Träna gärna men ta inte antioxidanter samtidigt

Publicerat: 2015-11-04 i antioxidanter, ATP, Fria radikaler, Mitokondrier, ROS (Reactive oxygen species)
Etiketter:, ,
0

Högintensiv träning

Svenska forskare har klurat ut varför högintensiv intervallträning är så effektiv. Men undvik antioxidanter, de försämrar effekten.

Källa: Ny Teknik

Mycket hög belastning i korta intervall har visats ge en mycket god träningseffekt, framför allt om man tar i beräkning hur kort tid det tar. Föga förvånande tilltalar det många som gärna gör annat än träna timmar i sträck. Men hur det fungerar har varit höljt i dunkel.

– Tre minuter av högintensiv träning bryter ned kalciumkanaler i muskelcellerna. Det leder till en långvarigt förändrad kalciumhantering i cellerna och det är en utmärkt signal för adaptation, till exempel nybildning av mitokondrier, konstaterar forskningsledaren Håkan Westerblad, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet.

All muskelbyggande träning förutsätter så kraftig belastning att muskelceller förstörs och tvingar fram förnyelse och lite fler celler i förebyggande syfte. Samtidigt ökar antalet mitokondrier, organeller som omvandlar kemisk energi som är bundna i fetter och kolhydrater till den ”valuta” som cellerna använder, ATP (Adenosintrifosfat) och i viss mån ADP (Adenosindifosfat).

All uthållig bildning av ATP/ADP förutsätter god tillgång till syre men långt ifrån all oxidation sker problemfritt, det bildas stora mängder fria radikaler (ROS, Reactive oxygen species) som förstör både både på ett ”positivt” och definitivt negativt sätt. Det positiva i detta sammanhang är att den drar igång den begränsade celldöd som är en förutsättning för muskeltillväxt. Kroppen producerar själv en stor mängd antioxidanter som motverkar en stor del av den oönskade förstörelsen, men många äter dessutom mat och kosttillskott som är rika på antioxidanter.

Forskarna höjer också ett varnande finger för att kosttillskott med antioxidanter som vitamin E och vitamin C kan försämra effekten. I alla fall var det vad som hände när forskarna studerade möss behandlades med en antioxidant före och under en aktivitet som efterliknar den vid högintensiv intervallträning.

– Vår studie visar att antioxidanter tar bort effekten på kalciumkanalerna, vilket kan förklara varför antioxidanter kan försämra svaret på uthållighetsträning, säger Håkan Westerblad.

Förutom forskare vid Karolinska institutet medverkade forskare i Schweiz och Litauen i studien.

Forskarnas resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

 

”Med dagens livsstil är det normalt att vara sjuk”

Publicerat: 2015-11-02 i övervikt, Blodsocker, Diabetes typ 2, Insulin, Kolhydrater, Socker, sockersjuka
Etiketter:, ,
3

– Våra riskgener gör oss till en energisnål Toyota medan vi med dagens livsstil snarare borde vara en bensinslukande Chrysler, säger Leif Groop, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i endokrinologi vid Lunds universitets Diabetescentrum. Vad vill han ha sagt med det?

Källa: Diabetesportalen.se

Leif Groop

Vadå ”våra riskgener”? Vår genuppsättning anpassar sig mycket långsamt men under tiden tenderar de att mönstra ut människor som lever riskfyllt.

Det har skett en enorm ökning av typ 2-diabetes sedan insulinets upptäckt 1921. Då räknar man med att ungefär 0,1-0,2 procent av befolkningen var drabbade mot dagens 8-10 procent i Sverige och så mycket som 25 procent i Mellanöstern.

Sedan insulinets upptäckt och fram till nu har vi alltså spätt på vårt riskbeteende så mycket att sockersjukan idag visar sig hos 40 – 100 gånger fler människor!

I korthet kan diabetes typ 2, sockersjuka, beskrivas som att framförallt kroppens muskler inte klarar att hantera kolhydraterna i maten vilket dels resulterar i mer fettväv (man blir helt enkelt tjock) och till slut får sjukligt förhöjda blodsockernivåer. Detta beskrivs ofta som insulinresistens, det krävs betydligt mer insulin för att få samma effekt som hos friska.

