputation till följd av ischemisk kallbrand).

Intensiv vs. standard

Beklagar den usla grafikkvaliteten, men den är vad NEJM tillhandahåller oss som inte slantar upp.

The difference in glycated hemoglobin levels between the intensive-therapy group and the standard-therapy group averaged 1.5 percentage points during the trial (median level, 6.9% vs. 8.4%) and declined to 0.2 to 0.3 percentage points by 3 years after the trial ended.

Min tolkning: Som man kan ana av bilden var HbA1c som bäst hos de intensivbehandlade efter ett par år, sedan steg det närmast oavbrutet. De traditionellt behandlades värden hade en svag tendens att sjunka.

Ett problem med att hålla koll på blodsocker med ”preparat” är att det svänger kraftigt och man riskerar att bli obehagligt låg med åtföljande kompensationsätande osv. Tyvärr hänger effekterna av höga blodsocker kvar mycket längre än de låga kan kompensera för. Det är inte som en pendel som svänger lika åt båda håll, mer som en pendel upphängd nära en vägg; drar man ut den för långt slår den in i väggen med en smäll.

Over a median follow-up of 9.8 years, the intensive-therapy group had a significantly lower risk of the primary outcome than did the standard-therapy group (hazard ratio, 0.83; 95% confidence interval [CI], 0.70 to 0.99; P=0.04), with an absolute reduction in risk of 8.6 major cardiovascular events per 1000 person-years, but did not have reduced cardiovascular mortality (hazard ratio, 0.88; 95% CI, 0.64 to 1.20; P=0.42).

Min tolkning: Under en uppföljningstid på knappa 10 år hade intensiv-gruppen en statistiskt säkerställd minskning vad gäller en stor hjärt–kärlhändelse. Minskningen var i absoluta tal 8.6 händelser per 1000 personår utan att för den skull minska hjärt- och kärldöd.

Så kommer vi till en riktigt intressant detalj.

No reduction in total mortality was evident (hazard ratio in the intensive-therapy group, 1.05; 95% CI, 0.89 to 1.25; P=0.54; median follow-up, 11.8 years).

Min tolkning: Ingen statistiskt säkerställd minskning i dödlighet oavsett orsak kunde fastställas. I medeltal tycktes den faktiskt stiga med 5 %.

Källa: NEJM

Då minskad dödlighet inte kunde påvisas i den aktuella studien måste en liten till måttlig reduktion i hjärt–kärlhändelser vägas mot de biverkningar som är förknippade med intensiv glukoskontroll, framhåller författarna.

Tack till Annika Dahlqvist för tipset: Ingen minskad dödlighet vid intensiv glukoskontroll

Insulinresistens, vad kan det innebära?

Publicerat: 2015-06-11 i Okategoriserade
0

Insulin är ett oerhört mångsidigt hormon som produceras i bukspottkörtelns Langerhanska öar, närmare bestämt dess betaceller. Den triviala uppfattningen är att det ”reglerar blodsockernivån”, men det är bara en av dess effekter.
InsulinMonomer

  • Insulin stimulerar cellers upptag av aminosyror,  DNA, proteinsyntes och därmed även tillväxt, även de i  tumörer.
  • Insulin reglerar aktiviteten av ett stort antal enzymer.
  • Insulin styr syntes/användning av  glykogen i såväl lever som muskler som följd av varierande blodsocker.
  • Insulin ökar upptag av fettsyror och glukos från blodet till fettceller
  • Insulin stimulerar bildning av glycerol av glukosen i fettceller
  • Insulin ökar förestring av fettsyror och glycerol till triglycerider/triacylglycerol (fett) i fettceller. Lågt insulin vänder processen och frigör fettsyror och glycerol för ”export”.
  • Insulin motverkar nedbrytning av protein och motverkar på så sätt kroppens egen städmekanism av skadade celler genom autofagocytos
  • Insulin motverkar glukoneogenes (nybildning av glukos med proteiner som råmaterial) i levern.
  • Insulin ökar cellers kaliumintag. Kalium är en elektrolyt med livsavgörande roll i cellens omsättning av näringsämnen.
  • Insulin minskar njurarnas utsöndring av natrium, en annan livsviktig elektrolyt.
  • Insulin ökar produktion av magsyra.

Insulin har ytterligare funktioner, men uppräkningen ger ett perspektiv på insulinets roll i kroppen.

