MatFrisk Blogg

IONOSIL får ej längre marknadsföras som ett kosttillskott men även fortsättningsvis som vattenreningspreparat.

Blanda två teskedar IONOSIL per liter dricksvatten du vill desinficera. Skaka om och låt stå 15 minuter. Vattnet är sedan klart att drickas. Anledningen till att man väntar 15 minuter är för att ge de relativt långsamverkande silverjonerna den tid de behöver för att utföra sitt arbete. Vattnet är sedan (om det inte återinfekteras) oftast bakteriefritt i många veckor.

Källa: Ion Silver, bilden från Wikipedia

 

IONOSIL innehåller, enligt Ion Silver, 10 ppm silver varav 9 ppm i form av de aktiva silverjonerna (Ag+).

• ppm är ett mått på andelen av något relativt något annat och står för ”parts per million”, delar per miljon.

Illustration av vad 1 ppm innebär: Säg att Sveriges befolkning är 10 miljoner människor, 1 ppm av dessa skulle då innebära 10 personer, ett fotbollslag med en utvisad.

När IONOSIL späds enligt instruktion sjunker andelen aktiva silverjoner till 1/100. (2 teskedar = 10 ml i 1000 ml vatten). Koncentrationen av de aktiva silverjonerna sjunker då från 9 ppm till 0,09 ppm. I exemplet med Sveriges befolkning och fotbollslaget är vi då nere under 1 spelare i hela landet!

• Är det rimligt att tycka att en så liten koncentration är ”relativt långsamverkande” när den effektivt nedkämpar bakterier på 15 minuter?
• Alternativt: Är silver i jonform dödligt inom 15 minuter för bakterier även i så extremt låga koncentrationer som under 1 del per 10 miljoner delar vatten?

Jag antar att du ser den tydliga skillnaden mellan tämligen harmlösa partiklar och de aktiva joner (Ag+) som står för den renande effekten? Är då ”silver” ofarligt eller extremt dödligt?

Min åsikt om silverjoner som vattenrenare:

• De är effektiva redan i låga doser då de elektriskt laddade silverjonerna gärna binder till ämnen med asymmetriska laddningar som är typiska för mer komplicerade molekyler som proteiner. De hålls till stor del samman med just sådana elektriska laddningar men förlorar hela eller delar av sin funktion med silverjonen som ett påhäng. Även små organismer som t.ex. bakterier påverkas kraftigt.
• Så länge silverjoner ”klibbar fast” vid något eller bildar en ny molekyl med en annan kemikalie så är de i praktiken ute ur leken och i stort sett harmlösa.
• En silverjon beter sig, på grund av sitt elektronunderskott, efter samma mönster som s.k. fria radikaler. Dessa är i praktiken ”elektrontjuvar”.

Jag hoppas att den som upptäcker fel i det jag skriver kommenterar eller mailar till erik(dot)matfrisk(at)gmail.com.

Tidigare i ämnet: Silver – Del 1, grundläggande kemi,  Silver – del 2, hur farligt/ofarligt är ett ämne?,  Silver – del 3, utspädningseffekten,  Silver – del 4, Vad är en kolloid?

Fortsättning följer.
(mer…)