– För att komma tillrätta med den typ av diabetes som i första hand beror på insulinbrist, dvs. dålig insulinproduktion är det intressant att närmare studera de mekanismer som styr vad som händer hos en gravid kvinna i slutet av graviditeten. Då ökar hon sin insulinproduktion två till tre gånger. Det skulle vara väldigt intressant att kunna härma detta.

Hur tänker du nu, dr. Groop? Om man behandlar en diabetiker typ 2 med insulin äter han mer och blir tjock, så enkelt är det. Dessutom har sällan dessa diabetiker brist på insulin och att piska fram ännu mer förkortar med stor sannolikhet de insulinproducerande betacellernas livslängd vilket kallas betacellsvikt. När detta sker får man den ultimata diabetesen, en kombination mellan nedsatt insulinproduktion (som hos ettor) och det usla insulinsvar som är tvåornas signum.

Och vilka slutsatser drar dr. Groop i artikeln?

Genom ett enkelt blodprov ska man snabbt kunna få reda på vilken undergrupp av diabetes som patienten tillhör och därmed kunna erbjuda en personligt anpassad behandling.
– Vi har redan startat ett företag som ska jobba med detta och jag hoppas på att vi inom ett till två år kan börja med att testa de första patienterna, säger en optimistisk Leif Groop.

Ett alternativ som ger god effekt redan nu är att återgå till en livsstil som åtminstone till delar påminner om den som var vanlig före 1921. Det skulle kunna innebära mindre ”sockermat” i form av söta drycker inklusive juice, bröd, pasta och ris, mindre hittepå-fetter, färre mellanmål och mer gräsbeteskött. Ett enkelt men förvånansvärt effektivt tips är att bara handla varor som står nära livsmedelsaffärernas ytterväggar. Av någon anledning hamnar mer skräpmat i butikernas centrum.

Trädgårdskompost

Publicerat: 2015-10-09 i Utblick
Etiketter:
1

Kompostering anses vara förnuftigt ur många synvinklar, men det kräver både plats och tid. Min hypotes är att allt levande skyddar sig mot sin omgivning och att detta skydd kan vara aktivt även efter att t.ex. löv och annat i trädgården är dött vilket minskar nedbrytningshastigheten.

Ett sätt att snabba upp komposteringen är att varva färsk kompost med redan mogen och på så sätt dra igång nedbrytningen på stört.

En annan är att flisa upp materialet med en kompostkvarn och på så sätt exponera växternas inre som inte är lika motståndskraftigt. Som ett experiment tänker jag testa det senare men med ett annat verktyg. Jag har visserligen en kompostkvarn av konventionellt snitt, men den har låg kapacitet och slaggar lätt igen, dessutom måste materialet fraktas både till och från.

En halvhjärtad rensning i trädgården resulterade i ungefär en kubikmeter löv, växter och smäckra grenar. image

Jag använde en gammal men trogen gräsklippare med ett mossrivarverktyg, ett ”blad” med två fjädrar som sticker ner mot gräsmattan.

image

image

Klipphöjden var maximal och jag angrep kompostmaterialet med höjda framhjul och sänkte ner med en tuggande rörelse. Efter en första förberedande vända fortsatte jag med lägre klipphöjd. Det som återstår av ”otuggat” material ryms lätt i en halv hink, resten ligger utspritt på gräsmattan.

Om det blir en framgång lär vi märka till våren. Mindre arbete blev det i vart fall.

Svett på flaska/piller från Nestle?

Publicerat: 2015-09-30 i hittepå
Etiketter:
1

 

Nestle

It could be the ultimate diet – all the benefits of going to the gym, in a drink. 

Nestle has revealed it is developing ‘exercise in a bottle’. 

It hopes to create a drink or pill that burn fat in the same way that a workout does.

Källa: Daily Mail, 20 nov 2014

Det är inte självklart vilken som hittade på att pillret/drycken från Nestlé skulle ersätta träningens effekter. Förhoppningsvis var det journalister som i ögonblickets inspiration gav det svettdrivande* preparatet egenskaper som det inte förtjänar.

Om detta preparat skall vara ”träning på flaska”, som texten antyder, så bör den dels förbruka fettväv, dels bygga åtminstone liiite muskler. Att tillföra ämnen med muskelbyggande egenskaper brukar kallas doping.