Hos en frisk (ickediabetisk) person kommer en ökning av glukos i blodet att innebära en anpassad frisättning av insulin. Största delen, mer än 2/3, absorberas redan vid första passagen genom levern, 1/3 eller mindre når ut till diverse celler, inklusive muskler och fettvävnader med diverse glukostransportörer (GLUT) varav en styrs av insulin (GLUT4). Den mest uppenbara effekten är att blodsockret rätt snabbt normaliseras genom att glukosen lämnar blodet och går in i celler via alla typer av GLUT, även om GLUT4 sannolikt står för större delen av effekten.

GLUT4 bild

Hos en diabetiker typ 2, tidigare kallad sockersjuk eller åldersdiabetiker, är effekten betydligt mindre, insulinet ger inte den förväntade blodsockersänkningen. Detta kallas insulinresistens, en effekt som är lätt att mäta men vars mekanism ännu inte förklarats. Om det gjorts har det i vart fall inte fått något entydigt genomslag i litteraturen.

Insulin binder till insulinreceptorer på cellmembranen som sänder signaler via en räcka molekyler och når bland annat vesikler (blåsor) med vardera ett antal GLUT4 som ligger ”på vänt” inne i cellvätskan. Vesiklerna tar sig till cellmembranet, nästlar sig in bland dess fosfolipider, breder ut sig och exponerar på så sätt sina glukostransportörer som passivt släpper in glukosen, givet att det finns plats.

GLUT4 är passiv, den låter glukos passera men ”pumpar” eller ”suger” inte in det. Glukos är hygroskopiskt, vattensugande, och varje glukosmolekyl kräver 190 vattenmolekyler för att skapa en fysiologiskt korrekt osmotiskt* tryck inne i cellen. När glukosen väl passerat in möter ett enzym upp och ändrar molekylen så att den inte kan passera ut via GLUT4 igen. Allt eftersom kommer glukosen att förbrukas eller bygga glykogen som inte kräver samma antal vattenmolekyler, detta sänker ”trängseln” i cellen och mer glukos kan slippa in.

Både muskel- och fettceller med GLUT4 har samma slags insulinreceptorer och begreppet insulinresistens ger, åtminstone hos mig, en association till att dessa celler över huvud taget reagerar dåligt på insulin. Frågan är om det stämmer.

Diabetes typ 2 har ett mycket långdraget förlopp, vanligen över flera år, innan den blommar ut i en diagnos. Den läkare som ställer diagnosen ser i 4 fall av 5 (80%) en patient som är överviktig eller fet framför sig och drar slutsatsen att övervikten/fetman är orsaken. Som jag ser det har fettväven gjort sin plikt och lagrat påtagligt skadligt överskottsblodsocker som tämligen ofarligt fett, men förr eller senare spricker det. För att lagra detta fett är det sannolikt att insulinet haft tillräcklig funktion på fettcellernas insulinreceptorer och ”inre liv”, de har inte varit insulinresistenta.

Följdfrågan är då, varför fungerar inte insulinsignalerna lika bra på diabetikers muskel- som fettceller?

  • En orsak kan vara att det brister i den interna kommunikationen från insulinreceptorn och vidare till vesikler med GLUT4 och vidare.
  • En annan kan vara att muskelcellerna av någon anledning har nedsatt förmåga att använda glukos som energiråvara till mitokondrierna som i sin tur skapar ATP, cellens universella energivaluta. Följden blir att mindre mängd glukos används och mindre slipper in via GLUT4 eftersom ”trängseln” är stor.

*) Osmos innebär ungefär att om du har vatten och lösta ämnen i olika koncentrationer på vardera sidan av ett membran som bara vattenmolekyler kan passera så kommer vattenmolekyler att tränga igenom i riktning mot den högre koncentration. Detta pågår till dess tryckskillnaden mellan membranets olika sidor balanserar vattnets ”vilja” att späda ut den koncentrerade lösningen. Den fullständiga beskrivningen är betydligt mer avancerad.

Fara för folkhälsan?

Publicerat: 2015-06-10 i Debattartikel, Dietist, Skolmat
Etiketter:,
4

Vilka är en fara för folkhäldan

Källa: Sydsvenskan

Efter det publicerade Helsingborgs Dagblad en chatt med kostekonomen, dietisten och läraren Birgit Josefson som skrivit inlägget ovan. Länk till chatten, den är intressant.

Så replikerar forskaren Uffe Ravnskov: Experter som tror de vet bäst är en fara för folkhälsan samt författaren Lars Erik Litsfeldt: Acetonet i smöret kommer från kossan, Facebook med den oavkortade texten här.

Detta är brevet som politikerna i Svedala fick:

Hej

Några föräldrar från er kommun har bett mig hjälpa dem med att ändra skolmaten. Jag har fått veta att ni ska fatta beslut om detta och jag hoppas att ni kommer att ändra kosten till det bättre. Vad det bättre är ska jag förklara.

Jag har forskat inom området kost och kolesterol sedan 25 år, publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar och flera böcker om ämnet. Min konklusion av detta är att kolesterolkampanjen är den största medicinska skandalen i modern tid. Den värsta effekten är kampanjens kostråd, som publicerades i början av 80-talet. Ett par år senare startade nämligen en fetma- och diabetesepidemi, som har spritt sig till de flesta av världens länder, inklusive Sverige.

Jag förstår att dietisterna följer Livsmedelsverkets rekommendationer Tyvärr följer deras experter inte med i den medicinska litteraturen. I åtskilliga år har jag och några av mina kolleger bett Livsmedelsverket om att hänvisa till de studier, som de påstår bevisar att mättat fett är farligt och att man hellre bör äta en mat som innehåller mycket kolhydrater. Det vanliga svaret har varit att ”det finns tusentals”. Våren 2009 publicerade Livsmedelsverket äntligen en lista på 72 studier som de påstod skulle visa att mättat fett är farligt för hälsan. Tillsammans med elva kolleger granskade jag listans alla artiklar och vi kom fram till att endast två kunde sägas ge stöd åt detta påstående. Vår kommentar publicerades i Dagens Medicin 2009: Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten. Och vi är inga amatörer. En av underskrivarna var, som det framgår, Lars Werkö, den dåvarande chefen för SBU; en annan var Tore Schersten, före detta sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

Ulf Boman på Livsmedelsverket svarade att deras råd endast var riktade till friska personer. Vår kommentar  till hans svar kan läsas här: Var finns Livsmedelsverkets expertis när den behövs bäst?

Sedan dess har de flesta internationella experter erkännt att varningarna mot det nättare fettet är grundlösa. En av dem är den danska professorn Arne Astrup, som i många år har varnat mot det mättade fettet. Nyligen publicerade han emellertid denna artikel  A changing view on SFAs and dairy: from enemy to friend, och det finns många fler experter, som har förstått att de feta mejeriprodukter och alla andra födoämnen med en hög halt av mättade fettsyror.är nyttiga. Den senaste är Richard Smith, tidigare redaktör på British Medical Journal, en av världens mest respekterade medicinska tidskrifter. Jag har bifogat hans artikel.

Att ersätta smör med margarin har till och med visat sig vara hälsovådligt. Barn som äter mycket margarin och omega-6 löper en större risk att få astma och allergiska sjukdomar. Dessutom innehåller margarin många toksiska kemikalier vars hälsoeffekter på längre sikt är okända; läs till exempel denna artikel i Aftonbladet

Jag tycker därför att ni bör lyssnar på föräldrarna. Det är inte farligt att ändra åsikt. Jag hyser stor respekt för människor som offentligt erkänner att de tagit fel. Dessutom är Livsmedelsverket hälsofarliga råd endast rekommendationer; ingen kan tvingas att följa dem.

Med vänlig hälsning
Uffe Ravnskov, med dr, docent
Ordförande för THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics
www.ravnskov.nu/svuffe, Mina böcker, My newsletters, Wikipedia

Apropå en passus i Birgit Josefsons första inlägg:

Vi har sedan 2011 en lag som säger att skolan ska servera näringsriktig mat som bygger på de näringsrekommendationer som finns (NNR 2012).

Kan någon hjälpa mig att finna detta lagrum?

Förvirrat om myter, mat och hälsa

Publicerat: 2015-06-09 i Fetter, myter
Etiketter:
0

Fett, myter och dieterKälla: NSD

Resultat av en studie är aldrig starkare än sin största felkälla och i kostsammanhang hjälper det inte långt med 100 000 deltagare och 28 år om redovisningen av maten är bristfällig. Vad åt du till exempel förra veckan, på tisdag? Observationsstudier kan på sin höjd generera hypoteser att testa.