Ed Baetge, Head of the Nestlé Institute of Health Sciences, said it was key to understand how to apply the basic knowledge.

‘The next stage is to identify natural substances that can influence this molecular mechanism.”

Min tolkning: Nästa steg är att identifiera de naturliga substanser som kan påverka denna mekanism.

Tror jag vad jag vill på. Vilken nytta skulle Nestlé ha av en ”naturlig substans”?

* All ämnesomsättning innebär kemiska omvandlingar som i sin tur genererar förluster i form av värme. Alla som utfört någon form av fysisk aktivitet bör ha erfarenheter av detta. Mina observationer av påtagligt överviktiga är att de ofta är ”lättsvettade” redan från början och att tillföra ett preparat som ökar denna svettbenägenhet genom ökad ”fettförbränning” lär inte kännas tilltalande. Men där kan jag ju ha fel, det händer ofta.

Träna ditt immunförsvar istället

Publicerat: 2015-09-27 i Debattartikel, Immunförsvar
Etiketter:,
0

image

Källa: kurera.se

…läskförbud på skolor…

Publicerat: 2015-09-22 i Debattartikel, HFCS, Socker
Etiketter:, , ,
0

Ur DN Debatt:

Läsk DN

Ingen säger väl mot mig när jag säger att Coca-Cola och Pepsi, några av världens starkaste varumärken, finns distribuerade i världens alla hörn och i samtliga samhällsklasser. Samtidigt är det få av alla läskkonsumenter som funderar djupare kring, vilka är det som egentligen dricker läsk och till vilka kostnader? Forskare världen över är bekymrade över den eskalerande läskkonsumtionen, och därför menar jag att det är hög tid att lyssna, agera och lansera sockerskatt (som våra grannländer Danmark, Island och Norge) och läskförbud på skolor, till att börja med.

Författarinnan, gymnasielärarinnan Anneli Önneby, har flera goda argument men jag håller inte med om att en sockerskatt är en framkomliv väg. I det korta perspektivet kan det förefalla förnuftigt, men man behöver bara tänka lite längre än näsans bredd för att se hur platt förslaget faller. Men det fanns en stabil 86% majoritet bland DN-s läsare i frågan när jag tog denna skärmdump, möjligen insåg dom inte att röstningen gällde två frågor samtidigt.Sockerskatt DN 2015-09-22 kl. 11.40.20

Läskföretagen tillsätter inte sockret för att djävlas med kunderna utan för att det tilltalar deras smak. Mer sötma stimulerar försäljning, så enkelt är det. Om en lag skulle beskatta vitt socker, HFCS och andra raffinerade sockerprodukter kommer naturligtvis läskeblaskindustrin att söka den söta smaken på annat håll, en källa skulle bergsäkert vara ”naturliga” juicer av diverse slag. Ska sockerskatten ha verkan måste den alltså även slå mot juicer vilket är politiskt fullkomligt omöjligt.

Att motverka automatförsäljningen i skolor är möjligt men inte självklart. Får man inte sälja läsk kanske man slår sig på politiskt korrekta men lika söta juicer istället. Men skulle de bara få säljas i pappförpackningar som inte tål trycket från kolsyra samt rumsvarma så försvinner nog en hel del av marknaden.

En sockerskatt skulle dessutom vara inkörsporten till nya ”uppfostringsskatter” av de mest skilda slag. Danmark försökte sig på en sådan skatt på mättat fett för några år sedan, men den sket sig tämligen omgående.

Nej, det kommer inte att gå fort och utbildning i form av tillrättavisande informationskampanjer från diverse instanser utan nämnvärt folkligt förtroende hjälper heller inte långt.

Först när vår samlade bildningsnivå blir tillräckligt hög kommer effekten.

Grundad åsikt eller groda?

Publicerat: 2015-09-19 i Diabetes, Diabetes typ 2, glukos, sockersjuka
Etiketter:,
1

– Detta är första gången man har kunnat visa att ett läkemedel som egentligen är tänkt som ett blodsockersänkande läkemedel också har effekt för hur det går för patienterna i framtiden. Patienterna överlever längre på detta läkemedel och det innebär att det verkligen är en revolutionerande effekt man fått fram, säger Lars Rydén, som forskat om diabetes i decennier.

Källa: Ur intervju med Lars Rydén i svt

Undrar om detta glant ur honom i stunden eller om det är hans grundade åsikt. Läs första meningen så många gånger det behövs för att greppa dess betydelse:

Empagliflozin är det första blodsockersänkande medel som påverkar patienternas framtid!

Tror knappast att övriga preparattillverkare håller med.

Men.

Det finns en möjlig skillnad, andra preparat försöker på olika sätt försinka glukosupptaget eller inlemma det i muskel– eller fettväv medan Empagliflozin ”öppnar en kran” och dumpar upp till 70 gram glukos/dygn i toan. Dels blir det så pass mindre skadlig glukos i blodet att ta hand om, dels minskar energitillförseln med upp till 280 kcal/dygn. En åsikt bland läkare och dietister är att överskott av mat ökar risken för diabetes typ 2, sockersjuka och något ligger väl i det.

Men sen tillkommer samspelet mellan ätande, sockerdumpning och hunger. Hur påverkas mättnaden av att äta en glukoshaltig mat för att sedan dumpa upp till 70 gram istället för att helt enkelt avstå samma mängd från första början? Och kommer dietister att acceptera sockerdumpningen som ett mer ”balanserat” ätmönster jämfört med att avstå från kolhydrater upp till 70 gram glukos?

En kommentar från Dagens Medicin:

Allmänläkare 2015-09-17 23:00:09

Resultaten visar att 3,7 procent av patienterna som fått behandling med någon av doserna empagliflozin dog av hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden på 3,1 år i median. Motsvarande siffra för placebogruppen var 5,9 procent. — INNEBÄRANDE absolut procentuell förbättring 5.9 – 3.7 = 2.2% . Vi måste behandla 46 personer i 3,1 år för att en skall ha nytta.

Ger placebo biverkan?

Publicerat: 2015-09-19 i Blodsocker, Diabetes, Diabetes typ 2, Kort om studier, sockersjuka
Etiketter:, ,
1

image

Från gårdagens artikel i svt om den ”revolutionerande” diabetesmedicinen:

Han bedömer att de biverkningar som konstaterats; bland annat urinvägsinfektion och blodtrycksfall, varit relativt få och dessutom inte vanligare i gruppen som fick läkemedlet i jämförelse med dem som fick placebobehandling.

Såg detta redan igår, men greppade i förstone inte hur absurt det verkar. Tror inte att så många andra har skrivit om det heller.

Biverkan är en oönskad effekt av behandling, t.ex. en medicin. Här har man uppenbarligen konstaterat sådana oönskade effekter i form av urinvägsinfektioner och blodtrycksfall, men professor Lars Ryden hävdar att de inte var mer frekventa än hos de som åt placebo, verkningslösa piller.

Studier har visat att placebobehandlingar kan ge uppåt 1/3 av en medicins effekt, i vart fall om de är ”normalverksamma”, alltså ganska måttligt. (För egen del skulle jag aldrig välja en placebonarkos inför en operation.) Men ger placebo biverkningar, dessutom av samma sort som det aktiva preparatet?

Så finns ju risken att artikelskribenten feltolkat professor Ryden och dragit ogrundade slutsatser, vad vet jag.

Ny diabetesmedicinering revolutionerar, eller…

Publicerat: 2015-09-18 i Blodsocker, Diabetes, fri radikal, glukos, Kolhydrater, sockersjuka
Etiketter:, , , , ,
2

Att minska mängden glukos i blodet, blodsocker, är en naturlig följd av LCHF och leder till förbättrade blodsockernivåer, något som gynnar alla diabetiker. Inom den konventionella diabetesvården finns många som hävdar att kolhydrater/glukos är nödvändigt att äta för överlevnad eller åtminstone god livskvalitet. Vid den pågående diabeteskonferensen presenteras en ny produkt som förväntas revolutionera diabetesbehandlingen.

Empagliflozin

Källa: svt

Empagliflozin är en SGLT2-hämmare som hindrar njurarnas normala förmåga att återvinna glukos ur urinen och återföra den till blodomloppet. Upp till 70 gram glukos per dygn kan på detta sätt kissas ut och minskar därför blodsockerbelastningen i motsvarande utsträckning.