Matthias Lidin var en av föreläsarna på Fettskolan, en utbildningsdag som landstinget höll på fredagen. Han är anställd vid livsstilsmottagningen vid Karolinska sjukhuset och är även doktorand i folkhälsa vid Karolinska institutet.

Han föreläste under rubriken ”Fett, myter och dieter”, där han försökte bringa ljus i djungeln av förespråkare av olika dieter och där kostråd som ges är motstridiga.

Vilka ”tunga bevis” åberopar Mattias Lidin när han försöker bringa ljus över följande myter?

”Sjukvården är inte enig i råden för hälsosam mat”.

– Helt fel. Sjukvården följer råden i Nordisk näringsrekommendation som ges ut av Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har sedan några år insett att deras rekommendationer endast gäller friska människor. Sjukvården har i stor utsträckning ”ickefriska” kunder.

”Sjukvården förespråkar fettsnål mat”.

– Stämmer inte. Vi har gjort det men inte längre. Vi förespråkar rätt fett, de livsnödvändiga fetterna. Fleromättat och enkelomättat fett. Nötter, olja, fisk och avocado – där har du det. Allt mättat fett är inte bra.

De ”livsnödvändiga fetterna”, de essentiella är omega-3-fettsyran linolensyra och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Eftersom båda är fleromättade är de oxidationsbenägna (härsknar lätt). Vi behöver dem, men enbart som byggnadsmaterial, inte som allmän energigivare.

”Kokosfett är nyttigt”.

– Definitivt inte. Det innehåller mättat fett trots att det är vegetabiliskt fett.

Om man jobbar på Karolinskas livsstilsmottagning är man sannolikt tungt påverkad av Mai-Lis Hellenius, känd LCHF-kritiker som företräder ”ät mindre och spring mer”.

Matthias Lidin ger media, bloggare på internet och sociala medier en stor del av skulden i mytbildningarna.

– En del av råden som ges på nätet stämmer inte. Och media, i synnerhet kvällstidningarna, påverkar mycket. Det kommer en ny studie, och har vi tur så ringer de oss. Ofta ringer de någon annan först och så får vi komma in senare och reda upp det hela.

Som jag ser det är det mängder av råd på internet som är allt mellan tveksamma och grovt felaktiga och det gäller i minst samma grad andra media.

Den Nya Nordiska Kosten och fosfor

Publicerat: 2015-06-08 i ATP, Medelhavskost
Etiketter:, , , , ,
0

LCHF tränger in i människors vardag och ger många avtryck i bättre hälsa. Det är inte längre exotiskt och skrämmande och ”våra” motståndare väljer allt oftare andra skäl att förmå oss att återvända till fållorna. Ett centralt tema är att vädja till ett kollektivt ansvar och välja ”klimatsmart” mat. I korthet menar man att ju tidigare i näringskedjan vi hämtar vår mat desto färre förluster blir det vilket tär mindre på Jordens resurser. Ett av delmålen är att vi skall äta någorlunda närproducerad mat, i detta sammanhang kallat Den nya Nordiska dieten, NND. Jag har inget emot tanken, men ibland blir utfallen inte som man först tänkte.

Fosfor i periodiska systemet

Fosfor är ett essentiellt mineral, det måste finnas i maten vi äter och kan inte ersättas med något alternativ. Den energi som allt levande använder är ytterst beroende av adenosintrifosfat (ATP), en molekyl med en ”svans” innehållande tre nästan identiska grupper av syre, väte och en fosforatom. Det är bindningsenergin mellan de två yttersta fosfatgrupperna som vi använder oavsett om vi skymtar det svaga ljuset från en avlägsen stjärna, känner en kittling mot huden, tänker en tanke eller sätter världsrekord i tyngdlyftning.

  • Vi har bara i storleksordningen ett par kcal ATP i kroppen varje ögonblick och det nybildas kontinuerligt då och där det behövs. En normalaktiv människa omsätter cirka 40 kg ATP varje dygn. OT: Ibland läcker en liten del av detta fosfor ut i saliven och sätter sig som tandsten.

I ett traditionellt och lågintensivt gammaldags samhälle omsätts fosforn geografiskt tämligen lokalt, men vid konstgödselberoende intensivodling i kombination med vattentoaletter har förutsättningarna kantrat en del. Regn sköljer ut delar av konstgödseln i vattendrag för vidare befordran till världshaven, ungefär detsamma som händer med toalettvatten. Numera händer det att man återvinner slam från reningsverk med avsikt att gödsla åkermark, men tyvärr innebär det att man samtidigt får med oönskade tungmetaller, t.ex. kadmium.

Nu åter till The New Nordic Diet: phosphorus content and absorption

High phosphorus content in the diet may have adverse effect on cardiovascular health. We investigated whether the New Nordic Diet (NND), based mainly on local, organic and less processed food and large amounts of fruit, vegetables, wholegrain and fish, versus an Average Danish Diet (ADD) would reduce the phosphorus load due to less phosphorus-containing food additives, animal protein and more plant-based proteins.

Min tolkning: Högt fosforinnehåll i maten kan ha negativ inverkan på hjärt- och kärlhälsa. Vi undersökte NND som baseras på lokalt och ekologiskt producerad och lågprocessad mat och stora mängder frukt, vegetabilier, fullkorn samt fisk i jämförelse med dansk ”normalkost”, ADD, detta med avsikt att jämföra fosforbelastningen.

Den intresserade har länken till abstract ovan, jag går direkt till dess slutsats:

Contrary to expectations, the NND had a high phosphorus intake and did not decrease the fractional phosphorus excretion compared with ADD. Further modifications of the diet are needed in order to make this food concept beneficial regarding phosphorus absorption.

Min tolkning: Mot förväntningar innebar NND ett högt fosforintag jämfört med ADD. Vidare modifieringar av kosten krävs för att göra den fördelaktig ur fosforsynpunkt.

Hur ekologisk är den mat som ger förhöjt fosforintag i jämförelse med ADD?

Astrup Taubes

”Sisteförfattaren” (den som inspirerar och handleder studien) är Arne Astrup (till vänster i bilden), tidigare känd som uttalad sockerkramare. För ett par år sedan gjorde han en uppmärksammad helomvändning, gick fram till Gary Taubes, författare till Good Calories, Bad Calories, och sade ungefär: ”Jag hade fel och du rätt.” Bild från Dietdoctor.

Sveriges Radio: Nordens mat lika bra som Medelhavets 

Doktorn.com: Minska midjemåttet med nordisk diet

HBL.fi: Nordiska dieten lika hälsosam som Medelhavsdiet

Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome – a randomized study (SYSDIET)

Vart tar fettet vägen när du går ner i vikt?

Publicerat: 2015-06-06 i Miljö, myter, Utblick
Etiketter:, ,
8

Har du funderat över vart fettet tar vägen när du går ner i vikt?

150 tillfrågade yrkesproffs som läkare, dietister och personliga tränare (PT) gav sina förslag, se nedan.

When somebody lose weight

Passar något eller några av dem in på hur du tänker? För er som inte läser engelska är alternativen Energi/värme, Annat, Avföring, Blir muskler, Svett/urin, Vet inte samt Koldioxid och vatten. Ha inte bråttom nu, tänk efter och låt det ta en stund.

  • I runda slängar har 65% av läkarna, strax under 70% av dietisterna och drygt 55% av PT satsat på energi/värme, något mindre än 2/3 av alla. Inte kan väl dom ha fel?
  • Av någon anledning tycks tredje, fjärde och femte alternativen dra till sig PT:s intresse mer än övrigas. ”Träna, svettas och skit mer”, eller?
  • Att det alls finns någon läkare tror att fettväven blir muskler är skrämmande, att 5 gånger fler dietister och PT satsar på det är kanske inte så förvånande.

Trots att frågan är ytterst grundläggande är det få proffs inom kost och hälsa som har ordning på vad som händer, gissningsvis ännu färre lekmän.

För det första, att fettmassan går bort som energi/värme är riktigt fel. Den intresserade kan ju sätta in siffrorna i Einsteins berömda formel E = mc2 och se hur orimligt svaret blir*. Bara några få gram fett helt omsatt till energi skulle övertrumfa Hiroshimabomben. Så där försvann nästan 2/3 av alla kost & hälsaproffsen. Poof.

Ruben Meerman och Andrew J Brown, professor vid School of Biotechnology and Biomolecular Sciences, University of New South Wales i Australien räknade på detta och publicerade resultatet i British Medical Journal.