Bland dem som fick den verksamma medicinen minskade risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom med 38 procent – en minskning Lars Rydén, medicinprofessor vid Karolinska institutet, anser är dramatisk.

– Det här är ett överraskande fynd, som kommer bli vad man kallar för en milstolpsstudie, ett paradigmskifte.

Medicinens verkar genom att eliminera upp till 70 gram glukos per dygn ur urinen och ger då de dramatiska effekter han betraktar som ”…en milstolpe, ett paradigmskifte.”

Rimligen måste det innebära att det är helt ofarligt och ger en dramatisk hälsofördel för dagens diabetiker att helt enkelt avstå åtminstone 70 gram glukos från maten?

Lite senare i svt-artikeln finns följande att läsa:

Han bedömer att de biverkningar som konstaterats; bland annat urinvägsinfektion och blodtrycksfall, varit relativt få och dessutom inte vanligare i gruppen som fick läkemedlet i jämförelse med dem som fick placebobehandling.

Urinvägsinfektion, varför då? Urin är på grund av den stora förekomsten fria radikaler vanligen steril, men det är ingen garanti för att det inte tränger in en del bakterier och om detta sker i en näringsrik miljö kan de trots allt överleva och driva urininfektioner. Men vad är då en näringsrik miljö för bakterierna? Jo, helt enkelt den glukos man kissar ut vid användning av medicinen ifråga.

When taken in dosages of 10 or 25 mg once a day, the incidence of adverse events was similar to placebo. However, there was a higher frequency of genital infections.

Källa

Genital infections låter bara lagom roligt.

Nåja, lätt fixat, om du sänker ditt intag av glukos från mat med 70 gram/dag får du förmodligen samma dramatiska effekt som professor Lars Rydén förespeglar, utan biverkningar. Sänker du den till LCHF-nivå kan det bli bättre ändå. 70 gram glukoshöjande mat ska väl flertalet kolhydratkramare kunna avstå från om hälsan och livet står på spel?

Eller?

– Vi som har sysslat med diabetesforskning och försökt hjälpa de här patienterna under många år ser dessa resultat som ett genombrott på två sätt. Dels står redan ett läkemedel som minskar risken för förtida död hos de aktuella patienterna till vårt förfogande. Och dels har vi ett uppslag till fortsatta studier, som ska kartlägga varför blev det på det här sättet. Och när vi vet det, ja då kan vi förhoppningsvis utveckla ännu bättre läkemedel.

Om medicinföretagen blir rika som troll har de mer pengar att försörja sina handgångna ”forskare” och de i sin tur kan bli ekonomiskt oberoende.

Brev till Livsmedelsverket

Publicerat: 2015-09-18 i Livsmedelsverket, SLV
Etiketter:,
0

SLV - Ägg är inte farligt

Inte för att jag väntar mig svar med ett substansiellt innehåll, men har ändå skrivit följande fråga med anledning av Livsmedelsverkets äggtillrättaläggande.

Hej

I dagens nyhetsartikel skriver ni: ”Det aktuella rådet för den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom är att äta mer av mat som bidrar med nyttiga fetter, till exempel fisk och vegetabiliska oljor, och mindre av mat med onyttiga fetter, till exempel korv, bacon och smör.”

Alla fetter består av fettsyror (och givetvis glycerol) och dessa bestämmer vad som är ”nyttigt” eller ej. Frågan är nu vilka fettsyror ni bedömer som särskilt ”onyttiga” bland de som kännetecknar och utgör en avgörande del av naturliga animaliska fetter? Som komplement till detta även en lista på ”nyttiga” fettsyror som kännetecknar vegetabiliska oljor.

Med vänliga hälsningar / Erik Edlund, Umeå

Min gissning är att svaret kommer att vara något svepande om att hundratalet forskare har läst de senaste rönen och deras övergripande uppfattning är att de är överens om att vegetabiliska fetter är ”nyttiga” och att animaliska är ”onyttiga”.

Men jag kan ha fel, det händer ofta.

 

Äldre inlägg
Senare inlägg