I fortsättningen räknar vi bara på fett, triglycerider/triacylglycerol, inte faktisk fettväv. En fettmolekyl består av tre fettsyror bundna till en glycerolmolekyl. De tre vanligaste fettsyrorna i mänsklig fettvävnad är oleate (C18H34O2), palmitate (C16H32O2) och linoleate (C18H32O2) och när de förestras (”kombineras”) med glycerol till en ”medelfettsyra” får den summaformeln C55H104O6, anmärkningsvärt nära den av Hirsch** publicerade.

Lägg märke till att fett enbart innehåller kol, väte och en liten gnutta syre. Kan det vara till någon ledning?

Den energi (egentligen exergi) som vi kan utvinna ur ett ämne, i detta fall en fettmolekyl, finns att hämta i bindningar mellan de enskilda atomerna. För att bli praktiskt användbart måste denna utvinning av energi ske i många små steg med en ytterst finreglerad användning av enzymer och syre. Om vi hoppar över alla mellanliggande steg kan summaformeln för energiomsättningen av en ”medelfettmolekyl” skrivas:

C55H104O6 + 78O2 → 55CO2 + 52H2O + energi ***

Där har vi svaret! Eller början till det, åtminstone.

Om en kemist beräknar detta (avrundat) kommer en fullständig oxidation av 1 kilo mänskligt fett att förbruka 2.9 kg inandat syre och resultera i 2.8 kg koldioxid samt 1.1 kg vatten.

När vi lyckas ”bränna” fett, oavsett om det kommer från egen fettväv eller från maten, resulterar det i koldioxid som vi andas ut via lungorna och vatten i form av urin, avföring, svett, via andning, tårar och vadhelst din kropp kan avge som vätska.

Gå tillbaka till den första grafen och notera att det enda korrekta svaret kom från (3 av 50) dietister, övriga 147 svarade fel eller inte alls.

Endast för nördar:

  • Om du tittar närmare på vänstra delen av formeln så ser du att av alla syreatomer, 162 stycken totalt, kommer bara 6 från fettmolekylen och resten från syret man andas in. Detta är ett av skälen till att fett har stor förmåga att lagra energi.
  • En ordinär person på kanske 78-80 kg förbrukar cirka 60 kcal/km, motsvarande cirka 1/150 av ett kilo fettväv. H*n andas då ut knappa 20 gram koldioxid, ungefär 1/6 av en hyfsat energisnål bil som väger 1 ton eller lite mer. En bil är därför, räknat per förflyttat antal kilo, mer ekonomisk än en människa.
  • Ska vi då sluta ”bränna fett” för att inte bidra till ökade koldioxidutsläpp? Vart du än vänder dig idag finns alltid någon som skriver/pratar om att vi skall vara ”miljösmarta” och undvika sådant som ger koldioxidutsläpp. Märk att både Svenska Kyrkan och dietister numera omfokuserar och ”kramar klimatet” istället när deras traditionella idéer ifrågasätts. De verkliga utsläppen kommer från fossila kolkällor, inte fisande kor. Den koldioxid som du och andra djur andas ut är det som bygger det träd du har närmast intill, 90-95% av torrvikten i det mesta som växer omkring dig kommer från koldioxid. När de sedan växer lämnar de tillbaka det mesta av syret till dig och annat levande för att förädla till deras viktigaste näringskälla, koldioxid.

*) 1 mikrogram (µg = miljondels gram) massa som helt omvandlas till energi/värme enligt E = mc2 ger 25 kWh. Hur många kWh förbrukar din bostad på ett år?

**) Hirsch J, Farquhar JW, Ahrens EH, Jr, Peterson ML, Stoffel W. Studies of adipose tissue in man. A microtechnic for sampling and analysis. Am J Clin Nutr 1960;8:499-511.

***) Var kommer energin/exergin ifrån? Jo, det är från de kemiska bindningarna mellan kol– och väteatomerna, inte atomerna i sig.

Chokladstudie

Publicerat: 2015-05-28 i skitstudie, Utblick
Etiketter:,
0

När tillräckligt många med tillräckliga resurser är tillräckligt lata och tillräckligt lättlurade* kan det gå såhär snett.

(Lova att fortsätta läsa resten efter abstractet nedan även om suget efter choklad river i kroppen. Snälla?)

Daily Mail - choklad

CHOCOLATE WITH HIGH COCOA CONTENT AS A WEIGHT-LOSS ACCELERATOR
Johannes Bohannon, Diana Koch, Peter Homm, Alexander Driehaus
Abstract

Background: Although the focus of scientific studies on the beneficial properties of chocolate with a high cocoa content has increased in recent years, studies determining its importance for weight regulation, in particular within the context of a controlled dietary measure, have rarely been conducted.

Min tolkning: Trots att fokus de fördelaktiga effekterna av choklad med högt kakaoinnehåll har ökat under senare år har väl kontrollerade studier om dess betydelse för viktreglering inte genomförts.

Methodology: In a study consisting of several weeks, we divided men and women between the ages of 19-67 into three groups. One group was instructed to keep a low-carb diet and to consume an additional daily serving of 42 grams of chocolate with 81% cocoa content (chocolate group). Another group was instructed to follow the same low-carb diet as the chocolate group, but without the chocolate intervention (low-carb group). In addition, we asked a third group to eat at their own discretion, with unrestricted choice of food. At the beginning of the study, all participants received extensive medical advice and were thoroughly briefed on their respective diet. At the beginning and the end of the study, each participant gave a blood sample. Their weight, BMI, and waist-to-hip ratio were determined and noted. In addition to that, we evaluated the Giessen Subjective Complaints List. During the study, participants were encouraged to weigh themselves on a daily basis, assess the quality of their sleep as well as their mental state, and to use urine test strips.

Min tolkning: I en studie som sträckte sig över flera veckor delades deltagarna, som var 19-67 år, i tre grupper. En ombads hålla en lågkolhydratkost med extra 42 gram choklad med 81% kakao. Den andra gruppen åt samma men utan choklad och den tredje agerade kontrollgrupp utan inblandning i matvanor. Inför och efter studien togs blodprov samt ett antal andra mått, deltagarna instruerades att väga sig dagligen samt notera sömnkvalitet, sitt mentala välmående samt använda teststickor för urin.

Result: Subjects of the chocolate intervention group experienced the easiest and most successful weight loss. Even though the measurable effect of this diet occurred with a delay, the weight reduction of this group exceeded the results of the low-carb group by 10% after only three weeks (p = 0.04). While the weight cycling effect already occurred after a few weeks in the low-carb group, with resulting weight gain in the last fifth of the observation period, the chocolate group experienced a steady increase in weight loss. This is confirmed by the evaluation of the ketone reduction. Initially, ketone reduction was much lower in the chocolate group than in the low-carb peer group, but after a few weeks, the situation changed. The low-carb group had a lower ketone reduction than in the previous period, they reduced 145 mg/dl less ketones, whereas the chocolate group had an average reduction of an additional 145mg/dl. Effects were similarly favorable concerning cholesterol levels, triglyceride levels, and LDL cholesterol levels of the chocolate group. Moreover, the subjects of the chocolate group found a significant improvement in their well-being (physically and mentally). The controlled improvement compared to the results of the low-carb group was highly significant (p <0.001).

Min tolkning: Chokladgruppen upplevde den enklaste och mest framgångsrika viktminskningen, över 10% mer än LC-gruppen redan efter 3 veckor. Flera hälsoparametrar var fördelaktiga för chokladgruppen inklusive fysiskt och mentalt välbefinnande, skillnaderna var mycket signifikanta.

Conclusion: Consumption of chocolate with a high cocoa content can significantly increase the success of weight-loss diets. The weightloss effect of this diet occurs with a certain delay. Long-term weight loss, however, seems to occur easier and more successfully by adding chocolate. The effect of the chocolate, the so-called “weight loss turbo,” seems to go hand in hand with personal well-being, which was significantly higher than in the control groups.

Min tolkning: Konsumtion av choklad med högt kakaoinnehåll kan signifikant öka framgång med viktnedgång. Viktnedgången kommer med viss eftersläpning medan långtidseffekten förefaller enklare och mer framgångsrik med tillskott av choklad. ”Turboeffekten” förefaller gå hand i hand med välbefinnande, högre än i kontrollgruppen.

Hela texten finns att ladda ner som pdf från International Archives of Medicine
http://imed.pub/ojs/index.php/iam/article/view/1087/728

Det är nu du ska läsa I Fooled Millions Into Thinking Chocolate Helps Weight Loss. Here’s How. Om du inte vill eller ids, glöm då allt här ovan, det kan annars skapa framtida problem för dig.

*) Jag gillar det engelska ordet, gullible.

Ät mer ägg!

Publicerat: 2015-05-26 i Ändrade kostråd, Debattartikel
Etiketter:, , ,
0

The Times Matt Ridley

The Times Ingress

Källa: The Times 25/5 2015

Min tolkning: Mer ägg, tack. Nu är det OK med kolesterol. – Denna helomvändning borde kommit för länge sedan. Mycken skada har förorsakats.

– Om du läser detta före frukost, överväg att äta ett ägg. När som helst kommer amerikanska myndigheter officiellt att avfärda kolesterol från listan av ”bekymmersamma kostkomponenter”. Man vill också tona ned råden mot mättade fetter då de saknar kopplingar till hjärt- och kärlsjukdom.

Nervskador hos 1/3 redan före diabetesdiagnos

Publicerat: 2015-05-23 i Blodsocker, Blodtryck, fetma, gastropares, nervskador
Etiketter:, , , ,
0

Diabetes typ 2, tidigare kallad sockersjuka, uppstår när kroppen inte fullt ut använder den enkla sockerarten glukos som kan utgöra en betydande del av energin i födan. Redan en bestående ökning av mängden blodsocker i blodomloppet* med ett par gram ger på sikt allvarliga skador på blodkärl samt proteiner som kommer i närkontakt med blodet. Redan efter några få år, ibland innan patienten fått diabetesdiagnosen, kan följdverkningar dyka upp. Till dessa räknas ögonproblem, neuropati inklusive gastropares, njurskador, kärlskador, infarkt och stroke.

Peripheral neuropathy - headline

Källa: Artikel i Diabetes in Control

Neuropati innebär skador på nervsystemet som förhindrar signaler att nå fram. Tidiga tecken på diabetesrelaterad neuropati märks genom att testa de längsta nervbanorna, de som går från fotsulorna och upp till hjärnan. Neuropati har flera delorsaker, en av dem är nedsatt blodförsörjning vilket drabbar fötterna i högre grad än resten av kroppen.

Peripheral neuropathy is a common complication related to diabetes, and a major reason for a decreased quality of life in diabetes patients.

Min tolkning: Perifer neuropati är en vanlig komplikation vid diabetes och en stor anledning till försämrad livskvalitet.

Deltagarna i studien, från Prospective Metabolism and Islet Cell Evaluation (PROMISE), valdes baserat på riskfaktorer för att utveckla diabetes typ 2 inklusive fetma, högt blodtryck, diabetes ”i släkten” samt ev. graviditetsdiabetes. De som utvecklade diabetes innan 3 år gått uteslöts ur studien. Jag antar att man ville följa utvecklingen från ett tidigt stadium. Känsligheten mättes med en standardiserad vibrationsmetod.

Of the 467 patients who made it to the three year follow-up examination, 344 had normal glycemic control, 101 had prediabetes, and 22 had new onset diabetes. The prevalence of peripheral neuropathy was 29% for those with normal glycemic control, 49% for those with prediabetes, and 50% with new onset diabetes.

Min tolkning: När de som studerades efter 3 år hade 344 ”normalt blodsocker”, 101 var prediabetiker och 22 hade konstaterad diabetes. 29% av de med normal blodsockerkontroll visade tecken på perifer neuropati, 49% av prediabetiker och 50% av de med diagnosen diabetes.

Detta är helt i linje med mina åsikter att diabetes typ 2, sockersjuka, har en lång utvecklingstid innan den resulterar i en fullt utblommad diagnos. Det är skrämmande att nästan var tredje som ansågs ha ”normal blodsockerkontroll” bedömdes ha nedsatt nervfunktion.  Inom vården måste man vara mycket observanta på tidiga tecken på metabola symtom och ge relevant information för att undvika eller åtminstone fördröja utvecklingen mot diabetes och alla de komplikationer det medför.

Relevanta råd innebär mat som inte driver upp blodsocker i onödan, LCHF.

*) En vuxen, frisk och normalviktig person på 70 kg har en total blodvolym av 5.5 liter med cirka 5 gram blodsocker, glukos, efter nattfasta eller före måltid.

Lee CC. Peripheral Neuropathy and Nerve Dysfunction in Individuals at High Risk for Type 2 Diabetes: The PROMISE Cohort. Diabetes Care. May 2015; 38(5) 793-800.

Äldre inlägg
Senare inlägg